Under drygt en vecka fick fyra ledare från Ecuadors urfolksorganisation Conaie, med stöd från Latinamerikagrupperna, utbyta erfarenheter med ledare i Guatemalas urfolksnätverk Waqib’ Kej. De geografiska avstånden till trots, var det mycket som förenade.

– Ibland tror man att man är ensam i sin kamp, men genom utbyten som detta märker man att kompanjoner i andra länder har samma erfarenheter, säger Rumi Yumbay, nationell ungdomsledare i Conaie.

Rumi Yumbay ser denna typ av utbyten som enormt viktiga, för att de stärker banden mellan urfolk i olika länder. Genom att höra urfolkssyskon i andra länder bekräfta att de lider av samma omständigheter, klarnar de bredare perspektiven. Det leder till utbyte av idéer och reflektioner. Men det handlar inte bara om att träffas och lära känna varandra en gång – utbytena måste få fortsätta och ges kontinuitet.

Han får medhåll av Domingo Hernandez från Waqib’ Kej, som påpekar att det här är en fortsättning på utbytet i augusti. Då var en delegation från Waqib’ Kej, nere i Ecuador och hälsade på. Men han menar att utbytena inte bara ska stanna mellan Guatemala och Ecuador, utan bör uttökas till andra folk och länder. Han nämner sina urfolkssyskon i Colombia, som gör motstånd under väldigt tuffa omständigheter, och Bolivia, som har en urfolksregering och en helt annan process.

– Utbyten mellan urfolk stärker oss mycket, för det visar att vi har gemensamma krav i hela Abya Yala (den Amerikanska kontinenten), säger Domingo Hernandez.

Försvaret av territorium

Det som Domingo Hernandez menar förenar urfolken, från Kanada i norr till Brasilien i söder, är försvaret av territorium. Urfolken känner en oro inför storföretagen som gör slut på miljön, på skogar och floder, menar han.

Domingo Hernandez poängterar också en annan gemensam nämnare – motståndet. I varje hörn av kontinenten har urfolken gjort motstånd. Därför är urfolkens historia också motståndets historia. Att dela med sig erfarenheter med urfolk från andra länder stärker också motivationen att fortsätta med motståndet.

Rumi Yumbay ser likheterna vad gäller utvinningen av naturresurser, som gruvbrytning. Han tycker att den här naturexploaterande politiken går igen i hela Latinamerika, inte minst hos regeringar som kallar sig progressiva. Han exemplifierar med Ecuador, vars president han menar slänger sig med revolutionära slagord, men i grunden för en kapitalistisk politik. Enligt Rumi Yumbay är det de stora multinationella företagen som gynnas av Ecuadors politik.

– Det enda som återstår är att vi enar oss, både på ett nationellt och internationellt plan, som exploaterade folk i Latinamerika, säger Rumi Yumbay.

Jämställd representation

Domingo Hernandez understryker vikten av att utbytet faktiskt består av lika andel kvinnor och män:

– För kvinnors och ungas deltagande är inget som ska stanna vid ord, utan omsättas i praktiken, för att vi ska komma framåt, säger Domingo Hernandez.

Luz Namicela är en av två kvinnliga representanter i delegationen från Ecuador. Den andra heter Melba Quiñoe och är ledare för afro-ecuadorianer i provinsen Esmeraldas, vid stillahavskusten.

– Att få komma till Guatemala på utbyte med Waqib’ Kej har betytt att jag fått se likheterna med Ecuador. Här finns repressionen, men här finns också det vi kallar sumak kawsay, ett värdigt liv, säger Luz Namicela, kvinnoledare från Saraguro, södra Ecuador.

Luz Namicela menar att mayafolken med sin starka organisering och kamp är en förebild för Ecuadors urfolk. Det var i september ifjol som urfolken i Guatemala tillsammans med andra sektorer i det civila samhället samlade folket i massprotester som till slut tvingade landets president Perez Molina att avgå. Och i Ecuador har urfolkens missnöje med landets president gått så långt att man kräver hans avgång. Konfrontationer mellan Conaie och statsmakten har blivit allvarligare under de senaste månaderna med gatuprotester, polisvåld och tveksamma frihetsberövanden.

– Vi kan inte låta en regering göra precis vad den behagar. Även om vi måste dö – för dö ska vi alla – så ska vi dö lyckliga i kampen och inte dö för att vi låter oss besegras av en president som besitter staten, säger hon.

Matsuveränitet – vikten av närodlat

I programmet för utbytet ingick besök hos gräsrotsorganisationer i olika delar av Guatemala, samt till ett ekologiskt jordbruk i samhället Sololá. Och något som imponerade delegaterna från Ecuador var just omfattningen av den närproducerade maten.

– Runt husen finns odlingarna. Vi ser det som en styrka, det vi kallar för matsuveränitet, ett sätt att vara självförsörjande, säger Rumi Yumbay.

Rumi Yumbay berättar att det systemet är hotat i Ecuador – en konsekvens av att fler lämnar landsbygden för städerna. Det leder till en förlust av kulturell mångfald och landsbygdens kommunitära livstil, ett liv byggt på gemenskap. Medan Guatemalas urfolk är mindre beroende av livsmedelsföretagen.

– Vi återvänder väldigt nöjda till Ecuador för att dela med oss av dom här erfarenheterna med våra bröder och systrar där, säger Luz Namicela.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter