Brasilien är ett av de mest ojämlika länderna i världen när det gäller tillgången till mark. Samtidigt har markköp av utländska investerare i landet ökat rejält under de senaste åren. Latinamerikagruppernas samarbetspartners i Brasilien är oroade över denna utveckling som har lett till ökade sociala spänningar, tilltagande fattigdom bland landets redan utsatta småbrukare och förorening av miljön.

I rapporten, ”Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil”, som Latinamerikagrupperna tagit fram tillsammans med Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien), GRAIN och Inter Pares (Kanada) framgår att andra AP-fonden kan kopplas till landgrabbing i Brasilien. Latinamerikagruppernas samarbetspartners reagerar med stor oro på uppgifterna i rapporten:

”I livsmedelskrisens namn hamnar allt mer brasiliansk mark i händerna på utländska investerare, vilket försvårar för en nationell omfördelningspolitik och hotar rätten till mat bland den marginaliserade och fattiga befolkningen på landsbygden” säger Itelvina Masioli, som är småbrukare och medlem i det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina och de jordlösa lantarbetarnas rörelse, MST, i Brasilien.

De utländska investeringarna har även lett till ökande markkonflikter. Småbrukare fördrivs med våld från sin mark och lämnas utan möjligheter till försörjning. Människor som protesterar och kämpar för sin rätt till mark möts ofta av hot och våld. Ibland går det så långt att de mördas. De stora kommersiella odlingarna slukar även områdenas vattenresurser och urholkar den biologiska mångfalden, vilket även det är förödande för lokalbefolkningen.

”Men vi är på vår vakt. Vi räds inte att ta tillbaka vår mark och försvara vår rätt till matsuveränitet” säger Itelvina.

Latinamerikagrupperna kräver att andra AP-fonden och de andra pensionsfonderna omedelbart bör lämna sina investeringar i jordbruksmark och säkra att all mark som de har förvärvat illegalt eller genom landgrabbing-processer återförs till lokalsamhällena.

Engagera dig i kampen för en rättvisa och hållbar värld: bli medlem i Latinamerikagrupperna idag!

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.