Rapporten, Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil, granskar markinvesteringar som görs i Brasilien genom den globala jordbruksfonden TIAA-CREF Global Agriculture LLC (TCGA). Bakom rapporten står Latinamerikagrupperna, GRAIN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien) och Inter Pares (Kanada).Svenska Andra AP-fonden investerar tillsammans med en amerikansk och två kanadensiska pensionsfonder genom TCGA. Pensionsfonderna vägrar specificera vilken mark de har köpt, samtidigt som de hävdar att de följer strikta hållbarhetsriktlinjer i sina investeringar. Men vi har kunnat identifiera några av de gårdar de köpt i de södra delarna av delstaterna Maranhão och Piauí, där markkonflikter och landgrabbing är utbredd. Köpen har gjorts genom en affärsman som anklagas för att använda våld och mord för att lägga beslag på mark.

I Brasilien är ”grilagem” utbrett. Det är en langrabbing-process som innebär att företag och inflytelserika personser inhägnar allmän mark och med hjälp av privata säkerhetsstyrkor tvingar bort lokalbefolkningen, som ofta använt marken i generationer. De ordnar sedan äganderätter genom tyst medgivande från lokala myndigheter och politiker.

Den mark som AP2 och de andra pensionsfonderna köpt används för storskaliga industrijordbruk med grödor som t.ex. sojabönor och sockerrör. Den kraftiga besprutningen av den här typen av odlingar, som ofta sker med hjälp av flygplan, påverkar människor, jord och vatten. Lokalsamhällen lämnas utan anständiga jobb, utan ersättning och den mat som produceras exporteras någon annanstans. Människor som protesterar och kämpar för sin rätt till mark möts ofta av hot och våld. Ibland går det så långt att de mördas.

Rapporten visar att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar.

I rapporten uppmanar vi AP2 och de andra pensionsfonderna att lämna sina investeringar i jordbruksmark och säkra att den mark som de har förvärvat illegalt eller genom landgrabbing återförs till lokalsamhällena.

Andra AP-fonden har investeringar värda totalt ca 5 miljarder kronor i jordbruksmark. 30 procent av investeringarna finns i Brasilien. Deras investeringar är en del i en större utveckling där många pensionsfonder har börjat investera i jordbruksmark. Detta då det ses som en säker investering då efterfrågan på mark beräknas öka när jordens befolkning växer och det behövs mer livsmedel, bränsle och annat som är beroende av jordbruksmark.

 

Läs om rapporten i Svensk media:

Bilaga Storlek
Rapporten: ”Foreign pension funds and land grabbing in Brazil 1.5 MB

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer kränkningar mot Honduras befolkning

Sedan Honduras gick till val den 26:e november 2017 har oegentligheter i valprocessen försatt landet i en oroväckande och ohållbar situation.

· Opinion

Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt inför känsligt läge i Honduras

Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att ta ställning för den honduranska befolkningens säkerhet.

· Opinion

Det är dags att rycka upp sexismen med rötterna

Samtliga av kvinnorna i Latinamerikagruppernas styrelse och många av våra medlemmar står bakom detta solidaritetsuttalande för #metoo-rörelsen som också publiceras i Feministiskt Perspektiv.

· Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion