Något stort verkar vara på gång i Guatemala. Mayafolken har rätat på ryggen och slutat att vara para servirle (“till er tjänst”). I augusti organiserade de sig i massiva protester som fick landets korrupte president på fall. Och nu ställer de politiska krav på djupgående förändringar.

– Vi är en del av allt: ekonomin, identiteten, kulturen, musiken, idrotten. Men den här staten ignorerar oss. Det är dags för ett nytt alternativ, säger Domingo Hernández, ur mayanätverket Waqib’ Kej’s styrelse.

Det var med märkbar stolthet och högtidlighet som Waqib’ Kej presenterade boken Demandas y propuestas políticas de los pueblos de Iximulew (Politiska krav och förslag från Guatemalas urfolk). Värt att notera kring titeln är att Guatemala skrivits med sitt namn på språket Quiché: Iximulew.

– Idag lanserar vi vårt förslag om ett nytt samhälle, en plurinationell stat baserad på buen vivir, säger Domingo Hérnandez.

På morgonen hölls en presskonferens som skulle ha gjort Stefan Löfven avundsjuk – alla landets medier tycktes vara på plats. Och på eftermiddagen hölls en större tillställning i San Carlos universitetets museum i Guatemala Citys centrum, med många närvarande gräsrötter från Waqib’ Kej’s stödbaser. Bland de som håll tal fanns dessutom internationella representanter, som Norges ambassadör och bolivianen José de la Fuente, som var med och reformerade Bolivias grundlag när landet fick sin förste president ur urfolksleden.

Buen vivir som statsideologi

Men vad vill då Guatemalas urfolk? Det handlar om en rad betydande krav. Territoriellt vill de att staten erkänner urfolkens rätt till sin historiska mark. De vill också att naturen, eller Moder Jord, tillskrivs egna rättigheter. Inom förvaltning vill de bilda en plurinationell stat som erkänner maya, xinca och garífuna som egna nationaliteter med rätt till självbestämmande i frågor som rör dem.

Vad gäller rättsväsendet vill de stärka sedvanerätten (urfolksrätt) så att den når samma status som det västerländska juridiska systemet. Ekonomiskt vill de införa en ny sorts ekonomi som respekterar Moder Jord och baseras på ekologiskt jordbruk. Vidare ska de offentliga fonderna fördelas mer jämlikt och löner utjämnas.

Därutöver återfinns formuleringar om att bekämpa rasismen, främja kvinnors situation och kämpa för att sudda ut spåren från det koloniala arvet. Men som Domingo Hernandez förklarar, det handlar inte om att skapa en stat bara för urfolken. Det tror han vore ett misstag. Istället ska de bygga allianser:

– Det som förenar folk i vårt land är fattigdomen och patriarkatet. Vi måste desarmera dem, för annars kan vi inte skapa en bättre framtid för våra barn och barnbarn, säger Domingo Hernández.

Den som plockar upp boken och tittar på baksidan, upptäcker Latinamerikagruppernas logga, tillsammans symbolerna för FN:s utvecklingsfond och norska ambassadens maya-program.

– Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

–Latinamerikagruppernas stöd har varit vitalt för det här arbetet, säger Domingo Hernández.

Text: Lari Honkanen, kommunikatör


300 kr gör skillnad

Med ditt stöd kan vi fortsätta ge tusentals människor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och kräva sina rättigheter.

Ge en gåva »

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.