Sju unga urfolksledare i Ecuador, motiverade att lägga stor del av sin lediga tid för att kämpa för en bättre värld ger sitt perspektiv om vägen mot förändring och hur vi tar oss dit. ”Utbildning är det vapen som ska hjälpa oss bryta detta system. Att förändra våra organisationer och vårt samhälle” säger Laura Tenemaza.

I en idrottshall på Quitos dalgångssluttningar, har det tillfälligt getts plats för hundratals personer från det civila samhället att samlas på ett folkligt toppmöte. Mötet är sammankallat av Latinamerikagruppernas samarbetspartner Conaie – en nationell urfolksorganisation – och inifrån hallen ekar ord om rättvisa, miljöskydd, upprättelse och samarbete, mellan väggarna.

Jag slår mig ner på gräset utanför hallen, tillsammans med sju unga män och kvinnor som bär sin urfolksidentitet med stolthet för att ta del av deras erfarenheter av ledarskapsutbildningar, en verksamhet som Latinamerikagrupperna stöder. Många av dem bär sina urfolksdräkter, andra bara sin typiska hatt.

Alla utom en, Rubén Chimbo, bär sitt svarta hår i en lång fläta eller tofs, typiskt för kichwa-folken i Anderna.

”Jag tvingades klippa av mig mitt hår när jag började studera på universitetet.” berättar han ledsamt. ”Lärarna sa att jag måste, för att jag aldrig skulle få något jobb annars. Det kändes hemskt för det var del av min identitet” säger han ångerfullt och tillägger att han tror att han skulle agerat annorlunda idag när han blivit mer medveten.

”Orättvisan och diskrimineringen är precis en av de saker som driver oss” säger Lilian Lema, en av tjejerna som sitter bredvid Rubén på gräset. ”Många ungdomar förlorar sin identitet när de flyttat till städerna. Men genom att sluta upp i kampen för urfolks rättigheter återvärderar vi var vi kommer ifrån; vår kultur, identitet, våra seder, och territorier. Jag har tagit mig an rollen som ledare för jag vill försöka få andra ungdomar att också sluta sig till kampen så vi inte förlorar vår kultur.”

Alla sju ungdomar har idag olika förtroendeuppdrag inom Conaie. Vissa i sina byar, andra på regional nivå. Gemensamt har de, att de har Conaie, och dess basorganisationers ledarskapsutbildningar, att tacka för den kunskap de sitter på idag.

“Genom Conaies egna utbildningar får vi ett politiskt och historiskt medvetande utifrån vårt perspektiv som urfolk och lär vi oss ta ställning för det kollektivas bästa.” Säger Jesus Curuchubo och hans kompis Laura Tenemaza fyller i:

”Det är viktigt eftersom de gamla ledarna inte själva kan föra föreningen framåt, vi ungdomar kommer med ny energi. Utan nya ledare tappar organisationen styrka. Småningom är det vi som leder kampen!”

Conaies ledarskapsutbildningar jobbar med många olika teman. Ungdomarna lär sig bland annat om urfolkens historiska kamp, berättar Luis Iza. De rättigheter urfolken har idag är ingen slump utan produkten av en kamp under århundraden. ”Våra far- och morföräldrar kämpade hårt för våra rättigheter innan oss och nu är det vi ungdomar som måste fortsätta det arbetet”, säger han.

De lär sig även om sina rättigheter som urfolk för att de ska ha möjlighet att försvara dessa; rätten till territorier, tvåspråkig utbildning, integration och kollektiv organisering för att nämna några. Men även praktiska kunskaper lärs ut, till exempel hur man går till väga för att utöva justicia indígena, ”traditionell rättviseskipning”, enligt lagar och regler[1].

”Ett annat viktigt tema är just ledarskap”, fyller Laura Tenemaza i. ”I dessa utbildningar tappar vi ungdomar vår rädsla. Vi tar med oss nya kunskaper och erfarenheter hem som ger oss självkänsla att delta och påverka. Och det är viktigt att vi ungdomar får vara med och ta beslut – för det är vår framtid det gäller” avslutar Laura innan alla sju ungdomar plockar ihop sina saker på gräset och skyndar in bland myllret av folk i idrottssalen igen för att utöva sin demokratiska rätt att påverka urfolkens utveckling.

Latinamerikagrupperna stödjer Conaie:s arbete med ledarskapsskolor och fokuserar på att öka ungdomar och kvinnors deltagande.

Bidra med ditt stöd!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.