Något stort verkar vara på gång i Guatemala. Mayafolken har rätat på ryggen och slutat att vara para servirle (“till er tjänst”). I augusti organiserade de sig i massiva protester som fick landets korrupte president på fall. Och nu ställer de politiska krav på djupgående förändringar.

– Vi är en del av allt: ekonomin, identiteten, kulturen, musiken, idrotten. Men den här staten ignorerar oss. Det är dags för ett nytt alternativ, säger Domingo Hernández, ur mayanätverket Waqib’ Kej’s styrelse.

Det var med märkbar stolthet och högtidlighet som Waqib’ Kej presenterade boken Demandas y propuestas políticas de los pueblos de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk). Värt att notera kring titeln är att Guatemala skrivits med sitt namn på språket Quiché: Iximulew.

– Idag lanserar vi vårt förslag om ett nytt samhälle, en plurinationell stat baserad på buen vivir, säger Domingo Hérnandez.

På morgonen hölls en presskonferens som skulle ha gjort Stefan Löfven avundsjuk – alla landets medier tycktes vara på plats. Och på eftermiddagen hölls en större tillställning i San Carlos universitetets museum i Guatemala Citys centrum, med många närvarande gräsrötter från Waqib’ Kej’s stödbaser. Bland de som håll tal fanns dessutom internationella representanter, som Norges ambassadör och bolivianen José de la Fuente, som var med och reformerade Bolivias grundlag när landet fick sin förste president ur urfolksleden.

Buen vivir som statsideologi

Men vad vill då Guatemalas urfolk? Det handlar om en rad betydande krav. Territoriellt vill de att staten erkänner urfolkens rätt till sin historiska mark. De vill också att naturen, eller Moder Jord, tillskrivs egna rättigheter. Inom förvaltning vill de bilda en plurinationell stat som erkänner maya, xinca och garífuna som egna nationaliteter med rätt till självbestämmande i frågor som rör dem.

Vad gäller rättsväsendet vill de stärka sedvanerätten (urfolksrätt) så att den når samma status som det västerländska juridiska systemet. Ekonomiskt vill de införa en ny sorts ekonomi som respekterar Moder Jord och baseras på ekologiskt jordbruk. Vidare ska de offentliga fonderna fördelas mer jämlikt och löner utjämnas.

Därutöver återfinns formuleringar om att bekämpa rasismen, främja kvinnors situation och kämpa för att sudda ut spåren från det koloniala arvet. Men som Domingo Hernandez förklarar, det handlar inte om att skapa en stat bara för urfolken. Det tror han vore ett misstag. Istället ska de bygga allianser:

– Det som förenar folk i vårt land är fattigdomen och patriarkatet. Vi måste desarmera dem, för annars kan vi inte skapa en bättre framtid för våra barn och barnbarn, säger Domingo Hernández.

Den som plockar upp boken och tittar på baksidan, upptäcker Latinamerikagruppernas logga, tillsammans symbolerna för FN:s utvecklingsfond och norska ambassadens maya-program.

– Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

–Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

Text: Lari Honkanen, kommunikatör


300 kr gör skillnad

Med ditt stöd kan vi fortsätta ge tusentals människor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter.

Ge en gåva »

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.