Publicerad i:
Publiceringsdatum:
måndag, 12 oktober, 2015

Sverige måste göra upp med sin koloniala historia och ta sig an samernas rättmätiga krav som urfolk. Inspiration finns att hämta från Bolivia och Ecuador och deras arbete för att skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser, skriver Annelie Andersson.

Den 12 oktober markerar dagen för urfolkens kamp på den amerikanska kontinenten. Dagligen kämpar urfolk för sina grundläggande rättigheter. Kamperna liknar varandra då de koloniala strukturer som fortsätter förneka urfolken sin rätt upprätthålls av regeringar världen över.

Men det finns undantag. I Ecuador och Bolivia försöker man göra upp med det koloniala, rasistiska arv som fortsatt genomsyra samhällena, långt efter att de blev självständiga. En mångfald av urfolksgrupper och nationaliteter som bor i dessa stater är erkända i ländernas progressiva konstitutioner som lyfter deras rättigheter högt på den politiska agendan. Som resultat har urfolken fått större utrymme i parlamenten.

Plurinationella stater, som går ut på en omstrukturering av staten så att den erkänner ursprungsfolken och deras rätt till självbestämmande, innebär även att staten arbetar aktivt för urfolks rätt till självstyre. Nyligen höll Guaraní-folket i Charagua i Bolivia en folkomröstning om att anta nya stadgar grundade i traditionella beslutsformer, med positiv utgång.

Trots framstegen kvarstår givetvis många utmaningar. En ständig kamp pågår för att inte förlora vunna segrar, och många gånger går regeringens och urfolkens syn på den plurinationella staten isär.

I Sverige är situationen annorlunda. Staten erkänner samerna som ursprungsfolk och har godkänt FN:s urfolksdeklaration. Ändå tas inte tillräcklig hänsyn till samernas särställning. FN och Europarådet har länge riktat skarp kritik mot Sverige för att inte efterleva deklarationen och rekommenderat lagändringar.

Det senaste uppmärksammade exemplet på samernas kamp är Girjasmålet i frågan om småviltsjakt och fiske. Snart väntas också regeringens beslut om eventuell gruvutvinning i Gállok, på samebyars renbetesmarker. Mark och renskötsel utgör hörnstenar i den samiska kulturen. Därför är säkringen av landrättigheter en existentiellt viktig fråga i samernas kamp.

Förslaget om att ratificera den rättsligt bindande konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter – en konvention med starkt fokus på kollektiva rättigheter – röstades i våras ner av riksdagen.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke betonar ofta vikten av att skapa en nordisk samekonvention. Samtidigt ligger ett existerande internationellt regelverk på Sveriges bord sedan många år tillbaka och väntar på en underskrift.

Den plurinationella staten tillgodoser inte bara urfolkens krav, utan lever även upp till bilden av en modern demokrati där alla folkgrupper och medborgare inkluderas. Ecuador och Bolivia är exempel på hur staten kan skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser.

Nu är det hög tid för Sveriges regering att ta steg i samma riktning. Vi måste göra upp med vår koloniala historia och sluta blunda för samernas rättmätiga krav som urfolk. Många lärdomar kan hämtas från Ecuador och Bolivia. Som ett första steg måste regeringen snarast ratificera ILO 169.

Annelie Andersson
Ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion