En torsdag morgon svänger vi in med två mopeder på hans uppfart för ett oannonserat besök. Hans brorson berättar för oss att han är ute och arbetar på fältet. Vi sätter oss för att vänta i skuggan av ett mangoträd. Jag beundrar majsfältet som stolt sträcker sig mot horisonten. Ett par minuter senare skakar vi hand med en svettig och leende Conrado Vera.

Som barn blev han vittne till hur hans pappa, fastbunden vid ett träd, torterades brutalt med pinnar och andra tillhyggen. En dag senare dog pappan, som ännu ett av diktaturens offer. Han fick betala det högsta priset för sin frihetskamp, livet. Conrados pappa var en del av den sociala och kristna bonderörelsen La Liga Agraria som försökte uppnå bättre levnadsförhållanden för bönderna genom bland annat kollektivt ägda och brukade jordbruk samt folkbildning. Som historien ovan förtäljer var det betäckt med livsfara att uppfattas som en aktiv del och ännu värre ledare av denna rörelse och det finns otaliga öden liknande Conrado Veras pappas. Stroessner diktaturen som höll Paraguays befolkning i ett järngrepp i 35 år (1954-1989) gömde sig bakom en demokratisk fasad med riggade periodiska val under tiden som diktatorn och militärgeneralen Alfredo Stroessner med våld undertryckte all politisk opposition och alla sociala rörelser. Stroessner förstod att en utbildad, upplyst och organiserad landsbygd var ett stort hot mot diktaturen och hans oinskränkta makt.

Idag fortsätter Conrado Vera den kamp som hans pappa offrade livet för, i ett Paraguay med El Partido Colorado, samma högerkonservativa politiska parti som Stroessner representerade, vid makten. Som ledare för Organización Nacional Campesina (ONAC); en nationell organisation som stödjer bönders kamp för rätten till mark genom att stötta dem i markockupationer (asentamientos) av offentligt ägda markområden, fängslades Conrado under knappt fyra månader. Han har även förföljts och utstått diverse hot under årens lopp utan att sluta kämpa för böndernas rätt.

Idag bor han själv på en av de ockuperade markerna, 18 de Agosto i Edelira Itapua, som han och ONAC stöttade. Markområdet på cirka 830 hektar vanns under 1990-talet av 60 familjer. Nu bor där nästan dubbelt så många. Conrado berättar att det har blivit allt svårare för bönderna att få sina markockupationer erkända och legitimerade och att få av tidigare vunna marker kvarstår. På samma gång finner sig många bönder på erkända markockupationer omringade av sojaplantage, ofta med brasilianska ägare. Sojaplantagen besprutas ihärdigt och oupphörligen med växtgifter som blåser över familjernas hem och odlingar. Vuxna och barn insjuknar, boskap dör, vattnet och odlingar förgiftas. Slutet på sagan blir oftast densamma. Bönderna känner sig tvingade att flytta. De säljer sina jordlotter till sojaodlarna och finner sig återigen hemlösa och får påbörja en ny kamp för att hitta en plats där de kan leva och odla.

Conrado Vera bjuder oss, sina besökare, på bananer  och vi avslutar besöket med att lyssna på ett nyhetsklipp om hur Alfredo Stroessner rövade bort barn från landsbygden för att sedan bada i deras blod som ett sätt att bota sig från sjukdomen spetälska.

Att slåss för social rättvisa i Paraguay har länge varit ett brott och än idag fortsätter förföljelsen av och propagandan emot ledare för sociala rörelser. Conrado Veras historia är en av många liknande. Den kampen som Conrados pappa och många andra utkämpade har funnit nya fanbärare. Hindren och hoten är inte längre en diktators omänskliga maktmissbruk. Idag genomför jordbruksföretagare, storskaliga sojaodlare, en långsam förgiftning av landsbygden som tvingar undan bönderna. För vinsten är viktigare än livet.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.