Vi befinner oss i Paris, staden där världens ledare för tjugoförsta gången samlats för att försöka förhandla fram den lösning som ska säkerställa att den globala uppvärmningen inte resulterar i katastrofala konsekvenser för livet på jorden. Trots att vi endast befinner oss tre tunnelbanestationer från platsen där klimattoppmötet hålls känns det som att avståndet inte kunnat vara längre.

Platsen där vi befinner oss heter ZAC, Zone d’Action Climat, en samlingspunkt för civilsamhället och de sociala rörelser som är på plats i Paris för att påverka förhandlingarna och uppmana världens ledare att ta sitt ansvar för klimaträttvisa. Salen är full, det globala småbrukarnätverket La Via Campesina ska avsluta en temadag om matsuveränitet med ett samtal. På plats för att dela med sig av sina erfarenheter är människor från hela världen. Här återfinns småjordbrukare från Guatemala, Frankrike, Karibien, Uganda och Lesotho, småskaliga fiskare från Sydafrika och småbrukare ur den latinamerikanska diasporan i USA.

”Vi är folket. Och vi vill sitta på samma nivå som er då vi talar” förklarar moderatorn apropå varför de satt sig i en ring på golvet istället för att ta plats på den stora scenen i änden av salen. Deras historier vittnar om de utmaningar som småbrukare världen över möter i form av klimatförändringar, transnationella företag, frihandelsavtal och stater som inte erkänner deras rättigheter. Trots att alla har sina historier med egna unika drag så återkommer vissa teman i allas berättelser.

Många vittnar om hur deras kamp och levnadssätt kriminaliserats av stater, vilka tagit till våld för att flytta människor från sina hem samt ändra odlings- och fiskepraktiker. Många vittnar också om hur det småskaliga bruket förbjudits, till fördel för storskalig industriell produktion. Salen ekar av ilska över att de försörjningspraktiker som inte utarmar jorden och haven är förbjudna, medan de som gett oss klimatförändringar får grönt kort av stater, transnationella företag och i internationella handelsavtal.

En delegat från småbrukarrörelsen i Guatemala berättar: ”Vi som småbrukarkvinnor i Guatemala har kämpat och höjt vår röst i alla rum, vi har krävt vår rätt som människor. Rätten till liv, rätten till mark, rätten att få känna samhörighet med Moder Jord och naturen.”

Det bör inte vara ett brott att kämpa för rätten att bruka den mark en äger. Det bör inte vara ett brott att bruka marken på ett sätt som inte förstör den för nästkommande generationer eller ägna sig åt den enda typ av fiske som inte utarmar haven och rubbar ekosystem. Vad världens ledare än beslutar, kommer lösningen inte vara fullständig utan att möjliggöra matsuveränitet och småbruk runt om i världen.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Tips till hängmattan

Här har du några tips på filmer, tv-program och poddar om Latinamerika. Perfekt för hängmattan eller dagar som regnar bort!

· Nyheter

Ny styrelse, ny energi och nya tag

”I 2019 års styrelse vi är många nya. Däribland jag själv,” skriver Laura Lindholm och berättar om den nya styrelsens första möte som ägde rum helgen den 1–2 juni i Solidaritetshuset i Stockholm.

· Nyheter

Ett år av motgångar och framgångar

2018 var ett år med många sorgliga nyheter och med en stark ökad hotbild mot människorättsförsvarare i Latinamerika. Men det är viktigt att vi även ser de segrar som skett under förra året som vi kan glädjas åt och finna styrka i att den kraft som vi tillsammans äger är stor.

· Nyheter

Snart kanske transnationella företag kan hållas ansvariga för brott mot mänskliga rättigheter

Just nu pågår förhandlingar inom FN för ett juridiskt bindande FN-avtal om transnationella företags ansvar för mänskliga rättigheter. Om det lyckas, kan detta vara ett sätt att hålla företag ansvariga för handlingar i hela världen.

· Nyheter

Efter ny dammkollaps kräver Brasiliens landsbygdsbefolkning ett stopp för landets mineralplundring

Ännu en gång har Brasiliens största gruvbolag orsakat en miljökatastrof med ett stort antal döda. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation kräver att den brasilianska staten ska straffa de skyldiga och ersätta offren.

· Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Ingen revolution utan musik

Du har väl inte missat att Latinamerikagrupperna finns på Spotify?

· Nyheter

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Nyheter

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion