Genom fönstren som omger hela den runda salen målas en imponerande bild av centrala Asunción. Utsikten är slående och det är lätt att glömma allvaret som alltjämt ligger i luften. Salen i Nationalkongressen är iordningställd för en öppen debatt kring massakern vid Curuguaty som uppstod i samband med en konflikt kring markområdet Marina Kue som ligger i Curuguaty. Massakern i Curuguaty har kommit att bli ett av de tongivande fallen i den latinamerikanska kampen för småbrukares rätt till mark.

Den 15:e juni 2012 fick Paraguays poliskår order om att avhysa de småbrukarfamiljer som bodde på markområdet vid namn Marina Kue eftersom det sades vara privat egendom. Småbrukarna hade bosatt sig på marken då den enligt dokumentation är statsägd sedan 1967 och därmed ingår i en jordreform som ger dem rätt att bosätta sig där samt bruka marken. Avhysningen blev en våldsam polisaktion där 320 poliser gick till attack mot de cirka 60 bönderna som bestod av kvinnor, män och barn. Utkomsten – 17 döda; 11 bönder och 6 poliser. Varifrån ordern om polisaktionen kom är omtvistat, men det är allmänt känt att massakern i Curuguaty gav de konservativa högerpartierna möjligheten de letat efter för att avsätta den dåvarande folkligt valda socialistiska presidenten Fernando Lugo. Sedan dess sitter Horacio Cartes, affärsman och representant från högerpartiet Colorado, som president.

Salen är fullsatt och folk har satt sig i fönstersmygarna när debatten öppnas. Debattpanelen består av en representant för de dödade böndernas familjer, en senator, en regeringsrepresentant samt sakkunniga historie- och rättskännare. Trots alla historiska skeenden, rättsliga termer, snåriga juridiska resonemang och undvikande svar uppdagas en klar bild. De som hålls fängslade och står inför rätta idag är bönder från Marina Kue som sägs ha dödat de sex poliserna. Inga poliser utreds för de elva bönder som dödades. Idag ligger istället ett förslag om att omvandla Marina Kue till ett reservat trots att bönderna som fortfarande bor kvar på marken lämnar vittnesmål om att där inte finns någon skog att bevara. Det som kommer att skyddas är soja- och marijuanaplantage; monokulturer och privata intressen.

”No vamos a salir de Marina Kue” – ”Vi kommer inte att lämna Marina Kue”, – kvinnlig småbrukare bosatt i Marina Kue och släkt till offren i massakern.

Beslutsamheten och styrkan bakom hennes ord griper åhörarna i salen. Bönderna kommer inte att ge upp kampen och de har utlåtanden från sakkunniga samt organisationer, såsom CONAMURI, bakom sig, men räcker det? Kommer böndernas död att utredas? Kommer fler bönder att dödas för att skapa ett reservat bestående av soja och marijuana? Det som är tveklöst är att en avhysning kommer att möta motstånd av småbrukarna och därmed kanske skörda fler oskyldiga offer.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.