I samband med världshungerdagen, den 16 oktober, lyfter den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina matsuveränitet som en hållbar jordbruksmodell. Ett alternativ som innebär att vår mat produceras småskaligt, lokalt anpassat och klimatsmart.

Världshungerdagen instiftades av FN i syfte att öka medvetenheten om hunger, undernäring och fattigdom. Enligt FAO, Förenta nationernas livsmedels -och jordbruksorganisation, bor 70 procent av jordens fattigaste och hungrande på landsbygden och är beroende av jordbruket för sitt levebröd.

Latinamerikagruppernas samarbetspartner La Via Campesina menar att hungern inte är en konsekvens av brist på odlingsbar mark utan till stor del beror på en jordbruksmodell som prioriterar internationell handel istället för mat till det egna folket.

– Småskaligt familjejordbruk är det enda klimatsmarta matproduktionssystemet. Vi småskaliga jordbrukare producerar 70 procent av världens mat med endast 24 procent av all jordbruksmark, framhäver Chavannes Jean-Baptiste, ledare i småbrukarrörelsen Mouvement Paysan Papaye och Cloc-Via Campesina i Haiti.

Historiskt och även idag använder sig småbrukare av mer hållbara metoder för livsmedelsproduktion som både tar hänsyn till naturen och är minst lika effektiva som det storskaliga och giftigare industriella jordbruket. Cloc-Via Campesina kräver därför att framtida internationella klimatöverenskommelser ska utgå från naturensrättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen.

– Världens ledare står för en ”grön” ekonomi, som syftar till att sätta pris på våra naturresurser. Detta är en ny typ av kolonisering som förvandlar oss småbrukare till lantarbetare i tjänst hos de multinationella företagen, menar Jean-Baptiste och fortsätter:

– Vi småbrukare vill behålla vår mark för att skydda moder jord och producera hälsosamma livsmedel för att försörja oss själva och alla människor som inte producerar i våra lokala samhällen.

Text: Oscar Barajas
Foto: Latinamerikagrupperna

FAKTA: Förutom tillgång till mat innefattar matsuveränitet rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Vikten av att ställa om till småskaligt familjejordbruk och handel är central för att hindra och möta de klimatförändringar som världen står inför. Något som också understryks i FN-rapporten Wake up before it’s too late.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Generalstrejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en generalstrejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.