Publicerad i:
Publiceringsdatum:
måndag, 12 oktober, 2015

Sverige måste göra upp med sin koloniala historia och ta sig an samernas rättmätiga krav som urfolk. Inspiration finns att hämta från Bolivia och Ecuador och deras arbete för att skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser, skriver Annelie Andersson.

Den 12 oktober markerar dagen för urfolkens kamp på den amerikanska kontinenten. Dagligen kämpar urfolk för sina grundläggande rättigheter. Kamperna liknar varandra då de koloniala strukturer som fortsätter förneka urfolken sin rätt upprätthålls av regeringar världen över.

Men det finns undantag. I Ecuador och Bolivia försöker man göra upp med det koloniala, rasistiska arv som fortsatt genomsyra samhällena, långt efter att de blev självständiga. En mångfald av urfolksgrupper och nationaliteter som bor i dessa stater är erkända i ländernas progressiva konstitutioner som lyfter deras rättigheter högt på den politiska agendan. Som resultat har urfolken fått större utrymme i parlamenten.

Plurinationella stater, som går ut på en omstrukturering av staten så att den erkänner ursprungsfolken och deras rätt till självbestämmande, innebär även att staten arbetar aktivt för urfolks rätt till självstyre. Nyligen höll Guaraní-folket i Charagua i Bolivia en folkomröstning om att anta nya stadgar grundade i traditionella beslutsformer, med positiv utgång.

Trots framstegen kvarstår givetvis många utmaningar. En ständig kamp pågår för att inte förlora vunna segrar, och många gånger går regeringens och urfolkens syn på den plurinationella staten isär.

I Sverige är situationen annorlunda. Staten erkänner samerna som ursprungsfolk och har godkänt FN:s urfolksdeklaration. Ändå tas inte tillräcklig hänsyn till samernas särställning. FN och Europarådet har länge riktat skarp kritik mot Sverige för att inte efterleva deklarationen och rekommenderat lagändringar.

Det senaste uppmärksammade exemplet på samernas kamp är Girjasmålet i frågan om småviltsjakt och fiske. Snart väntas också regeringens beslut om eventuell gruvutvinning i Gállok, på samebyars renbetesmarker. Mark och renskötsel utgör hörnstenar i den samiska kulturen. Därför är säkringen av landrättigheter en existentiellt viktig fråga i samernas kamp.

Förslaget om att ratificera den rättsligt bindande konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter – en konvention med starkt fokus på kollektiva rättigheter – röstades i våras ner av riksdagen.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke betonar ofta vikten av att skapa en nordisk samekonvention. Samtidigt ligger ett existerande internationellt regelverk på Sveriges bord sedan många år tillbaka och väntar på en underskrift.

Den plurinationella staten tillgodoser inte bara urfolkens krav, utan lever även upp till bilden av en modern demokrati där alla folkgrupper och medborgare inkluderas. Ecuador och Bolivia är exempel på hur staten kan skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser.

Nu är det hög tid för Sveriges regering att ta steg i samma riktning. Vi måste göra upp med vår koloniala historia och sluta blunda för samernas rättmätiga krav som urfolk. Många lärdomar kan hämtas från Ecuador och Bolivia. Som ett första steg måste regeringen snarast ratificera ILO 169.

Annelie Andersson
Ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Öppet brev till regeringen med anledning av förhandlingar i FN om ett bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter

Latinamerikagrupperna tillsammans med Afrikagrupperna och Jordens Vänner uppmanar i ett öppet brev att regeringen ska inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

· Opinion

Mänskliga rättigheter, regler för företag

Dagens handels- och investeringsavtal ger transnationella företag specifika, långtgående rättigheter och tillgång till ett parallellt rättssystem för att genomdriva dem.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med dessa privilegier genom att dra tillbaka befintliga handels- och investeringsavtal som omfattar dem, och inte ingå liknande avtal i framtiden.

· Opinion

Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning

Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.

· Opinion

Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar

46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt […]

· Opinion

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion

Partiledare, världen är ert ansvar!

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och […]

· Opinion

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Nyheter, Opinion
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm

Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av […]

· Opinion

”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”

Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!

· Opinion