Genom fönstren som omger hela den runda salen målas en imponerande bild av centrala Asunción. Utsikten är slående och det är lätt att glömma allvaret som alltjämt ligger i luften. Salen i Nationalkongressen är iordningställd för en öppen debatt kring massakern vid Curuguaty som uppstod i samband med en konflikt kring markområdet Marina Kue som ligger i Curuguaty. Massakern i Curuguaty har kommit att bli ett av de tongivande fallen i den latinamerikanska kampen för småbrukares rätt till mark.

Den 15:e juni 2012 fick Paraguays poliskår order om att avhysa de småbrukarfamiljer som bodde på markområdet vid namn Marina Kue eftersom det sades vara privat egendom. Småbrukarna hade bosatt sig på marken då den enligt dokumentation är statsägd sedan 1967 och därmed ingår i en jordreform som ger dem rätt att bosätta sig där samt bruka marken. Avhysningen blev en våldsam polisaktion där 320 poliser gick till attack mot de cirka 60 bönderna som bestod av kvinnor, män och barn. Utkomsten – 17 döda; 11 bönder och 6 poliser. Varifrån ordern om polisaktionen kom är omtvistat, men det är allmänt känt att massakern i Curuguaty gav de konservativa högerpartierna möjligheten de letat efter för att avsätta den dåvarande folkligt valda socialistiska presidenten Fernando Lugo. Sedan dess sitter Horacio Cartes, affärsman och representant från högerpartiet Colorado, som president.

Salen är fullsatt och folk har satt sig i fönstersmygarna när debatten öppnas. Debattpanelen består av en representant för de dödade böndernas familjer, en senator, en regeringsrepresentant samt sakkunniga historie- och rättskännare. Trots alla historiska skeenden, rättsliga termer, snåriga juridiska resonemang och undvikande svar uppdagas en klar bild. De som hålls fängslade och står inför rätta idag är bönder från Marina Kue som sägs ha dödat de sex poliserna. Inga poliser utreds för de elva bönder som dödades. Idag ligger istället ett förslag om att omvandla Marina Kue till ett reservat trots att bönderna som fortfarande bor kvar på marken lämnar vittnesmål om att där inte finns någon skog att bevara. Det som kommer att skyddas är soja- och marijuanaplantage; monokulturer och privata intressen.

”No vamos a salir de Marina Kue” – ”Vi kommer inte att lämna Marina Kue”, – kvinnlig småbrukare bosatt i Marina Kue och släkt till offren i massakern.

Beslutsamheten och styrkan bakom hennes ord griper åhörarna i salen. Bönderna kommer inte att ge upp kampen och de har utlåtanden från sakkunniga samt organisationer, såsom CONAMURI, bakom sig, men räcker det? Kommer böndernas död att utredas? Kommer fler bönder att dödas för att skapa ett reservat bestående av soja och marijuana? Det som är tveklöst är att en avhysning kommer att möta motstånd av småbrukarna och därmed kanske skörda fler oskyldiga offer.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.