Genom fönstren som omger hela den runda salen målas en imponerande bild av centrala Asunción. Utsikten är slående och det är lätt att glömma allvaret som alltjämt ligger i luften. Salen i Nationalkongressen är iordningställd för en öppen debatt kring massakern vid Curuguaty som uppstod i samband med en konflikt kring markområdet Marina Kue som ligger i Curuguaty. Massakern i Curuguaty har kommit att bli ett av de tongivande fallen i den latinamerikanska kampen för småbrukares rätt till mark.

Den 15:e juni 2012 fick Paraguays poliskår order om att avhysa de småbrukarfamiljer som bodde på markområdet vid namn Marina Kue eftersom det sades vara privat egendom. Småbrukarna hade bosatt sig på marken då den enligt dokumentation är statsägd sedan 1967 och därmed ingår i en jordreform som ger dem rätt att bosätta sig där samt bruka marken. Avhysningen blev en våldsam polisaktion där 320 poliser gick till attack mot de cirka 60 bönderna som bestod av kvinnor, män och barn. Utkomsten – 17 döda; 11 bönder och 6 poliser. Varifrån ordern om polisaktionen kom är omtvistat, men det är allmänt känt att massakern i Curuguaty gav de konservativa högerpartierna möjligheten de letat efter för att avsätta den dåvarande folkligt valda socialistiska presidenten Fernando Lugo. Sedan dess sitter Horacio Cartes, affärsman och representant från högerpartiet Colorado, som president.

Salen är fullsatt och folk har satt sig i fönstersmygarna när debatten öppnas. Debattpanelen består av en representant för de dödade böndernas familjer, en senator, en regeringsrepresentant samt sakkunniga historie- och rättskännare. Trots alla historiska skeenden, rättsliga termer, snåriga juridiska resonemang och undvikande svar uppdagas en klar bild. De som hålls fängslade och står inför rätta idag är bönder från Marina Kue som sägs ha dödat de sex poliserna. Inga poliser utreds för de elva bönder som dödades. Idag ligger istället ett förslag om att omvandla Marina Kue till ett reservat trots att bönderna som fortfarande bor kvar på marken lämnar vittnesmål om att där inte finns någon skog att bevara. Det som kommer att skyddas är soja- och marijuanaplantage; monokulturer och privata intressen.

”No vamos a salir de Marina Kue” – ”Vi kommer inte att lämna Marina Kue”, – kvinnlig småbrukare bosatt i Marina Kue och släkt till offren i massakern.

Beslutsamheten och styrkan bakom hennes ord griper åhörarna i salen. Bönderna kommer inte att ge upp kampen och de har utlåtanden från sakkunniga samt organisationer, såsom CONAMURI, bakom sig, men räcker det? Kommer böndernas död att utredas? Kommer fler bönder att dödas för att skapa ett reservat bestående av soja och marijuana? Det som är tveklöst är att en avhysning kommer att möta motstånd av småbrukarna och därmed kanske skörda fler oskyldiga offer.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.