Rapporten, Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil, granskar markinvesteringar som görs i Brasilien genom den globala jordbruksfonden TIAA-CREF Global Agriculture LLC (TCGA). Bakom rapporten står Latinamerikagrupperna, GRAIN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien) och Inter Pares (Kanada).Svenska Andra AP-fonden investerar tillsammans med en amerikansk och två kanadensiska pensionsfonder genom TCGA. Pensionsfonderna vägrar specificera vilken mark de har köpt, samtidigt som de hävdar att de följer strikta hållbarhetsriktlinjer i sina investeringar. Men vi har kunnat identifiera några av de gårdar de köpt i de södra delarna av delstaterna Maranhão och Piauí, där markkonflikter och landgrabbing är utbredd. Köpen har gjorts genom en affärsman som anklagas för att använda våld och mord för att lägga beslag på mark.

I Brasilien är ”grilagem” utbrett. Det är en langrabbing-process som innebär att företag och inflytelserika personser inhägnar allmän mark och med hjälp av privata säkerhetsstyrkor tvingar bort lokalbefolkningen, som ofta använt marken i generationer. De ordnar sedan äganderätter genom tyst medgivande från lokala myndigheter och politiker.

Den mark som AP2 och de andra pensionsfonderna köpt används för storskaliga industrijordbruk med grödor som t.ex. sojabönor och sockerrör. Den kraftiga besprutningen av den här typen av odlingar, som ofta sker med hjälp av flygplan, påverkar människor, jord och vatten. Lokalsamhällen lämnas utan anständiga jobb, utan ersättning och den mat som produceras exporteras någon annanstans. Människor som protesterar och kämpar för sin rätt till mark möts ofta av hot och våld. Ibland går det så långt att de mördas.

Rapporten visar att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar.

I rapporten uppmanar vi AP2 och de andra pensionsfonderna att lämna sina investeringar i jordbruksmark och säkra att den mark som de har förvärvat illegalt eller genom landgrabbing återförs till lokalsamhällena.

Andra AP-fonden har investeringar värda totalt ca 5 miljarder kronor i jordbruksmark. 30 procent av investeringarna finns i Brasilien. Deras investeringar är en del i en större utveckling där många pensionsfonder har börjat investera i jordbruksmark. Detta då det ses som en säker investering då efterfrågan på mark beräknas öka när jordens befolkning växer och det behövs mer livsmedel, bränsle och annat som är beroende av jordbruksmark.

 

Läs om rapporten i Svensk media:

Bilaga Storlek
Rapporten: ”Foreign pension funds and land grabbing in Brazil 1.5 MB

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Opinion