I december träffas världens ledare i Paris för att förhandla om ett nytt klimatavtal. Snabba och konkreta steg krävs för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och därmed förhindra katastrofala konsekvenser. Trots det fokuserar klimatförhandlingarna på falska lösningar.

Om de frivilliga åtagandena från klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 implementeras kan vi få se globala temperaturhöjningar på 4-8 grader under det här århundradet. Det visar The Emissions Gap Report från FN:s miljöprogram. För att hålla temperaturhöjningarna till 1,5-2 grader krävs kraftiga utsläppsminskningar. Och de måste ske nu.

Trots det allvarliga läget fokuserar klimatförhandlingarna på falska lösningar. Under paraplyet ”grön ekonomi” finns flera förslag och initiativ som presenteras som lösningar på klimatkrisen. Men flera av dessa innebär en privatisering av naturens funktioner och fortsatt förstörelse av ekosystemen. Det handlar om skogar, jord, våtmarker, floder, mangroveträsk och hav, som livet på jorden är beroende av.

Mycket i den gröna ekonomi som diskuteras rör marknadsinitiativ och tekniska lösningar som gör mer skada än nytta för planeten. Där ryms till exempel koldioxidmarknader, REDD, klimatsmart jordbruk, blue carbon, marknader för kompensation av biodiversitet, geoingenjörskonst, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), genmodifierade organismer (GMO), agrobränslen, syntetisk biologi och nanoteknologi, fracking och kärnkraftsprojekt.

Vi måste styra bort från ett samhälle där evig tillväxt utgör grunden, till ett samhälle som strävar efter en omfördelning av resurser. Vi måste återta kontrollen över de resurser som har privatiserats. Samtidigt måste vi skapa ett samhälle i balans med naturen.

Flera av dessa initiativ innebär att en prislapp sätts på naturens funktioner och förvandlar dem till en handelsvara. Det uppmuntrar och främjar nya spekulationsmarknader där själva varan är naturen. Dessa nya finansiella marknader kommer inte att lösa klimatkrisen. Däremot kommer de att garantera fortsatta vinster för stora företag. Samma företag som är ansvariga för ökade utsläpp av växthusgaser och som har ett stort inflytande över FN:s klimatförhandlingar.

Det är en dyster verklighet. Den goda nyheten är att det finns andra sätt att lösa problemet. Ett första steg är att inse att klimatförändringar inte bara rör utsläpp. Istället handlar det om hur vi behandlar naturen. Vi måste förändra våra levnadssätt och hur vi värderar naturen. Vi kan inte se den som en handelsvara eller förstöra den genom utvinningsindustri.

Runtom i världen kräver sociala rörelser – småbrukare, urfolk och många andra – att grundorsakerna till klimatkrisen måste adresseras. Det finns inga genvägar till systemförändring. Vi måste styra bort från ett samhälle där evig tillväxt utgör grunden, till ett samhälle som strävar efter en omfördelning av resurser. Vi måste återta kontrollen över de resurser som har privatiserats. Samtidigt måste vi skapa ett samhälle i balans med naturen.

För att det här ska vara möjligt måste många konkreta steg – eller kliv – tas. Några av de åtgärder som krävs:

  • Omedelbara och bindande åtaganden att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grad under detta århundrade.
  • Minst 80 procent av alla identifierade fossila källor måste stanna kvar under marken. Därför bör ytterligare prospektering efter olja och gas förbjudas och övergången till ren och förnyelsebar energi som kontrolleras av samhället måste snabbas på.
  • Främjande av lokal produktion och konsumtion. Inte minst ett globalt skifte från ett exportfokuserat jordbruk till lokal produktion grundad på principer om matsuveränitet.

Om vi förlorar det här årtiondet är klimatkaoset ett faktum. Det är nu världen har chansen att åstadkomma verklig förändring för att bygga en framtid som respekterar både människor och naturens rättigheter.

Pablo Solón, generalsekreterare för Focus och the Global South och tidigare chefsförhandlare för Bolivia i FN:s klimatförhandlingar
Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Opinion

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion

Öppet brev till regeringen med anledning av förhandlingar i FN om ett bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter

Latinamerikagrupperna tillsammans med Afrikagrupperna och Jordens Vänner uppmanar i ett öppet brev att regeringen ska inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

· Opinion