Publicerad i:

Dagens Nyheter

Publiceringsdatum:
måndag, 8 juni, 2015

Det är värt att förtydliga att Klimatmålsinitiativet inte syftar till att konsumtionsperspektivet ska vara det enda som vägleder svensk klimatpolitik, skriver undertecknarna bakom Klimatmålsinitiativet.

Det är glädjande att frågan om ett konsumtionsbaserat utsläppsmål engagerar. Men det är värt att förtydliga att Klimatmålsinitiativet inte syftar till att konsumtionsperspektivet ska vara det enda som vägleder svensk klimatpolitik. Ett mål om minskade utsläpp från konsumtion behövs som komplement till mål som omfattar utsläppen som sker i Sverige.

Två repliker på vår artikel har inkommit där det påpekas att det saknas styrmedel för att minska konsumtionsutsläppen. Det stämmer delvis att sådana styrmedel inte är införda. Och just den bristen motiverar införandet av ett konsumtionsbaserat mål. Det finns utsläppsområden som växer snabbt och där ambitioner och styrmedel i dagens klimatpolitik är otillräckliga. Ett konsumtionsbaserat mål skulle visa på behovet av en delvis ny klimatpolitik. Att nå ett sådant mål skulle kräva större förändringar än vad vi kan förvänta oss med dagens klimatpolitiska inriktning när det gäller konsumtionen av varor, mat, flygresor med mera. Organisationerna bakom Klimatmålsinitiativet har inte tagit gemensam ställning till vilka nya styrmedel som bör införas, men som Stockholm Environmental Institute nyligen skrev i en rapport om styrmedel för hållbar konsumtion: ”Det råder inte brist på idéer, snarare brist på slagkraftig handling”. Rapporten listar över 60 existerande och möjliga styrmedel. En omställning till en mer klimatsnål konsumtion kan exempelvis påskyndas med nationell skattelagstiftning. Det kan ske genom punktskatter eller en omfattande grön skatteväxling där personliga tjänster, upplevelser, reparationer med mera görs billigare och konsumtion med hög miljöpåverkan blir dyrare. Andra styrmedel kan till exempel vara grön offentlig upphandling och insatser för en cirkulär ekonomi.

Att Sverige arbetar för att minska sina konsumtionsutsläpp betyder inte att detta perspektiv måste förespråkas som en ny linje för alla världens länder i de internationella klimatförhandlingarna. Men inga negativa konsekvenser kommer av att enskilda länder tar sitt ansvar och även arbetar för att minska utsläppen från sina invånares konsumtion. Naturligtvis är detta viktigast för länder som Sverige som har relativt höga konsumtionsutsläpp. En fundamentalt viktig fråga är att förstå att vi har en mycket lång väg kvar att vandra i Sverige innan vi har uppnått en klimatsmart livsstil. Ärlighet inför den utmaningen ger oss antagligen större trovärdighet globalt än att – som görs nu – bara lyfta Sverige som ett framgångsexempel.

Astrid Kander och Magnus Jiborn från Lunds universitet lyfter i en annan replik att svensk export kan minska de globala utsläppen eftersom Sverige på många områden har en koldioxidsnål produktion jämfört med andra länder. De har konstruerat ett mått som både väger in produktions- och konsumtionsutsläpp men som också ger avdrag för om exporten är klimatsmart, relativt sett. Det vore naturligtvis bra om det svenska klimatarbetet kunde ta hänsyn till hur svensk export kan minska de globala utsläppen. Exakt hur man kan göra det är en komplicerad fråga som säkert kommer diskuteras mycket framöver. Man bör dock i dagsläget – när det saknas ett globalt klimatavtal och olika länders ambitionsnivåer skiljer sig markant – hålla isär perspektiven och inte begränsa sig till ett enda klimatmål. Det finns särskild anledning att lyfta ut och mäta just konsumtionsperspektivet separat, bland annat eftersom det synliggör var och ens klimatpåverkan oaktat hur produktionsapparaten ser ut i det land man bor i.

Alla deltagare i denna debatt verkar vara överens om att Sveriges utsläpp från konsumtion bör minska. Ett första viktigt steg i den riktningen vore att sätta upp ett mål och utveckla en strategi för hur målet ska kunna nås. Parallellt kan arbetet fortsätta kring hur andra perspektiv kan tas med i klimatarbetet, bland annat effekten av den svenska exportandelen som leder till signifikanta utsläppsminskningar i andra länders fotavtryck. Låt bara inte den processen bromsa det brådskande arbetet med att minska konsumtionens växande klimatpåverkan.

  • Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna
  • Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen
  • Jonas Bane, talesperson Klimataktion
  • Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter
  • Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna
  • Alexander Clemenson, generalsekreterare Medveten Konsumtion
  • Anna Danielsson, ordförande Jordens vänner
  • Bo Forsberg, generalsekreterare Diakonia
  • Gunilla Hallonsten, policychef Svenska Kyrkans Internationella arbete
  • Annika Hjelm, ordförande Den Gröna tankesmedjan Cogito
  • Pär Holmgren, Artister för miljön
  • Robert Höglund, projektledare Klimatmålsinitiativet
  • Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige
  • Helena Jonsson, förbundsordförande LRF
  • Johline Z Lindholm, ordförande PUSH Sverige
  • Johan Olsson, grundare Steg 3
  • Catarina Rolfsdotter-Jansson, talesperson Föräldravrålet
  • Karin Schulz, generalsekreterare Det Naturliga Steget
  • Annica Sohlström, generalsekreterare Forum Syd
  • Gunnela Ståhle, ordförande Vi Konsumenter
  • Sara Vikström Olsson, ordförande Fältbiologerna
  • Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion