Under drygt en vecka fick fyra ledare från Ecuadors urfolksorganisation Conaie, med stöd från Latinamerikagrupperna, utbyta erfarenheter med ledare i Guatemalas urfolksnätverk Waqib’ Kej. De geografiska avstånden till trots, var det mycket som förenade.

– Ibland tror man att man är ensam i sin kamp, men genom utbyten som detta märker man att kompanjoner i andra länder har samma erfarenheter, säger Rumi Yumbay, nationell ungdomsledare i Conaie.

Rumi Yumbay ser denna typ av utbyten som enormt viktiga, för att de stärker banden mellan urfolk i olika länder. Genom att höra urfolkssyskon i andra länder bekräfta att de lider av samma omständigheter, klarnar de bredare perspektiven. Det leder till utbyte av idéer och reflektioner. Men det handlar inte bara om att träffas och lära känna varandra en gång – utbytena måste få fortsätta och ges kontinuitet.

Han får medhåll av Domingo Hernandez från Waqib’ Kej, som påpekar att det här är en fortsättning på utbytet i augusti. Då var en delegation från Waqib’ Kej, nere i Ecuador och hälsade på. Men han menar att utbytena inte bara ska stanna mellan Guatemala och Ecuador, utan bör uttökas till andra folk och länder. Han nämner sina urfolkssyskon i Colombia, som gör motstånd under väldigt tuffa omständigheter, och Bolivia, som har en urfolksregering och en helt annan process.

– Utbyten mellan urfolk stärker oss mycket, för det visar att vi har gemensamma krav i hela Abya Yala (den Amerikanska kontinenten), säger Domingo Hernandez.

Försvaret av territorium

Det som Domingo Hernandez menar förenar urfolken, från Kanada i norr till Brasilien i söder, är försvaret av territorium. Urfolken känner en oro inför storföretagen som gör slut på miljön, på skogar och floder, menar han.

Domingo Hernandez poängterar också en annan gemensam nämnare – motståndet. I varje hörn av kontinenten har urfolken gjort motstånd. Därför är urfolkens historia också motståndets historia. Att dela med sig erfarenheter med urfolk från andra länder stärker också motivationen att fortsätta med motståndet.

Rumi Yumbay ser likheterna vad gäller utvinningen av naturresurser, som gruvbrytning. Han tycker att den här naturexploaterande politiken går igen i hela Latinamerika, inte minst hos regeringar som kallar sig progressiva. Han exemplifierar med Ecuador, vars president han menar slänger sig med revolutionära slagord, men i grunden för en kapitalistisk politik. Enligt Rumi Yumbay är det de stora multinationella företagen som gynnas av Ecuadors politik.

– Det enda som återstår är att vi enar oss, både på ett nationellt och internationellt plan, som exploaterade folk i Latinamerika, säger Rumi Yumbay.

Jämställd representation

Domingo Hernandez understryker vikten av att utbytet faktiskt består av lika andel kvinnor och män:

– För kvinnors och ungas deltagande är inget som ska stanna vid ord, utan omsättas i praktiken, för att vi ska komma framåt, säger Domingo Hernandez.

Luz Namicela är en av två kvinnliga representanter i delegationen från Ecuador. Den andra heter Melba Quiñoe och är ledare för afro-ecuadorianer i provinsen Esmeraldas, vid stillahavskusten.

– Att få komma till Guatemala på utbyte med Waqib’ Kej har betytt att jag fått se likheterna med Ecuador. Här finns repressionen, men här finns också det vi kallar sumak kawsay, ett värdigt liv, säger Luz Namicela, kvinnoledare från Saraguro, södra Ecuador.

Luz Namicela menar att mayafolken med sin starka organisering och kamp är en förebild för Ecuadors urfolk. Det var i september ifjol som urfolken i Guatemala tillsammans med andra sektorer i det civila samhället samlade folket i massprotester som till slut tvingade landets president Perez Molina att avgå. Och i Ecuador har urfolkens missnöje med landets president gått så långt att man kräver hans avgång. Konfrontationer mellan Conaie och statsmakten har blivit allvarligare under de senaste månaderna med gatuprotester, polisvåld och tveksamma frihetsberövanden.

– Vi kan inte låta en regering göra precis vad den behagar. Även om vi måste dö – för dö ska vi alla – så ska vi dö lyckliga i kampen och inte dö för att vi låter oss besegras av en president som besitter staten, säger hon.

Matsuveränitet – vikten av närodlat

I programmet för utbytet ingick besök hos gräsrotsorganisationer i olika delar av Guatemala, samt till ett ekologiskt jordbruk i samhället Sololá. Och något som imponerade delegaterna från Ecuador var just omfattningen av den närproducerade maten.

– Runt husen finns odlingarna. Vi ser det som en styrka, det vi kallar för matsuveränitet, ett sätt att vara självförsörjande, säger Rumi Yumbay.

Rumi Yumbay berättar att det systemet är hotat i Ecuador – en konsekvens av att fler lämnar landsbygden för städerna. Det leder till en förlust av kulturell mångfald och landsbygdens kommunitära livstil, ett liv byggt på gemenskap. Medan Guatemalas urfolk är mindre beroende av livsmedelsföretagen.

– Vi återvänder väldigt nöjda till Ecuador för att dela med oss av dom här erfarenheterna med våra bröder och systrar där, säger Luz Namicela.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.