I samband med världshungerdagen, den 16 oktober, lyfter den globala småbrukarrörelsen La Via Campesina matsuveränitet som en hållbar jordbruksmodell. Ett alternativ som innebär att vår mat produceras småskaligt, lokalt anpassat och klimatsmart.

Världshungerdagen instiftades av FN i syfte att öka medvetenheten om hunger, undernäring och fattigdom. Enligt FAO, Förenta nationernas livsmedels -och jordbruksorganisation, bor 70 procent av jordens fattigaste och hungrande på landsbygden och är beroende av jordbruket för sitt levebröd.

Latinamerikagruppernas samarbetspartner La Via Campesina menar att hungern inte är en konsekvens av brist på odlingsbar mark utan till stor del beror på en jordbruksmodell som prioriterar internationell handel istället för mat till det egna folket.

– Småskaligt familjejordbruk är det enda klimatsmarta matproduktionssystemet. Vi småskaliga jordbrukare producerar 70 procent av världens mat med endast 24 procent av all jordbruksmark, framhäver Chavannes Jean-Baptiste, ledare i småbrukarrörelsen Mouvement Paysan Papaye och Cloc-Via Campesina i Haiti.

Historiskt och även idag använder sig småbrukare av mer hållbara metoder för livsmedelsproduktion som både tar hänsyn till naturen och är minst lika effektiva som det storskaliga och giftigare industriella jordbruket. Cloc-Via Campesina kräver därför att framtida internationella klimatöverenskommelser ska utgå från naturensrättigheter, mänskliga rättigheter och lokalt anpassade hållbara lösningar. Folkligt inflytande och politiska förslag som matsuveränitet och agroekologi ska ligga till grund för lösningarna på klimatkrisen.

– Världens ledare står för en ”grön” ekonomi, som syftar till att sätta pris på våra naturresurser. Detta är en ny typ av kolonisering som förvandlar oss småbrukare till lantarbetare i tjänst hos de multinationella företagen, menar Jean-Baptiste och fortsätter:

– Vi småbrukare vill behålla vår mark för att skydda moder jord och producera hälsosamma livsmedel för att försörja oss själva och alla människor som inte producerar i våra lokala samhällen.

Text: Oscar Barajas
Foto: Latinamerikagrupperna

FAKTA: Förutom tillgång till mat innefattar matsuveränitet rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Vikten av att ställa om till småskaligt familjejordbruk och handel är central för att hindra och möta de klimatförändringar som världen står inför. Något som också understryks i FN-rapporten Wake up before it’s too late.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.