Publicerad i:

Göteborgs-Posten

Publiceringsdatum:
fredag, 27 mars, 2015

Vi tar varningarna på allvar. Vi behöver tillsammans skapa det tryck underifrån som politiker och företagsledare behöver för att öka takten i klimatarbetet. Därför bildar vi nätverket KlimatSverige, skriver bland andra Anneli Andersson och Torbjörn Vennström.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) har i regeringens klimatstrategi sagt att Sverige ska vara en föregångare i klimatarbetet. Dagens politik har långt kvar till den visionen. Civilsamhället behöver driva på för lokal och nationell omställning, men också för att få de kraftfulla politiska beslut som krävs. Därför har vi, organisationer och enskilda klimataktivister, bildat nätverket KlimatSverige.

2015 är ett klimatpolitiskt viktigt år som avslutas i december i Paris med FN:s tjugoförsta toppmöte om ett globalt klimatavtal. Världens ledare har åtagit sig att förhindra världen att bli mer än två grader varmare jämfört med före industrialismen.

Den 31 mars ska länderna ange sina löften som ska ligga till grund för avtalet. Enligt en bedömning av Carbon Action Tracker från december 2014, pekar ländernas nuvarande åtaganden mot en tre grader varmare värld till sekelskiftet – om alla löften uppfylls. En tre grader varmare värld innebär troligen en förlorad kamp mot klimatförändringarna där självförstärkande faktorer i klimatsystemet kan bli så starka att uppvärmningen fortsätter – vad vi än tar oss till.

De drabbas hårdast

Länderna i Syd bär historiskt ett mindre ansvar för klimatkrisen, men drabbas hårdast. De rika länderna i Nord behöver därför ta ett större ekonomiskt ansvar i omställningen.

Sverige som vill vara föregångare kan driva på för klimaträttvisa. Men regeringen har haft svårt att omsätta visionen om att Sverige ska gå före i praktisk politik. Regeringen, bakbunden av en motsträvig riksdagsmajoritet, har till exempel inte klarat att driva på EU att anta djärvare och heltäckande klimat- och energimål.

EU:s löften om 40 procent minskning av utsläppen till 2030 öppnar dessutom för att kvitta utsläpp mot skogsinnehav och förändrad markanvändning, och säger inget om att hålla fossila bränslen kvar i marken. Forskare och miljöorganisationer menar utifrån olika bedömningar att EU behöver minska utsläppen upp till 80 procent till 2030 för att kunna bidra till en globalt rättvis och tillräckligt snabb omställning. Därför bör Sverige visa högre ambitioner än vad EU och regeringens egen klimatstrategi säger.

Satsa mer på järnväg

Regeringen vill också genomföra ett motorvägsprojekt i Stockholm som mött förödande kritik från myndigheter, forskare och miljörörelse. Det görs alltför stora satsningar på vägar och för lite på järnväg och transportsnåla lösningar. Trafikverket har rapporterat att takten att minska transporternas utsläpp måste mer än fördubblas om vi ska nå målet om fossilfri trafik 2030. Det kommer inte att gå utan att skapa ett mer transportsnålt samhälle.

Frågan om statliga Vattenfall, Sveriges största klimatbov, är också av stor betydelse. Bolaget har exempelvis nyligen startat ett hårt kritiserat kolkraftverk i Hamburg. Det enda hållbara alternativet är att så snart som möjligt lägga ner pågående och planerade kolgruvor i Europa, trots att det innebär nedskrivning av företagets värde, och ställa om Vattenfall till en producent av förnybar energi.

Upp till 80 procent av fossilbränslereserverna behöver stanna i marken. Men fortfarande går runt 370 miljarder av svenskt sparande till bolag verksamma inom fossil kol, olja och gas. De statliga pensionsfonderna investerar 36 miljarder kronor i sådana bolag. Politiken har här en enorm potential att styra om resurserna från att förvärra klimathotet till att istället söka lösningar.

Världssamfundet står inför enorma utmaningar. Utsläppen fortsätter att öka, och Sverige bidrar till detta genom ökande konsumtion av varor, kött och flygresor. Vändpunkten behöver komma mycket snart, inom fem år, om vi på ett ordnat sätt ska kunna skapa ett klimathållbart samhälle.

Tar varningarna på allvar

Det är i denna kontext vi bildat nätverket KlimatSverige. Vi vill samla dem som tar klimatforskningens varningar på allvar, och som vill att Sverige ska gå före i en snabb och globalt rättvis omställning. Vi vill bidra till ett samhälle som håller sig inom de klimat- och miljömässiga ramar som vårt enda jordklot sätter.

Detta utmanar invanda mönster, men öppnar också för en ny framtidstro, jobb, och för att tusen initiativ ska blomma. Vi behöver energieffektivisera bostäder och industri, samt bygga klimatsmarta bostäder. En levande landsbygd med hållbart- jord- och skogsbruk samt ökad självförsörjningsgrad är en viktig del i omställningen. Vi behöver bygga ut kollektivtrafik och förnybara energisystem i en historiskt aldrig skådad omfattning.

Inspirerar andra

Samtidigt behöver vi upphöra med eller minska på aktiviteter som påverkar klimatet. Det kan till en början vara svårt, och därför viktigt att åtgärderna är rättvisa och att människor blir delaktiga. Politiker behöver underlätta för folk att leva miljösmart, och inte som nu, tvärtom. De kan låta sig inspireras av goda exempel som finns i form av lokalt omställningsarbete, människor som byter livsstil, och kommuner som gör framsynta satsningar.

Det är sådana krafter vi vill samverka med. Tillsammans ska vi skapa det tryck underifrån som politiker och företagsledare behöver för att öka takten i klimatarbetet. Tillsammans ska vi se till att Sverige går före.

  • Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna
  • Pia Björstrand, talesperson Klimataktion
  • Ellie Cijvat, ordförande Jordens Vänner
  • Peter Fritzson, ordförande Klimatriksdagen
  • Lisa Färnström, Troja Scenkonst
  • Robert Höglund, samordnare Steg 3
  • Klara Molander, Klimatsamling 2015 Göteborg
  •  Jan Strömdahl, ordförande Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
  • Gunilla Winberg, ordförande Framtiden i Våra Händer
  • Azril Bacal, Jordens Vänner Uppsala
  • Per Hedberg, Naturskyddsföreningen Uppsala
  • Torbjörn Vennström, samordningsgruppen KlimatSverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion