Publicerad i:
Publiceringsdatum:
måndag, 12 oktober, 2015

Sverige måste göra upp med sin koloniala historia och ta sig an samernas rättmätiga krav som urfolk. Inspiration finns att hämta från Bolivia och Ecuador och deras arbete för att skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser, skriver Annelie Andersson.

Den 12 oktober markerar dagen för urfolkens kamp på den amerikanska kontinenten. Dagligen kämpar urfolk för sina grundläggande rättigheter. Kamperna liknar varandra då de koloniala strukturer som fortsätter förneka urfolken sin rätt upprätthålls av regeringar världen över.

Men det finns undantag. I Ecuador och Bolivia försöker man göra upp med det koloniala, rasistiska arv som fortsatt genomsyra samhällena, långt efter att de blev självständiga. En mångfald av urfolksgrupper och nationaliteter som bor i dessa stater är erkända i ländernas progressiva konstitutioner som lyfter deras rättigheter högt på den politiska agendan. Som resultat har urfolken fått större utrymme i parlamenten.

Plurinationella stater, som går ut på en omstrukturering av staten så att den erkänner ursprungsfolken och deras rätt till självbestämmande, innebär även att staten arbetar aktivt för urfolks rätt till självstyre. Nyligen höll Guaraní-folket i Charagua i Bolivia en folkomröstning om att anta nya stadgar grundade i traditionella beslutsformer, med positiv utgång.

Trots framstegen kvarstår givetvis många utmaningar. En ständig kamp pågår för att inte förlora vunna segrar, och många gånger går regeringens och urfolkens syn på den plurinationella staten isär.

I Sverige är situationen annorlunda. Staten erkänner samerna som ursprungsfolk och har godkänt FN:s urfolksdeklaration. Ändå tas inte tillräcklig hänsyn till samernas särställning. FN och Europarådet har länge riktat skarp kritik mot Sverige för att inte efterleva deklarationen och rekommenderat lagändringar.

Det senaste uppmärksammade exemplet på samernas kamp är Girjasmålet i frågan om småviltsjakt och fiske. Snart väntas också regeringens beslut om eventuell gruvutvinning i Gállok, på samebyars renbetesmarker. Mark och renskötsel utgör hörnstenar i den samiska kulturen. Därför är säkringen av landrättigheter en existentiellt viktig fråga i samernas kamp.

Förslaget om att ratificera den rättsligt bindande konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter – en konvention med starkt fokus på kollektiva rättigheter – röstades i våras ner av riksdagen.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke betonar ofta vikten av att skapa en nordisk samekonvention. Samtidigt ligger ett existerande internationellt regelverk på Sveriges bord sedan många år tillbaka och väntar på en underskrift.

Den plurinationella staten tillgodoser inte bara urfolkens krav, utan lever även upp till bilden av en modern demokrati där alla folkgrupper och medborgare inkluderas. Ecuador och Bolivia är exempel på hur staten kan skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser.

Nu är det hög tid för Sveriges regering att ta steg i samma riktning. Vi måste göra upp med vår koloniala historia och sluta blunda för samernas rättmätiga krav som urfolk. Många lärdomar kan hämtas från Ecuador och Bolivia. Som ett första steg måste regeringen snarast ratificera ILO 169.

Annelie Andersson
Ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Opinion