Kameran rullar igång och programledaren Rosa Tómas välkomnar till veckans program av Siwan Tinamit – La vos de los pueblos – “folkets röst”. På sidan om, bakom kameran står Waqib’Kej:s kommunikatör Oscar Gálvez. Han signalerar vilken kamera som är igång och i reklampausen pratar de om vilka frågor som ska ställas härnäst. Han känns avslappnad och det märks att han har rutin på det här.

Programmet, som pågår en timme och sänds en gång i veckan, innehåller alltid en nyhetssändning utifrån urfolkens perspektiv och en studiosändning med gäster från sociala rörelser som berättar om situationen i deras samhällen eller diskuterar någon aktuell händelse som berör urfolk och småbrukare, rätten till mark, vatten och mat.

Alternativ kommunikation ger annan bild av verkligheten

Ett av alla viktiga jobb som Waqib’Kej gör är just att informera allmänheten, på landsbygden såväl som i städerna, om problem som urfolken möter och om arbetet de gör för att motverka dessa. Och det är verkligen av största vikt, förklarar Oscar Gálvez, eftersom medierapporteringen i Guatemala är väldigt snedvriden och vinklad.

”Medierna här i Guatemala är väldigt stängda för sociala rörelser – för folkets röster. Det är den grupp som massmedierna sist citerar och bjuder in att prata, eftersom de säger sanningen om de problem folket i Guatemala upplever. Massmedierna har kopplingar till företag och politiker och de styr därmed innehållet på ett sätt som passar dem. Och tyvärr är det som passar dem oftast inte sanningen”, säger Oscar medan han slår ut med händerna i en irriterad gest.

”När de stora medierna väl uppmärksammar protester tenderar de att illigitimera sociala aktörer. Om de berättar om en fredlig protest till exempel, så omnämner de dem som protesterar som los inconformes ,”oliktänkande” eller ”de som blockerar våra vägar här i Guatemala”. På det viset stigmatiserar de dessutom den sociala kampen och de berättigade krav som folket ställer. Det snedvrider informationen”, säger Oscar och förklarar att Waqib’Kejs information fungerar som en motpunkt till detta.

”I tv-programmet Siwan Tinamit och i våra andra kommunikationskanaler är, tvärtom, de som bjuds in folk från baserna i de sociala rörelserna. De som upplever problemen får själva komma till tals och prata till punkt”, förklarar han.

TV-programmet Siwan Tinamit drivs av Waqib’ Kej med finansiering av Latinamerikagrupperna. Det sänds i tv-kanalen Vea canal som når folk på landsbygden, vilket ger dem möjlighet att följa frågor som berör dem, såväl som stadsbefolkningen som annars inte nås av vad som händer på landsbygden i deras land. Nyhetsprogrammen brukar även läggas upp på internet.

Brett påverkansarbete

Men TV-programmet är långt ifrån det enda påverkans och kommunikationsarbetet som Waqib’Kej gör. Förra året tog Waqib’Kej, även det med Latinamerikagruppernas stöd, fram en kommunikationsstrategi. Den ligger till grund för allt deras påverkansarbete, vilket görs på bred front.

Några viktiga komponenter är t.ex. relationer med alternativ och oberoende media både lokalt, nationellt och internationellt, allianser med andra strategiska organisationer, presskonferenser och pressmeddelanden, marscher och protester som påtryckningsform, möten med beslutsfattare och organisering av forum för konst för medvetandegörande, för att bara nämna några saker.

Lokal radio når många

En annan effektiv strategi har varit deras relation med Radios Comunitarios, icke kommersiella radiokanaler som drivs på lokal nivå och som folket på landsbygden lyssnar mycket på. Många guatemalteker är fortfarande analfabeter och urfolk har dessutom en tradition av att kommunicera via tal, framför skrift. Waqib’Kej och dess medlemsorganisationer förser de lokala radiokanalerna med redan färdiga nyhetssändningar, intervjuer, ljudinspelningar från presskonferenser och reportage och på så sätt sprids informationen effektivt på flera håll.

”Beroende på vad det är vi sänder om, kan vi distribuera material till så många som 50-70 radios comunitarios runt om i landet”, berättar Oscar uppenbart nöjd på rösten.

”På så sätt når en avkoloniserad och demokratiskt gjord information folk på landsbygden, som annars inte har så stor tillgång till media, eller bara snedvriden sådan”, avslutar Oscar.

Vill du vara med och stödja Waqib’ Kejs påverkansarbete för att mänskliga rättigheter, kollektiva rättigheter och naturens rättigheter ska följas? Lämna ett bidrag till Latinamerikagrupperna så ser vi till att Waqib’Kej kan fortsätta sitt viktiga arbete med kommunikation och påverkan i Guatemala!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, Generalsekreterare för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet. Enligt den svenska Honduraskommittén är den politiska situationen i Honduras oroväckande. Det hundraåriga tvåpartisystemet, med konservativa Nationalpartiet och det liberala Partido Liberal […]

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.