Under drygt en vecka fick fyra ledare från Ecuadors urfolksorganisation Conaie, med stöd från Latinamerikagrupperna, utbyta erfarenheter med ledare i Guatemalas urfolksnätverk Waqib’ Kej. De geografiska avstånden till trots, var det mycket som förenade.

– Ibland tror man att man är ensam i sin kamp, men genom utbyten som detta märker man att kompanjoner i andra länder har samma erfarenheter, säger Rumi Yumbay, nationell ungdomsledare i Conaie.

Rumi Yumbay ser denna typ av utbyten som enormt viktiga, för att de stärker banden mellan urfolk i olika länder. Genom att höra urfolkssyskon i andra länder bekräfta att de lider av samma omständigheter, klarnar de bredare perspektiven. Det leder till utbyte av idéer och reflektioner. Men det handlar inte bara om att träffas och lära känna varandra en gång – utbytena måste få fortsätta och ges kontinuitet.

Han får medhåll av Domingo Hernandez från Waqib’ Kej, som påpekar att det här är en fortsättning på utbytet i augusti. Då var en delegation från Waqib’ Kej, nere i Ecuador och hälsade på. Men han menar att utbytena inte bara ska stanna mellan Guatemala och Ecuador, utan bör uttökas till andra folk och länder. Han nämner sina urfolkssyskon i Colombia, som gör motstånd under väldigt tuffa omständigheter, och Bolivia, som har en urfolksregering och en helt annan process.

– Utbyten mellan urfolk stärker oss mycket, för det visar att vi har gemensamma krav i hela Abya Yala (den Amerikanska kontinenten), säger Domingo Hernandez.

Försvaret av territorium

Det som Domingo Hernandez menar förenar urfolken, från Kanada i norr till Brasilien i söder, är försvaret av territorium. Urfolken känner en oro inför storföretagen som gör slut på miljön, på skogar och floder, menar han.

Domingo Hernandez poängterar också en annan gemensam nämnare – motståndet. I varje hörn av kontinenten har urfolken gjort motstånd. Därför är urfolkens historia också motståndets historia. Att dela med sig erfarenheter med urfolk från andra länder stärker också motivationen att fortsätta med motståndet.

Rumi Yumbay ser likheterna vad gäller utvinningen av naturresurser, som gruvbrytning. Han tycker att den här naturexploaterande politiken går igen i hela Latinamerika, inte minst hos regeringar som kallar sig progressiva. Han exemplifierar med Ecuador, vars president han menar slänger sig med revolutionära slagord, men i grunden för en kapitalistisk politik. Enligt Rumi Yumbay är det de stora multinationella företagen som gynnas av Ecuadors politik.

– Det enda som återstår är att vi enar oss, både på ett nationellt och internationellt plan, som exploaterade folk i Latinamerika, säger Rumi Yumbay.

Jämställd representation

Domingo Hernandez understryker vikten av att utbytet faktiskt består av lika andel kvinnor och män:

– För kvinnors och ungas deltagande är inget som ska stanna vid ord, utan omsättas i praktiken, för att vi ska komma framåt, säger Domingo Hernandez.

Luz Namicela är en av två kvinnliga representanter i delegationen från Ecuador. Den andra heter Melba Quiñoe och är ledare för afro-ecuadorianer i provinsen Esmeraldas, vid stillahavskusten.

– Att få komma till Guatemala på utbyte med Waqib’ Kej har betytt att jag fått se likheterna med Ecuador. Här finns repressionen, men här finns också det vi kallar sumak kawsay, ett värdigt liv, säger Luz Namicela, kvinnoledare från Saraguro, södra Ecuador.

Luz Namicela menar att mayafolken med sin starka organisering och kamp är en förebild för Ecuadors urfolk. Det var i september ifjol som urfolken i Guatemala tillsammans med andra sektorer i det civila samhället samlade folket i massprotester som till slut tvingade landets president Perez Molina att avgå. Och i Ecuador har urfolkens missnöje med landets president gått så långt att man kräver hans avgång. Konfrontationer mellan Conaie och statsmakten har blivit allvarligare under de senaste månaderna med gatuprotester, polisvåld och tveksamma frihetsberövanden.

– Vi kan inte låta en regering göra precis vad den behagar. Även om vi måste dö – för dö ska vi alla – så ska vi dö lyckliga i kampen och inte dö för att vi låter oss besegras av en president som besitter staten, säger hon.

Matsuveränitet – vikten av närodlat

I programmet för utbytet ingick besök hos gräsrotsorganisationer i olika delar av Guatemala, samt till ett ekologiskt jordbruk i samhället Sololá. Och något som imponerade delegaterna från Ecuador var just omfattningen av den närproducerade maten.

– Runt husen finns odlingarna. Vi ser det som en styrka, det vi kallar för matsuveränitet, ett sätt att vara självförsörjande, säger Rumi Yumbay.

Rumi Yumbay berättar att det systemet är hotat i Ecuador – en konsekvens av att fler lämnar landsbygden för städerna. Det leder till en förlust av kulturell mångfald och landsbygdens kommunitära livstil, ett liv byggt på gemenskap. Medan Guatemalas urfolk är mindre beroende av livsmedelsföretagen.

– Vi återvänder väldigt nöjda till Ecuador för att dela med oss av dom här erfarenheterna med våra bröder och systrar där, säger Luz Namicela.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika