I december träffas världens ledare i Paris för att förhandla om ett nytt klimatavtal. Snabba och konkreta steg krävs för att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser och därmed förhindra katastrofala konsekvenser. Trots det fokuserar klimatförhandlingarna på falska lösningar.

Om de frivilliga åtagandena från klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 implementeras kan vi få se globala temperaturhöjningar på 4-8 grader under det här århundradet. Det visar The Emissions Gap Report från FN:s miljöprogram. För att hålla temperaturhöjningarna till 1,5-2 grader krävs kraftiga utsläppsminskningar. Och de måste ske nu.

Trots det allvarliga läget fokuserar klimatförhandlingarna på falska lösningar. Under paraplyet ”grön ekonomi” finns flera förslag och initiativ som presenteras som lösningar på klimatkrisen. Men flera av dessa innebär en privatisering av naturens funktioner och fortsatt förstörelse av ekosystemen. Det handlar om skogar, jord, våtmarker, floder, mangroveträsk och hav, som livet på jorden är beroende av.

Mycket i den gröna ekonomi som diskuteras rör marknadsinitiativ och tekniska lösningar som gör mer skada än nytta för planeten. Där ryms till exempel koldioxidmarknader, REDD, klimatsmart jordbruk, blue carbon, marknader för kompensation av biodiversitet, geoingenjörskonst, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), genmodifierade organismer (GMO), agrobränslen, syntetisk biologi och nanoteknologi, fracking och kärnkraftsprojekt.

Vi måste styra bort från ett samhälle där evig tillväxt utgör grunden, till ett samhälle som strävar efter en omfördelning av resurser. Vi måste återta kontrollen över de resurser som har privatiserats. Samtidigt måste vi skapa ett samhälle i balans med naturen.

Flera av dessa initiativ innebär att en prislapp sätts på naturens funktioner och förvandlar dem till en handelsvara. Det uppmuntrar och främjar nya spekulationsmarknader där själva varan är naturen. Dessa nya finansiella marknader kommer inte att lösa klimatkrisen. Däremot kommer de att garantera fortsatta vinster för stora företag. Samma företag som är ansvariga för ökade utsläpp av växthusgaser och som har ett stort inflytande över FN:s klimatförhandlingar.

Det är en dyster verklighet. Den goda nyheten är att det finns andra sätt att lösa problemet. Ett första steg är att inse att klimatförändringar inte bara rör utsläpp. Istället handlar det om hur vi behandlar naturen. Vi måste förändra våra levnadssätt och hur vi värderar naturen. Vi kan inte se den som en handelsvara eller förstöra den genom utvinningsindustri.

Runtom i världen kräver sociala rörelser – småbrukare, urfolk och många andra – att grundorsakerna till klimatkrisen måste adresseras. Det finns inga genvägar till systemförändring. Vi måste styra bort från ett samhälle där evig tillväxt utgör grunden, till ett samhälle som strävar efter en omfördelning av resurser. Vi måste återta kontrollen över de resurser som har privatiserats. Samtidigt måste vi skapa ett samhälle i balans med naturen.

För att det här ska vara möjligt måste många konkreta steg – eller kliv – tas. Några av de åtgärder som krävs:

  • Omedelbara och bindande åtaganden att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 grad under detta århundrade.
  • Minst 80 procent av alla identifierade fossila källor måste stanna kvar under marken. Därför bör ytterligare prospektering efter olja och gas förbjudas och övergången till ren och förnyelsebar energi som kontrolleras av samhället måste snabbas på.
  • Främjande av lokal produktion och konsumtion. Inte minst ett globalt skifte från ett exportfokuserat jordbruk till lokal produktion grundad på principer om matsuveränitet.

Om vi förlorar det här årtiondet är klimatkaoset ett faktum. Det är nu världen har chansen att åstadkomma verklig förändring för att bygga en framtid som respekterar både människor och naturens rättigheter.

Pablo Solón, generalsekreterare för Focus och the Global South och tidigare chefsförhandlare för Bolivia i FN:s klimatförhandlingar
Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

· Opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Opinion

Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.

· Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion