Sju unga urfolksledare i Ecuador, motiverade att lägga stor del av sin lediga tid för att kämpa för en bättre värld ger sitt perspektiv om vägen mot förändring och hur vi tar oss dit. ”Utbildning är det vapen som ska hjälpa oss bryta detta system. Att förändra våra organisationer och vårt samhälle” säger Laura Tenemaza.

I en idrottshall på Quitos dalgångssluttningar, har det tillfälligt getts plats för hundratals personer från det civila samhället att samlas på ett folkligt toppmöte. Mötet är sammankallat av Latinamerikagruppernas samarbetspartner Conaie – en nationell urfolksorganisation – och inifrån hallen ekar ord om rättvisa, miljöskydd, upprättelse och samarbete, mellan väggarna.

Jag slår mig ner på gräset utanför hallen, tillsammans med sju unga män och kvinnor som bär sin urfolksidentitet med stolthet för att ta del av deras erfarenheter av ledarskapsutbildningar, en verksamhet som Latinamerikagrupperna stöder. Många av dem bär sina urfolksdräkter, andra bara sin typiska hatt.

Alla utom en, Rubén Chimbo, bär sitt svarta hår i en lång fläta eller tofs, typiskt för kichwa-folken i Anderna.

”Jag tvingades klippa av mig mitt hår när jag började studera på universitetet.” berättar han ledsamt. ”Lärarna sa att jag måste, för att jag aldrig skulle få något jobb annars. Det kändes hemskt för det var del av min identitet” säger han ångerfullt och tillägger att han tror att han skulle agerat annorlunda idag när han blivit mer medveten.

”Orättvisan och diskrimineringen är precis en av de saker som driver oss” säger Lilian Lema, en av tjejerna som sitter bredvid Rubén på gräset. ”Många ungdomar förlorar sin identitet när de flyttat till städerna. Men genom att sluta upp i kampen för urfolks rättigheter återvärderar vi var vi kommer ifrån; vår kultur, identitet, våra seder, och territorier. Jag har tagit mig an rollen som ledare för jag vill försöka få andra ungdomar att också sluta sig till kampen så vi inte förlorar vår kultur.”

Alla sju ungdomar har idag olika förtroendeuppdrag inom Conaie. Vissa i sina byar, andra på regional nivå. Gemensamt har de, att de har Conaie, och dess basorganisationers ledarskapsutbildningar, att tacka för den kunskap de sitter på idag.

“Genom Conaies egna utbildningar får vi ett politiskt och historiskt medvetande utifrån vårt perspektiv som urfolk och lär vi oss ta ställning för det kollektivas bästa.” Säger Jesus Curuchubo och hans kompis Laura Tenemaza fyller i:

”Det är viktigt eftersom de gamla ledarna inte själva kan föra föreningen framåt, vi ungdomar kommer med ny energi. Utan nya ledare tappar organisationen styrka. Småningom är det vi som leder kampen!”

Conaies ledarskapsutbildningar jobbar med många olika teman. Ungdomarna lär sig bland annat om urfolkens historiska kamp, berättar Luis Iza. De rättigheter urfolken har idag är ingen slump utan produkten av en kamp under århundraden. ”Våra far- och morföräldrar kämpade hårt för våra rättigheter innan oss och nu är det vi ungdomar som måste fortsätta det arbetet”, säger han.

De lär sig även om sina rättigheter som urfolk för att de ska ha möjlighet att försvara dessa; rätten till territorier, tvåspråkig utbildning, integration och kollektiv organisering för att nämna några. Men även praktiska kunskaper lärs ut, till exempel hur man går till väga för att utöva justicia indígena, ”traditionell rättviseskipning”, enligt lagar och regler[1].

”Ett annat viktigt tema är just ledarskap”, fyller Laura Tenemaza i. ”I dessa utbildningar tappar vi ungdomar vår rädsla. Vi tar med oss nya kunskaper och erfarenheter hem som ger oss självkänsla att delta och påverka. Och det är viktigt att vi ungdomar får vara med och ta beslut – för det är vår framtid det gäller” avslutar Laura innan alla sju ungdomar plockar ihop sina saker på gräset och skyndar in bland myllret av folk i idrottssalen igen för att utöva sin demokratiska rätt att påverka urfolkens utveckling.

Latinamerikagrupperna stödjer Conaie:s arbete med ledarskapsskolor och fokuserar på att öka ungdomar och kvinnors deltagande.

Bidra med ditt stöd!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika