Vi befinner oss i Paris, staden där världens ledare för tjugoförsta gången samlats för att försöka förhandla fram den lösning som ska säkerställa att den globala uppvärmningen inte resulterar i katastrofala konsekvenser för livet på jorden. Trots att vi endast befinner oss tre tunnelbanestationer från platsen där klimattoppmötet hålls känns det som att avståndet inte kunnat vara längre.

Platsen där vi befinner oss heter ZAC, Zone d’Action Climat, en samlingspunkt för civilsamhället och de sociala rörelser som är på plats i Paris för att påverka förhandlingarna och uppmana världens ledare att ta sitt ansvar för klimaträttvisa. Salen är full, det globala småbrukarnätverket La Via Campesina ska avsluta en temadag om matsuveränitet med ett samtal. På plats för att dela med sig av sina erfarenheter är människor från hela världen. Här återfinns småjordbrukare från Guatemala, Frankrike, Karibien, Uganda och Lesotho, småskaliga fiskare från Sydafrika och småbrukare ur den latinamerikanska diasporan i USA.

”Vi är folket. Och vi vill sitta på samma nivå som er då vi talar” förklarar moderatorn apropå varför de satt sig i en ring på golvet istället för att ta plats på den stora scenen i änden av salen. Deras historier vittnar om de utmaningar som småbrukare världen över möter i form av klimatförändringar, transnationella företag, frihandelsavtal och stater som inte erkänner deras rättigheter. Trots att alla har sina historier med egna unika drag så återkommer vissa teman i allas berättelser.

Många vittnar om hur deras kamp och levnadssätt kriminaliserats av stater, vilka tagit till våld för att flytta människor från sina hem samt ändra odlings- och fiskepraktiker. Många vittnar också om hur det småskaliga bruket förbjudits, till fördel för storskalig industriell produktion. Salen ekar av ilska över att de försörjningspraktiker som inte utarmar jorden och haven är förbjudna, medan de som gett oss klimatförändringar får grönt kort av stater, transnationella företag och i internationella handelsavtal.

En delegat från småbrukarrörelsen i Guatemala berättar: ”Vi som småbrukarkvinnor i Guatemala har kämpat och höjt vår röst i alla rum, vi har krävt vår rätt som människor. Rätten till liv, rätten till mark, rätten att få känna samhörighet med Moder Jord och naturen.”

Det bör inte vara ett brott att kämpa för rätten att bruka den mark en äger. Det bör inte vara ett brott att bruka marken på ett sätt som inte förstör den för nästkommande generationer eller ägna sig åt den enda typ av fiske som inte utarmar haven och rubbar ekosystem. Vad världens ledare än beslutar, kommer lösningen inte vara fullständig utan att möjliggöra matsuveränitet och småbruk runt om i världen.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Latinamerikagrupperna i Almedalen för allas lika värde och en rättvis hållbar värld

Latinamerikagrupperna kommer att delta i Almedalsveckan 2017 för att sprida kunskap och skapa debatt om våra frågor. Vi anser att det är djupt oroväckande att en nazistisk organisation beviljats tillstånd av polisen att delta under veckan och motsätter oss att en organisation med våldsamma och anti-demokratiska värderingar ges offentligt utrymme i vårt samhälle.

· Föreningsnytt

Hälsning från den nya styrelsens första möte

Första helgen i juni träffades Latinamerikagruppernas styrelse på solidaritetshuset i Stockholm för ett första gemensamt styrelsemöte sedan den nya styrelsen valdes in på årsmötet i mitten av maj.

· Föreningsnytt
Samtal om företags straffrihet och vad vi som medborgare måste göra för att ta tillbaka makten. Fr.v. Rebecka Jalvemyr, Jérôme Chaplier, Mónica Vargas och Karin Ericsson.

Samtal: Hur bygger vi demokrati när företagen har makten?

Lyssna till ett samtal om företags makt och deras straffrihet och hur bindande internationella regelverk kan användas för att ställa företag till svars.

· Föreningsnytt, Opinion

Människor från fem kontinenter möttes för att lyfta att naturen bör ha rättigheter

Vilken idé är tillräckligt kraftfull för att läka förhållandet mellan människa och natur? Under Earth Rights Conference som arrangerades av bland annat Latinamerikagrupperna i Sigtuna 21-22 april, gavs utrymme för dialog om idén att naturen – inte bara människor – har rättigheter.

· Föreningsnytt

Vårt arbete behövs mer än någonsin

Latinamerikagrupperna har i närmare 50 år arbetat för att öka människors inflytande över sina livsvillkor i Latinamerika. Det gör vi bland annat genom stöd till viktiga sociala rörelser som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse.

· Föreningsnytt, Krönika

“En viktig del är att knyta band till andra sammanslutningar av latinamerikaner”

Jorge Flores Avilés har varit aktiv i Latinamerikagruppernas lokalgrupp i Västerås i 12 år och har genom åren följt föreningens utveckling till vad den är idag. I lokalgruppen har alla just nu aktiva medlemmar sina rötter i Latinamerika.

· Föreningsnytt

”Det är en meningsfull hobby som ger mycket mer än den kräver”

För Rolf har engagemanget för Latinamerika alltid varit en självklarhet. ”Om jag inte gjorde detta hade jag kanske tillbringat några fler timmar i veckan framför tv:n, men då är det mycket mer givande att vara aktiv i föreningen och bidra till rättviserörelsen”, säger han.

· Föreningsnytt

“Det kändes skitcoolt att vi som lokalgrupp kunde styra upp en konferens”

Anna Andersson har varit engagerad i Latinamerikagrupperna sedan hösten 2015. Hon har gjort praktik på kansliet i Stockholm och är nu aktiv i Uppsala lokalgrupp.

· Föreningsnytt

Engagera dig för klimatet!

Klimatvalet är ett upprop för ett fossilfritt och hållbart Sverige. Din insats behövs.

· Föreningsnytt

Urfolkskvinnor samarbetar för att kräva sina rättigheter

Matsuveränitetsveckan 2016 är i full gång i Sverige och María Canil reser över landet för att berätta om hur urfolk och småbrukare i Guatemala drabbas av storföretagens framfart på landsbygden. Hon deltar i paneldebatter och rundabordssamtal, och samtalar med småbrukarkollegor från andra kontinenter.