Den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual ställs inför åtal – igen. Denna gång för förtal och ärekränkning. Det beslutande en guatemalansk brottsmålsdomstol nyligen.

– Förut mördades vi, nu blir vi kriminaliserade, kommenterar Daniel Pascual åtalet i en intervju i guatemalansk radio.

I slutet av januari i år blev medlemmar av lantbrukarorganisationen Comite de Unidad Campesina (CUC) fysiskt attackerade i staden San Juan Sacatapequez. Angreppet anmäldes till polis och människorätts-ombudsmannen. I samband med detta hölls också en presskonferens. En journalist frågade då Daniel Pascual om det förekommit andra attacker. Han svarade ja och uppgav att tio personer, bland andra Ricardo Mendez Ruiz, ordförande för Stiftelsen mot terrorism, länge bedrivit en hatkampanj mot CUC och mot honom personligen, via tidningskrönikor, radio och TV.

– De sår hat, rasism och främlingsfientlighet, säger Daniel Pascual.

Daniel Pascual förklarade för journalisten att sådana hat-budskap kan provocera fram attacker mot människorättsförsvarare. På frågan om han hade några exempel på sådana attacker, nämnde Daniel Pascual andra platser och tillfällen för fysiska attacker.

– Nu menar Ricardo Mendez Ruiz att jag anklagat honom för att personligen ligga bakom attackerna, säger Daniel Pascual.

Ricardo Mendez Ruiz, ordförande i Stiftelsen mot terrorism och före detta militär, kommenterar fallet så här på sitt Twitter-konto:

– Hans advokat, som tidigare varit medlem i kommunist-partiet, bad mig att vi skulle förlika oss. Mitt svar var att vi förlikade oss 1996, men att dom inte respekterar avtalet, skrev Méndez Ruis, syftandes på fredsavtalet mellan staten och gerillan.

Daniel Pascual säger att han inte är rädd för att hamna i fängelse. Däremot är han orolig för att processen kan komma att används som ett prejudicerande fall för att inskränka yttrandefriheten och tysta ned andra män, kvinnor, urfolk, lantarbetare, stadsbor.

– Det finns en strategi för att kriminalisera oss. Det börjar med en stigmatisering, för att ta bort ens legitimitet. Planen är att sätta alla som opponerar sig mot gruvdrift i fängelse, säger Daniel Pascual.

Daniel Pascual är samordnare för CUC, som är en del av Cloc/Via campesina. Han är också styrelseledamot i urfolksnätverket Waqib’ Kej. Bägge organisationer som Latinamerikagrupperna stödjer. Och så här kommenterar Latinamerikgruppernas ordförande Annelie Andersson fallet:

– Att försöka tysta folkrörelser genom att åtala och fängsla deras ledare är en trend vi ser på flera håll i Latinamerika. Ofta sker det parallellt med att hot och våld mot de som försvarar naturresurser och urfolks rättigheter ökar. Vi är väldigt oroade över den utvecklingen.

Text: Lari Honkanen
Foto: Anna Nylander

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.