I samband med världshungerdagen, den 16 oktober, lyfter den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina matsuveränitet som en hållbar jordbruksmodell. Ett alternativ som innebär att vår mat produceras småskaligt, lokalt anpassat och klimatsmart.

Världshungerdagen instiftades av FN i syfte att öka medvetenheten om hunger, undernäring och fattigdom. Enligt FAO, Förenta nationernas livsmedels -och jordbruksorganisation, bor 70 procent av jordens fattigaste och hungrande på landsbygden och är beroende av jordbruket för sitt levebröd.

Latinamerikagruppernas samarbetspartner La Via Campesina menar att hungern inte är en konsekvens av brist på odlingsbar mark utan till stor del beror på en jordbruksmodell som prioriterar internationell handel istället för mat till det egna folket.

– Småskaligt familjejordbruk är det enda klimatsmarta matproduktionssystemet. Vi småskaliga jordbrukare producerar 70 procent av världens mat med endast 24 procent av all jordbruksmark, framhäver Chavannes Jean-Baptiste, ledare i småbrukarrörelsen Mouvement Paysan Papaye och Cloc-Via Campesina i Haiti.

Historiskt och även idag använder sig småbrukare av mer hållbara metoder för livsmedelsproduktion som både tar hänsyn till naturen och är minst lika effektiva som det storskaliga och giftigare industriella jordbruket. Cloc-Via Campesina kräver därför att framtida internationella klimatöverenskommelser ska utgå från naturensrättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen.

– Världens ledare står för en ”grön” ekonomi, som syftar till att sätta pris på våra naturresurser. Detta är en ny typ av kolonisering som förvandlar oss småbrukare till lantarbetare i tjänst hos de multinationella företagen, menar Jean-Baptiste och fortsätter:

– Vi småbrukare vill behålla vår mark för att skydda moder jord och producera hälsosamma livsmedel för att försörja oss själva och alla människor som inte producerar i våra lokala samhällen.

Text: Oscar Barajas
Foto: Latinamerikagrupperna

FAKTA: Förutom tillgång till mat innefattar matsuveränitet rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Vikten av att ställa om till småskaligt familjejordbruk och handel är central för att hindra och möta de klimatförändringar som världen står inför. Något som också understryks i FN-rapporten Wake up before it’s too late.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.