Rapporten, Foreign Pension Funds and Land grabbing in Brazil, granskar markinvesteringar som görs i Brasilien genom den globala jordbruksfonden TIAA-CREF Global Agriculture LLC (TCGA). Bakom rapporten står Latinamerikagrupperna, GRAIN, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos (Brasilien) och Inter Pares (Kanada).Svenska Andra AP-fonden investerar tillsammans med en amerikansk och två kanadensiska pensionsfonder genom TCGA. Pensionsfonderna vägrar specificera vilken mark de har köpt, samtidigt som de hävdar att de följer strikta hållbarhetsriktlinjer i sina investeringar. Men vi har kunnat identifiera några av de gårdar de köpt i de södra delarna av delstaterna Maranhão och Piauí, där markkonflikter och landgrabbing är utbredd. Köpen har gjorts genom en affärsman som anklagas för att använda våld och mord för att lägga beslag på mark.

I Brasilien är ”grilagem” utbrett. Det är en langrabbing-process som innebär att företag och inflytelserika personser inhägnar allmän mark och med hjälp av privata säkerhetsstyrkor tvingar bort lokalbefolkningen, som ofta använt marken i generationer. De ordnar sedan äganderätter genom tyst medgivande från lokala myndigheter och politiker.

Den mark som AP2 och de andra pensionsfonderna köpt används för storskaliga industrijordbruk med grödor som t.ex. sojabönor och sockerrör. Den kraftiga besprutningen av den här typen av odlingar, som ofta sker med hjälp av flygplan, påverkar människor, jord och vatten. Lokalsamhällen lämnas utan anständiga jobb, utan ersättning och den mat som produceras exporteras någon annanstans. Människor som protesterar och kämpar för sin rätt till mark möts ofta av hot och våld. Ibland går det så långt att de mördas.

Rapporten visar att TCGA genom en komplicerad ägarstruktur kringgår brasiliansk lagstiftning som syftar till att begränsa storskaliga utländska markinvesteringar.

I rapporten uppmanar vi AP2 och de andra pensionsfonderna att lämna sina investeringar i jordbruksmark och säkra att den mark som de har förvärvat illegalt eller genom landgrabbing återförs till lokalsamhällena.

Andra AP-fonden har investeringar värda totalt ca 5 miljarder kronor i jordbruksmark. 30 procent av investeringarna finns i Brasilien. Deras investeringar är en del i en större utveckling där många pensionsfonder har börjat investera i jordbruksmark. Detta då det ses som en säker investering då efterfrågan på mark beräknas öka när jordens befolkning växer och det behövs mer livsmedel, bränsle och annat som är beroende av jordbruksmark.

 

Läs om rapporten i Svensk media:

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion