En torsdag morgon svänger vi in med två mopeder på hans uppfart för ett oannonserat besök. Hans brorson berättar för oss att han är ute och arbetar på fältet. Vi sätter oss för att vänta i skuggan av ett mangoträd. Jag beundrar majsfältet som stolt sträcker sig mot horisonten. Ett par minuter senare skakar vi hand med en svettig och leende Conrado Vera.

Som barn blev han vittne till hur hans pappa, fastbunden vid ett träd, torterades brutalt med pinnar och andra tillhyggen. En dag senare dog pappan, som ännu ett av diktaturens offer. Han fick betala det högsta priset för sin frihetskamp, livet. Conrados pappa var en del av den sociala och kristna bonderörelsen La Liga Agraria som försökte uppnå bättre levnadsförhållanden för bönderna genom bland annat kollektivt ägda och brukade jordbruk samt folkbildning. Som historien ovan förtäljer var det betäckt med livsfara att uppfattas som en aktiv del och ännu värre ledare av denna rörelse och det finns otaliga öden liknande Conrado Veras pappas. Stroessner diktaturen som höll Paraguays befolkning i ett järngrepp i 35 år (1954-1989) gömde sig bakom en demokratisk fasad med riggade periodiska val under tiden som diktatorn och militärgeneralen Alfredo Stroessner med våld undertryckte all politisk opposition och alla sociala rörelser. Stroessner förstod att en utbildad, upplyst och organiserad landsbygd var ett stort hot mot diktaturen och hans oinskränkta makt.

Idag fortsätter Conrado Vera den kamp som hans pappa offrade livet för, i ett Paraguay med El Partido Colorado, samma högerkonservativa politiska parti som Stroessner representerade, vid makten. Som ledare för Organización Nacional Campesina (ONAC); en nationell organisation som stödjer bönders kamp för rätten till mark genom att stötta dem i markockupationer (asentamientos) av offentligt ägda markområden, fängslades Conrado under knappt fyra månader. Han har även förföljts och utstått diverse hot under årens lopp utan att sluta kämpa för böndernas rätt.

Idag bor han själv på en av de ockuperade markerna, 18 de Agosto i Edelira Itapua, som han och ONAC stöttade. Markområdet på cirka 830 hektar vanns under 1990-talet av 60 familjer. Nu bor där nästan dubbelt så många. Conrado berättar att det har blivit allt svårare för bönderna att få sina markockupationer erkända och legitimerade och att få av tidigare vunna marker kvarstår. På samma gång finner sig många bönder på erkända markockupationer omringade av sojaplantage, ofta med brasilianska ägare. Sojaplantagen besprutas ihärdigt och oupphörligen med växtgifter som blåser över familjernas hem och odlingar. Vuxna och barn insjuknar, boskap dör, vattnet och odlingar förgiftas. Slutet på sagan blir oftast densamma. Bönderna känner sig tvingade att flytta. De säljer sina jordlotter till sojaodlarna och finner sig återigen hemlösa och får påbörja en ny kamp för att hitta en plats där de kan leva och odla.

Conrado Vera bjuder oss, sina besökare, på bananer  och vi avslutar besöket med att lyssna på ett nyhetsklipp om hur Alfredo Stroessner rövade bort barn från landsbygden för att sedan bada i deras blod som ett sätt att bota sig från sjukdomen spetälska.

Att slåss för social rättvisa i Paraguay har länge varit ett brott och än idag fortsätter förföljelsen av och propagandan emot ledare för sociala rörelser. Conrado Veras historia är en av många liknande. Den kampen som Conrados pappa och många andra utkämpade har funnit nya fanbärare. Hindren och hoten är inte längre en diktators omänskliga maktmissbruk. Idag genomför jordbruksföretagare, storskaliga sojaodlare, en långsam förgiftning av landsbygden som tvingar undan bönderna. För vinsten är viktigare än livet.

Text och foto: Fanny Rölander, praktikant

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.