En torsdag morgon svänger vi in med två mopeder på hans uppfart för ett oannonserat besök. Hans brorson berättar för oss att han är ute och arbetar på fältet. Vi sätter oss för att vänta i skuggan av ett mangoträd. Jag beundrar majsfältet som stolt sträcker sig mot horisonten. Ett par minuter senare skakar vi hand med en svettig och leende Conrado Vera.

Som barn blev han vittne till hur hans pappa, fastbunden vid ett träd, torterades brutalt med pinnar och andra tillhyggen. En dag senare dog pappan, som ännu ett av diktaturens offer. Han fick betala det högsta priset för sin frihetskamp, livet. Conrados pappa var en del av den sociala och kristna bonderörelsen La Liga Agraria som försökte uppnå bättre levnadsförhållanden för bönderna genom bland annat kollektivt ägda och brukade jordbruk samt folkbildning. Som historien ovan förtäljer var det betäckt med livsfara att uppfattas som en aktiv del och ännu värre ledare av denna rörelse och det finns otaliga öden liknande Conrado Veras pappas. Stroessner diktaturen som höll Paraguays befolkning i ett järngrepp i 35 år (1954-1989) gömde sig bakom en demokratisk fasad med riggade periodiska val under tiden som diktatorn och militärgeneralen Alfredo Stroessner med våld undertryckte all politisk opposition och alla sociala rörelser. Stroessner förstod att en utbildad, upplyst och organiserad landsbygd var ett stort hot mot diktaturen och hans oinskränkta makt.

Idag fortsätter Conrado Vera den kamp som hans pappa offrade livet för, i ett Paraguay med El Partido Colorado, samma högerkonservativa politiska parti som Stroessner representerade, vid makten. Som ledare för Organización Nacional Campesina (ONAC); en nationell organisation som stödjer bönders kamp för rätten till mark genom att stötta dem i markockupationer (asentamientos) av offentligt ägda markområden, fängslades Conrado under knappt fyra månader. Han har även förföljts och utstått diverse hot under årens lopp utan att sluta kämpa för böndernas rätt.

Idag bor han själv på en av de ockuperade markerna, 18 de Agosto i Edelira Itapua, som han och ONAC stöttade. Markområdet på cirka 830 hektar vanns under 1990-talet av 60 familjer. Nu bor där nästan dubbelt så många. Conrado berättar att det har blivit allt svårare för bönderna att få sina markockupationer erkända och legitimerade och att få av tidigare vunna marker kvarstår. På samma gång finner sig många bönder på erkända markockupationer omringade av sojaplantage, ofta med brasilianska ägare. Sojaplantagen besprutas ihärdigt och oupphörligen med växtgifter som blåser över familjernas hem och odlingar. Vuxna och barn insjuknar, boskap dör, vattnet och odlingar förgiftas. Slutet på sagan blir oftast densamma. Bönderna känner sig tvingade att flytta. De säljer sina jordlotter till sojaodlarna och finner sig återigen hemlösa och får påbörja en ny kamp för att hitta en plats där de kan leva och odla.

Conrado Vera bjuder oss, sina besökare, på bananer  och vi avslutar besöket med att lyssna på ett nyhetsklipp om hur Alfredo Stroessner rövade bort barn från landsbygden för att sedan bada i deras blod som ett sätt att bota sig från sjukdomen spetälska.

Att slåss för social rättvisa i Paraguay har länge varit ett brott och än idag fortsätter förföljelsen av och propagandan emot ledare för sociala rörelser. Conrado Veras historia är en av många liknande. Den kampen som Conrados pappa och många andra utkämpade har funnit nya fanbärare. Hindren och hoten är inte längre en diktators omänskliga maktmissbruk. Idag genomför jordbruksföretagare, storskaliga sojaodlare, en långsam förgiftning av landsbygden som tvingar undan bönderna. För vinsten är viktigare än livet.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.