Kameran rullar igång och programledaren Rosa Tómas välkomnar till veckans program av Siwan Tinamit – La vos de los pueblos – “folkets röst”. På sidan om, bakom kameran står Waqib’Kej:s kommunikatör Oscar Gálvez. Han signalerar vilken kamera som är igång och i reklampausen pratar de om vilka frågor som ska ställas härnäst. Han känns avslappnad och det märks att han har rutin på det här.

Programmet, som pågår en timme och sänds en gång i veckan, innehåller alltid en nyhetssändning utifrån urfolkens perspektiv och en studiosändning med gäster från sociala rörelser som berättar om situationen i deras samhällen eller diskuterar någon aktuell händelse som berör urfolk och småbrukare, rätten till mark, vatten och mat.

Alternativ kommunikation ger annan bild av verkligheten

Ett av alla viktiga jobb som Waqib’Kej gör är just att informera allmänheten, på landsbygden såväl som i städerna, om problem som urfolken möter och om arbetet de gör för att motverka dessa. Och det är verkligen av största vikt, förklarar Oscar Gálvez, eftersom medierapporteringen i Guatemala är väldigt snedvriden och vinklad.

”Medierna här i Guatemala är väldigt stängda för sociala rörelser – för folkets röster. Det är den grupp som massmedierna sist citerar och bjuder in att prata, eftersom de säger sanningen om de problem folket i Guatemala upplever. Massmedierna har kopplingar till företag och politiker och de styr därmed innehållet på ett sätt som passar dem. Och tyvärr är det som passar dem oftast inte sanningen”, säger Oscar medan han slår ut med händerna i en irriterad gest.

”När de stora medierna väl uppmärksammar protester tenderar de att illigitimera sociala aktörer. Om de berättar om en fredlig protest till exempel, så omnämner de dem som protesterar som los inconformes ,”oliktänkande” eller ”de som blockerar våra vägar här i Guatemala”. På det viset stigmatiserar de dessutom den sociala kampen och de berättigade krav som folket ställer. Det snedvrider informationen”, säger Oscar och förklarar att Waqib’Kejs information fungerar som en motpunkt till detta.

”I tv-programmet Siwan Tinamit och i våra andra kommunikationskanaler är, tvärtom, de som bjuds in folk från baserna i de sociala rörelserna. De som upplever problemen får själva komma till tals och prata till punkt”, förklarar han.

TV-programmet Siwan Tinamit drivs av Waqib’ Kej med finansiering av Latinamerikagrupperna. Det sänds i tv-kanalen Vea canal som når folk på landsbygden, vilket ger dem möjlighet att följa frågor som berör dem, såväl som stadsbefolkningen som annars inte nås av vad som händer på landsbygden i deras land. Nyhetsprogrammen brukar även läggas upp på internet.

Brett påverkansarbete

Men TV-programmet är långt ifrån det enda påverkans och kommunikationsarbetet som Waqib’Kej gör. Förra året tog Waqib’Kej, även det med Latinamerikagruppernas stöd, fram en kommunikationsstrategi. Den ligger till grund för allt deras påverkansarbete, vilket görs på bred front.

Några viktiga komponenter är t.ex. relationer med alternativ och oberoende media både lokalt, nationellt och internationellt, allianser med andra strategiska organisationer, presskonferenser och pressmeddelanden, marscher och protester som påtryckningsform, möten med beslutsfattare och organisering av forum för konst för medvetandegörande, för att bara nämna några saker.

Lokal radio når många

En annan effektiv strategi har varit deras relation med Radios Comunitarios, icke kommersiella radiokanaler som drivs på lokal nivå och som folket på landsbygden lyssnar mycket på. Många guatemalteker är fortfarande analfabeter och urfolk har dessutom en tradition av att kommunicera via tal, framför skrift. Waqib’Kej och dess medlemsorganisationer förser de lokala radiokanalerna med redan färdiga nyhetssändningar, intervjuer, ljudinspelningar från presskonferenser och reportage och på så sätt sprids informationen effektivt på flera håll.

”Beroende på vad det är vi sänder om, kan vi distribuera material till så många som 50-70 radios comunitarios runt om i landet”, berättar Oscar uppenbart nöjd på rösten.

”På så sätt når en avkoloniserad och demokratiskt gjord information folk på landsbygden, som annars inte har så stor tillgång till media, eller bara snedvriden sådan”, avslutar Oscar.

Vill du vara med och stödja Waqib’ Kejs påverkansarbete för att mänskliga rättigheter, kollektiva rättigheter och naturens rättigheter ska följas? Lämna ett bidrag till Latinamerikagrupperna så ser vi till att Waqib’Kej kan fortsätta sitt viktiga arbete med kommunikation och påverkan i Guatemala!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.