Vi befinner oss i Paris, staden där världens ledare för tjugoförsta gången samlats för att försöka förhandla fram den lösning som ska säkerställa att den globala uppvärmningen inte resulterar i katastrofala konsekvenser för livet på jorden. Trots att vi endast befinner oss tre tunnelbanestationer från platsen där klimattoppmötet hålls känns det som att avståndet inte kunnat vara längre.

Platsen där vi befinner oss heter ZAC, Zone d’Action Climat, en samlingspunkt för civilsamhället och de sociala rörelser som är på plats i Paris för att påverka förhandlingarna och uppmana världens ledare att ta sitt ansvar för klimaträttvisa. Salen är full, det globala småbrukarnätverket La Via Campesina ska avsluta en temadag om matsuveränitet med ett samtal. På plats för att dela med sig av sina erfarenheter är människor från hela världen. Här återfinns småjordbrukare från Guatemala, Frankrike, Karibien, Uganda och Lesotho, småskaliga fiskare från Sydafrika och småbrukare ur den latinamerikanska diasporan i USA.

”Vi är folket. Och vi vill sitta på samma nivå som er då vi talar” förklarar moderatorn apropå varför de satt sig i en ring på golvet istället för att ta plats på den stora scenen i änden av salen. Deras historier vittnar om de utmaningar som småbrukare världen över möter i form av klimatförändringar, transnationella företag, frihandelsavtal och stater som inte erkänner deras rättigheter. Trots att alla har sina historier med egna unika drag så återkommer vissa teman i allas berättelser.

Många vittnar om hur deras kamp och levnadssätt kriminaliserats av stater, vilka tagit till våld för att flytta människor från sina hem samt ändra odlings- och fiskepraktiker. Många vittnar också om hur det småskaliga bruket förbjudits, till fördel för storskalig industriell produktion. Salen ekar av ilska över att de försörjningspraktiker som inte utarmar jorden och haven är förbjudna, medan de som gett oss klimatförändringar får grönt kort av stater, transnationella företag och i internationella handelsavtal.

En delegat från småbrukarrörelsen i Guatemala berättar: ”Vi som småbrukarkvinnor i Guatemala har kämpat och höjt vår röst i alla rum, vi har krävt vår rätt som människor. Rätten till liv, rätten till mark, rätten att få känna samhörighet med Moder Jord och naturen.”

Det bör inte vara ett brott att kämpa för rätten att bruka den mark en äger. Det bör inte vara ett brott att bruka marken på ett sätt som inte förstör den för nästkommande generationer eller ägna sig åt den enda typ av fiske som inte utarmar haven och rubbar ekosystem. Vad världens ledare än beslutar, kommer lösningen inte vara fullständig utan att möjliggöra matsuveränitet och småbruk runt om i världen.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

2018 års tredje styrelsemöte

Helgen 20-21 oktober träffades styrelsen på Solidaritetshuset för årets tredje styrelsemöte.

· Nyheter

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Ingen revolution utan musik

Du har väl inte missat att Latinamerikagrupperna finns på Spotify?

· Nyheter

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Nyheter

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Nyheter

NY RAPPORT: Pensionspengar skövlar skog i Brasilien och bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter

Jordbruksmark har blivit en attraktiv investering, inte minst bland pensionsfonder. En ny rapport gräver djupare i Andra AP-fondens och Sveriges ansvar för människorättskränkningar och miljöförstöring på den brasilianska landsbygden. De senaste tio åren har efterfrågan på jordbruksmark i Brasilien ökat kraftigt. I regionen Matopiba i norra Brasilien, till ytan stor som Sverige och Finland tillsammans, […]

· Nyheter

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Nyheter

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Nyheter, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Nyheter