Kameran rullar igång och programledaren Rosa Tómas välkomnar till veckans program av Siwan Tinamit – La vos de los pueblos – “folkets röst”. På sidan om, bakom kameran står Waqib’Kej:s kommunikatör Oscar Gálvez. Han signalerar vilken kamera som är igång och i reklampausen pratar de om vilka frågor som ska ställas härnäst. Han känns avslappnad och det märks att han har rutin på det här.

Programmet, som pågår en timme och sänds en gång i veckan, innehåller alltid en nyhetssändning utifrån urfolkens perspektiv och en studiosändning med gäster från sociala rörelser som berättar om situationen i deras samhällen eller diskuterar någon aktuell händelse som berör urfolk och småbrukare, rätten till mark, vatten och mat.

Alternativ kommunikation ger annan bild av verkligheten

Ett av alla viktiga jobb som Waqib’Kej gör är just att informera allmänheten, på landsbygden såväl som i städerna, om problem som urfolken möter och om arbetet de gör för att motverka dessa. Och det är verkligen av största vikt, förklarar Oscar Gálvez, eftersom medierapporteringen i Guatemala är väldigt snedvriden och vinklad.

”Medierna här i Guatemala är väldigt stängda för sociala rörelser – för folkets röster. Det är den grupp som massmedierna sist citerar och bjuder in att prata, eftersom de säger sanningen om de problem folket i Guatemala upplever. Massmedierna har kopplingar till företag och politiker och de styr därmed innehållet på ett sätt som passar dem. Och tyvärr är det som passar dem oftast inte sanningen”, säger Oscar medan han slår ut med händerna i en irriterad gest.

”När de stora medierna väl uppmärksammar protester tenderar de att illigitimera sociala aktörer. Om de berättar om en fredlig protest till exempel, så omnämner de dem som protesterar som los inconformes ,”oliktänkande” eller ”de som blockerar våra vägar här i Guatemala”. På det viset stigmatiserar de dessutom den sociala kampen och de berättigade krav som folket ställer. Det snedvrider informationen”, säger Oscar och förklarar att Waqib’Kejs information fungerar som en motpunkt till detta.

”I tv-programmet Siwan Tinamit och i våra andra kommunikationskanaler är, tvärtom, de som bjuds in folk från baserna i de sociala rörelserna. De som upplever problemen får själva komma till tals och prata till punkt”, förklarar han.

TV-programmet Siwan Tinamit drivs av Waqib’ Kej med finansiering av Latinamerikagrupperna. Det sänds i tv-kanalen Vea canal som når folk på landsbygden, vilket ger dem möjlighet att följa frågor som berör dem, såväl som stadsbefolkningen som annars inte nås av vad som händer på landsbygden i deras land. Nyhetsprogrammen brukar även läggas upp på internet.

Brett påverkansarbete

Men TV-programmet är långt ifrån det enda påverkans och kommunikationsarbetet som Waqib’Kej gör. Förra året tog Waqib’Kej, även det med Latinamerikagruppernas stöd, fram en kommunikationsstrategi. Den ligger till grund för allt deras påverkansarbete, vilket görs på bred front.

Några viktiga komponenter är t.ex. relationer med alternativ och oberoende media både lokalt, nationellt och internationellt, allianser med andra strategiska organisationer, presskonferenser och pressmeddelanden, marscher och protester som påtryckningsform, möten med beslutsfattare och organisering av forum för konst för medvetandegörande, för att bara nämna några saker.

Lokal radio når många

En annan effektiv strategi har varit deras relation med Radios Comunitarios, icke kommersiella radiokanaler som drivs på lokal nivå och som folket på landsbygden lyssnar mycket på. Många guatemalteker är fortfarande analfabeter och urfolk har dessutom en tradition av att kommunicera via tal, framför skrift. Waqib’Kej och dess medlemsorganisationer förser de lokala radiokanalerna med redan färdiga nyhetssändningar, intervjuer, ljudinspelningar från presskonferenser och reportage och på så sätt sprids informationen effektivt på flera håll.

”Beroende på vad det är vi sänder om, kan vi distribuera material till så många som 50-70 radios comunitarios runt om i landet”, berättar Oscar uppenbart nöjd på rösten.

”På så sätt når en avkoloniserad och demokratiskt gjord information folk på landsbygden, som annars inte har så stor tillgång till media, eller bara snedvriden sådan”, avslutar Oscar.

Vill du vara med och stödja Waqib’ Kejs påverkansarbete för att mänskliga rättigheter, kollektiva rättigheter och naturens rättigheter ska följas? Lämna ett bidrag till Latinamerikagrupperna så ser vi till att Waqib’Kej kan fortsätta sitt viktiga arbete med kommunikation och påverkan i Guatemala!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.