Genom fönstren som omger hela den runda salen målas en imponerande bild av centrala Asunción. Utsikten är slående och det är lätt att glömma allvaret som alltjämt ligger i luften. Salen i Nationalkongressen är iordningställd för en öppen debatt kring massakern vid Curuguaty som uppstod i samband med en konflikt kring markområdet Marina Kue som ligger i Curuguaty. Massakern i Curuguaty har kommit att bli ett av de tongivande fallen i den latinamerikanska kampen för småbrukares rätt till mark.

Den 15:e juni 2012 fick Paraguays poliskår order om att avhysa de småbrukarfamiljer som bodde på markområdet vid namn Marina Kue eftersom det sades vara privat egendom. Småbrukarna hade bosatt sig på marken då den enligt dokumentation är statsägd sedan 1967 och därmed ingår i en jordreform som ger dem rätt att bosätta sig där samt bruka marken. Avhysningen blev en våldsam polisaktion där 320 poliser gick till attack mot de cirka 60 bönderna som bestod av kvinnor, män och barn. Utkomsten – 17 döda; 11 bönder och 6 poliser. Varifrån ordern om polisaktionen kom är omtvistat, men det är allmänt känt att massakern i Curuguaty gav de konservativa högerpartierna möjligheten de letat efter för att avsätta den dåvarande folkligt valda socialistiska presidenten Fernando Lugo. Sedan dess sitter Horacio Cartes, affärsman och representant från högerpartiet Colorado, som president.

Salen är fullsatt och folk har satt sig i fönstersmygarna när debatten öppnas. Debattpanelen består av en representant för de dödade böndernas familjer, en senator, en regeringsrepresentant samt sakkunniga historie- och rättskännare. Trots alla historiska skeenden, rättsliga termer, snåriga juridiska resonemang och undvikande svar uppdagas en klar bild. De som hålls fängslade och står inför rätta idag är bönder från Marina Kue som sägs ha dödat de sex poliserna. Inga poliser utreds för de elva bönder som dödades. Idag ligger istället ett förslag om att omvandla Marina Kue till ett reservat trots att bönderna som fortfarande bor kvar på marken lämnar vittnesmål om att där inte finns någon skog att bevara. Det som kommer att skyddas är soja- och marijuanaplantage; monokulturer och privata intressen.

”No vamos a salir de Marina Kue” – ”Vi kommer inte att lämna Marina Kue”, – kvinnlig småbrukare bosatt i Marina Kue och släkt till offren i massakern.

Beslutsamheten och styrkan bakom hennes ord griper åhörarna i salen. Bönderna kommer inte att ge upp kampen och de har utlåtanden från sakkunniga samt organisationer, såsom CONAMURI, bakom sig, men räcker det? Kommer böndernas död att utredas? Kommer fler bönder att dödas för att skapa ett reservat bestående av soja och marijuana? Det som är tveklöst är att en avhysning kommer att möta motstånd av småbrukarna och därmed kanske skörda fler oskyldiga offer.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika