Den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual ställs inför åtal – igen. Denna gång för förtal och ärekränkning. Det beslutande en guatemalansk brottsmålsdomstol nyligen.

– Förut mördades vi, nu blir vi kriminaliserade, kommenterar Daniel Pascual åtalet i en intervju i guatemalansk radio.

I slutet av januari i år blev medlemmar av lantbrukarorganisationen Comite de Unidad Campesina (CUC) fysiskt attackerade i staden San Juan Sacatapequez. Angreppet anmäldes till polis och människorätts-ombudsmannen. I samband med detta hölls också en presskonferens. En journalist frågade då Daniel Pascual om det förekommit andra attacker. Han svarade ja och uppgav att tio personer, bland andra Ricardo Mendez Ruiz, ordförande för Stiftelsen mot terrorism, länge bedrivit en hatkampanj mot CUC och mot honom personligen, via tidningskrönikor, radio och TV.

– De sår hat, rasism och främlingsfientlighet, säger Daniel Pascual.

Daniel Pascual förklarade för journalisten att sådana hat-budskap kan provocera fram attacker mot människorättsförsvarare. På frågan om han hade några exempel på sådana attacker, nämnde Daniel Pascual andra platser och tillfällen för fysiska attacker.

– Nu menar Ricardo Mendez Ruiz att jag anklagat honom för att personligen ligga bakom attackerna, säger Daniel Pascual.

Ricardo Mendez Ruiz, ordförande i Stiftelsen mot terrorism och före detta militär, kommenterar fallet så här på sitt Twitter-konto:

– Hans advokat, som tidigare varit medlem i kommunist-partiet, bad mig att vi skulle förlika oss. Mitt svar var att vi förlikade oss 1996, men att dom inte respekterar avtalet, skrev Méndez Ruis, syftandes på fredsavtalet mellan staten och gerillan.

Daniel Pascual säger att han inte är rädd för att hamna i fängelse. Däremot är han orolig för att processen kan komma att används som ett prejudicerande fall för att inskränka yttrandefriheten och tysta ned andra män, kvinnor, urfolk, lantarbetare, stadsbor.

– Det finns en strategi för att kriminalisera oss. Det börjar med en stigmatisering, för att ta bort ens legitimitet. Planen är att sätta alla som opponerar sig mot gruvdrift i fängelse, säger Daniel Pascual.

Daniel Pascual är samordnare för CUC, som är en del av Cloc/Via campesina. Han är också styrelseledamot i urfolksnätverket Waqib’ Kej. Bägge organisationer som Latinamerikagrupperna stödjer. Och så här kommenterar Latinamerikgruppernas ordförande Annelie Andersson fallet:

– Att försöka tysta folkrörelser genom att åtala och fängsla deras ledare är en trend vi ser på flera håll i Latinamerika. Ofta sker det parallellt med att hot och våld mot de som försvarar naturresurser och urfolks rättigheter ökar. Vi är väldigt oroade över den utvecklingen.

Text: Lari Honkanen
Foto: Anna Nylander

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.