Publicerad i:

Göteborgs-Posten

Publiceringsdatum:
fredag, 27 mars, 2015

Vi tar varningarna på allvar. Vi behöver tillsammans skapa det tryck underifrån som politiker och företagsledare behöver för att öka takten i klimatarbetet. Därför bildar vi nätverket KlimatSverige, skriver bland andra Anneli Andersson och Torbjörn Vennström.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) har i regeringens klimatstrategi sagt att Sverige ska vara en föregångare i klimatarbetet. Dagens politik har långt kvar till den visionen. Civilsamhället behöver driva på för lokal och nationell omställning, men också för att få de kraftfulla politiska beslut som krävs. Därför har vi, organisationer och enskilda klimataktivister, bildat nätverket KlimatSverige.

2015 är ett klimatpolitiskt viktigt år som avslutas i december i Paris med FN:s tjugoförsta toppmöte om ett globalt klimatavtal. Världens ledare har åtagit sig att förhindra världen att bli mer än två grader varmare jämfört med före industrialismen.

Den 31 mars ska länderna ange sina löften som ska ligga till grund för avtalet. Enligt en bedömning av Carbon Action Tracker från december 2014, pekar ländernas nuvarande åtaganden mot en tre grader varmare värld till sekelskiftet – om alla löften uppfylls. En tre grader varmare värld innebär troligen en förlorad kamp mot klimatförändringarna där självförstärkande faktorer i klimatsystemet kan bli så starka att uppvärmningen fortsätter – vad vi än tar oss till.

De drabbas hårdast

Länderna i Syd bär historiskt ett mindre ansvar för klimatkrisen, men drabbas hårdast. De rika länderna i Nord behöver därför ta ett större ekonomiskt ansvar i omställningen.

Sverige som vill vara föregångare kan driva på för klimaträttvisa. Men regeringen har haft svårt att omsätta visionen om att Sverige ska gå före i praktisk politik. Regeringen, bakbunden av en motsträvig riksdagsmajoritet, har till exempel inte klarat att driva på EU att anta djärvare och heltäckande klimat- och energimål.

EU:s löften om 40 procent minskning av utsläppen till 2030 öppnar dessutom för att kvitta utsläpp mot skogsinnehav och förändrad markanvändning, och säger inget om att hålla fossila bränslen kvar i marken. Forskare och miljöorganisationer menar utifrån olika bedömningar att EU behöver minska utsläppen upp till 80 procent till 2030 för att kunna bidra till en globalt rättvis och tillräckligt snabb omställning. Därför bör Sverige visa högre ambitioner än vad EU och regeringens egen klimatstrategi säger.

Satsa mer på järnväg

Regeringen vill också genomföra ett motorvägsprojekt i Stockholm som mött förödande kritik från myndigheter, forskare och miljörörelse. Det görs alltför stora satsningar på vägar och för lite på järnväg och transportsnåla lösningar. Trafikverket har rapporterat att takten att minska transporternas utsläpp måste mer än fördubblas om vi ska nå målet om fossilfri trafik 2030. Det kommer inte att gå utan att skapa ett mer transportsnålt samhälle.

Frågan om statliga Vattenfall, Sveriges största klimatbov, är också av stor betydelse. Bolaget har exempelvis nyligen startat ett hårt kritiserat kolkraftverk i Hamburg. Det enda hållbara alternativet är att så snart som möjligt lägga ner pågående och planerade kolgruvor i Europa, trots att det innebär nedskrivning av företagets värde, och ställa om Vattenfall till en producent av förnybar energi.

Upp till 80 procent av fossilbränslereserverna behöver stanna i marken. Men fortfarande går runt 370 miljarder av svenskt sparande till bolag verksamma inom fossil kol, olja och gas. De statliga pensionsfonderna investerar 36 miljarder kronor i sådana bolag. Politiken har här en enorm potential att styra om resurserna från att förvärra klimathotet till att istället söka lösningar.

Världssamfundet står inför enorma utmaningar. Utsläppen fortsätter att öka, och Sverige bidrar till detta genom ökande konsumtion av varor, kött och flygresor. Vändpunkten behöver komma mycket snart, inom fem år, om vi på ett ordnat sätt ska kunna skapa ett klimathållbart samhälle.

Tar varningarna på allvar

Det är i denna kontext vi bildat nätverket KlimatSverige. Vi vill samla dem som tar klimatforskningens varningar på allvar, och som vill att Sverige ska gå före i en snabb och globalt rättvis omställning. Vi vill bidra till ett samhälle som håller sig inom de klimat- och miljömässiga ramar som vårt enda jordklot sätter.

Detta utmanar invanda mönster, men öppnar också för en ny framtidstro, jobb, och för att tusen initiativ ska blomma. Vi behöver energieffektivisera bostäder och industri, samt bygga klimatsmarta bostäder. En levande landsbygd med hållbart- jord- och skogsbruk samt ökad självförsörjningsgrad är en viktig del i omställningen. Vi behöver bygga ut kollektivtrafik och förnybara energisystem i en historiskt aldrig skådad omfattning.

Inspirerar andra

Samtidigt behöver vi upphöra med eller minska på aktiviteter som påverkar klimatet. Det kan till en början vara svårt, och därför viktigt att åtgärderna är rättvisa och att människor blir delaktiga. Politiker behöver underlätta för folk att leva miljösmart, och inte som nu, tvärtom. De kan låta sig inspireras av goda exempel som finns i form av lokalt omställningsarbete, människor som byter livsstil, och kommuner som gör framsynta satsningar.

Det är sådana krafter vi vill samverka med. Tillsammans ska vi skapa det tryck underifrån som politiker och företagsledare behöver för att öka takten i klimatarbetet. Tillsammans ska vi se till att Sverige går före.

  • Annelie Andersson, ordförande Latinamerikagrupperna
  • Pia Björstrand, talesperson Klimataktion
  • Ellie Cijvat, ordförande Jordens Vänner
  • Peter Fritzson, ordförande Klimatriksdagen
  • Lisa Färnström, Troja Scenkonst
  • Robert Höglund, samordnare Steg 3
  • Klara Molander, Klimatsamling 2015 Göteborg
  •  Jan Strömdahl, ordförande Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen
  • Gunilla Winberg, ordförande Framtiden i Våra Händer
  • Azril Bacal, Jordens Vänner Uppsala
  • Per Hedberg, Naturskyddsföreningen Uppsala
  • Torbjörn Vennström, samordningsgruppen KlimatSverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion

Öppet brev till regeringen med anledning av förhandlingar i FN om ett bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter

Latinamerikagrupperna tillsammans med Afrikagrupperna och Jordens Vänner uppmanar i ett öppet brev att regeringen ska inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

· Opinion

Mänskliga rättigheter, regler för företag

Dagens handels- och investeringsavtal ger transnationella företag specifika, långtgående rättigheter och tillgång till ett parallellt rättssystem för att genomdriva dem.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med dessa privilegier genom att dra tillbaka befintliga handels- och investeringsavtal som omfattar dem, och inte ingå liknande avtal i framtiden.

· Opinion

Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning

Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.

· Opinion

Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar

46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt […]

· Opinion