Publicerad i:
Publiceringsdatum:
måndag, 12 oktober, 2015

Sverige måste göra upp med sin koloniala historia och ta sig an samernas rättmätiga krav som urfolk. Inspiration finns att hämta från Bolivia och Ecuador och deras arbete för att skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser, skriver Annelie Andersson.

Den 12 oktober markerar dagen för urfolkens kamp på den amerikanska kontinenten. Dagligen kämpar urfolk för sina grundläggande rättigheter. Kamperna liknar varandra då de koloniala strukturer som fortsätter förneka urfolken sin rätt upprätthålls av regeringar världen över.

Men det finns undantag. I Ecuador och Bolivia försöker man göra upp med det koloniala, rasistiska arv som fortsatt genomsyra samhällena, långt efter att de blev självständiga. En mångfald av urfolksgrupper och nationaliteter som bor i dessa stater är erkända i ländernas progressiva konstitutioner som lyfter deras rättigheter högt på den politiska agendan. Som resultat har urfolken fått större utrymme i parlamenten.

Plurinationella stater, som går ut på en omstrukturering av staten så att den erkänner ursprungsfolken och deras rätt till självbestämmande, innebär även att staten arbetar aktivt för urfolks rätt till självstyre. Nyligen höll Guaraní-folket i Charagua i Bolivia en folkomröstning om att anta nya stadgar grundade i traditionella beslutsformer, med positiv utgång.

Trots framstegen kvarstår givetvis många utmaningar. En ständig kamp pågår för att inte förlora vunna segrar, och många gånger går regeringens och urfolkens syn på den plurinationella staten isär.

I Sverige är situationen annorlunda. Staten erkänner samerna som ursprungsfolk och har godkänt FN:s urfolksdeklaration. Ändå tas inte tillräcklig hänsyn till samernas särställning. FN och Europarådet har länge riktat skarp kritik mot Sverige för att inte efterleva deklarationen och rekommenderat lagändringar.

Det senaste uppmärksammade exemplet på samernas kamp är Girjasmålet i frågan om småviltsjakt och fiske. Snart väntas också regeringens beslut om eventuell gruvutvinning i Gállok, på samebyars renbetesmarker. Mark och renskötsel utgör hörnstenar i den samiska kulturen. Därför är säkringen av landrättigheter en existentiellt viktig fråga i samernas kamp.

Förslaget om att ratificera den rättsligt bindande konventionen ILO 169 om urfolks rättigheter – en konvention med starkt fokus på kollektiva rättigheter – röstades i våras ner av riksdagen.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke betonar ofta vikten av att skapa en nordisk samekonvention. Samtidigt ligger ett existerande internationellt regelverk på Sveriges bord sedan många år tillbaka och väntar på en underskrift.

Den plurinationella staten tillgodoser inte bara urfolkens krav, utan lever även upp till bilden av en modern demokrati där alla folkgrupper och medborgare inkluderas. Ecuador och Bolivia är exempel på hur staten kan skapa en mer jämställd relation med urfolken inom landets gränser.

Nu är det hög tid för Sveriges regering att ta steg i samma riktning. Vi måste göra upp med vår koloniala historia och sluta blunda för samernas rättmätiga krav som urfolk. Många lärdomar kan hämtas från Ecuador och Bolivia. Som ett första steg måste regeringen snarast ratificera ILO 169.

Annelie Andersson
Ordförande Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion