Något stort verkar vara på gång i Guatemala. Mayafolken har rätat på ryggen och slutat att vara para servirle (“till er tjänst”). I augusti organiserade de sig i massiva protester som fick landets korrupte president på fall. Och nu ställer de politiska krav på djupgående förändringar.

– Vi är en del av allt: ekonomin, identiteten, kulturen, musiken, idrotten. Men den här staten ignorerar oss. Det är dags för ett nytt alternativ, säger Domingo Hernández, ur mayanätverket Waqib’ Kej’s styrelse.

Det var med märkbar stolthet och högtidlighet som Waqib’ Kej presenterade boken Demandas y propuestas políticas de los pueblos de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk). Värt att notera kring titeln är att Guatemala skrivits med sitt namn på språket Quiché: Iximulew.

– Idag lanserar vi vårt förslag om ett nytt samhälle, en plurinationell stat baserad på buen vivir, säger Domingo Hérnandez.

På morgonen hölls en presskonferens som skulle ha gjort Stefan Löfven avundsjuk – alla landets medier tycktes vara på plats. Och på eftermiddagen hölls en större tillställning i San Carlos universitetets museum i Guatemala Citys centrum, med många närvarande gräsrötter från Waqib’ Kej’s stödbaser. Bland de som håll tal fanns dessutom internationella representanter, som Norges ambassadör och bolivianen José de la Fuente, som var med och reformerade Bolivias grundlag när landet fick sin förste president ur urfolksleden.

Buen vivir som statsideologi

Men vad vill då Guatemalas urfolk? Det handlar om en rad betydande krav. Territoriellt vill de att staten erkänner urfolkens rätt till sin historiska mark. De vill också att naturen, eller Moder Jord, tillskrivs egna rättigheter. Inom förvaltning vill de bilda en plurinationell stat som erkänner maya, xinca och garífuna som egna nationaliteter med rätt till självbestämmande i frågor som rör dem.

Vad gäller rättsväsendet vill de stärka sedvanerätten (urfolksrätt) så att den når samma status som det västerländska juridiska systemet. Ekonomiskt vill de införa en ny sorts ekonomi som respekterar Moder Jord och baseras på ekologiskt jordbruk. Vidare ska de offentliga fonderna fördelas mer jämlikt och löner utjämnas.

Därutöver återfinns formuleringar om att bekämpa rasismen, främja kvinnors situation och kämpa för att sudda ut spåren från det koloniala arvet. Men som Domingo Hernandez förklarar, det handlar inte om att skapa en stat bara för urfolken. Det tror han vore ett misstag. Istället ska de bygga allianser:

– Det som förenar folk i vårt land är fattigdomen och patriarkatet. Vi måste desarmera dem, för annars kan vi inte skapa en bättre framtid för våra barn och barnbarn, säger Domingo Hernández.

Den som plockar upp boken och tittar på baksidan, upptäcker Latinamerikagruppernas logga, tillsammans symbolerna för FN:s utvecklingsfond och norska ambassadens maya-program.

– Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

–Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

Text: Lari Honkanen, kommunikatör


300 kr gör skillnad

Med ditt stöd kan vi fortsätta ge tusentals människor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter.

Ge en gåva »

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika