Den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual ställs inför åtal – igen. Denna gång för förtal och ärekränkning. Det beslutande en guatemalansk brottsmålsdomstol nyligen.

– Förut mördades vi, nu blir vi kriminaliserade, kommenterar Daniel Pascual åtalet i en intervju i guatemalansk radio.

I slutet av januari i år blev medlemmar av lantbrukarorganisationen Comite de Unidad Campesina (CUC) fysiskt attackerade i staden San Juan Sacatapequez. Angreppet anmäldes till polis och människorätts-ombudsmannen. I samband med detta hölls också en presskonferens. En journalist frågade då Daniel Pascual om det förekommit andra attacker. Han svarade ja och uppgav att tio personer, bland andra Ricardo Mendez Ruiz, ordförande för Stiftelsen mot terrorism, länge bedrivit en hatkampanj mot CUC och mot honom personligen, via tidningskrönikor, radio och TV.

– De sår hat, rasism och främlingsfientlighet, säger Daniel Pascual.

Daniel Pascual förklarade för journalisten att sådana hat-budskap kan provocera fram attacker mot människorättsförsvarare. På frågan om han hade några exempel på sådana attacker, nämnde Daniel Pascual andra platser och tillfällen för fysiska attacker.

– Nu menar Ricardo Mendez Ruiz att jag anklagat honom för att personligen ligga bakom attackerna, säger Daniel Pascual.

Ricardo Mendez Ruiz, ordförande i Stiftelsen mot terrorism och före detta militär, kommenterar fallet så här på sitt Twitter-konto:

– Hans advokat, som tidigare varit medlem i kommunist-partiet, bad mig att vi skulle förlika oss. Mitt svar var att vi förlikade oss 1996, men att dom inte respekterar avtalet, skrev Méndez Ruis, syftandes på fredsavtalet mellan staten och gerillan.

Daniel Pascual säger att han inte är rädd för att hamna i fängelse. Däremot är han orolig för att processen kan komma att används som ett prejudicerande fall för att inskränka yttrandefriheten och tysta ned andra män, kvinnor, urfolk, lantarbetare, stadsbor.

– Det finns en strategi för att kriminalisera oss. Det börjar med en stigmatisering, för att ta bort ens legitimitet. Planen är att sätta alla som opponerar sig mot gruvdrift i fängelse, säger Daniel Pascual.

Daniel Pascual är samordnare för CUC, som är en del av Cloc/Via campesina. Han är också styrelseledamot i urfolksnätverket Waqib’ Kej. Bägge organisationer som Latinamerikagrupperna stödjer. Och så här kommenterar Latinamerikgruppernas ordförande Annelie Andersson fallet:

– Att försöka tysta folkrörelser genom att åtala och fängsla deras ledare är en trend vi ser på flera håll i Latinamerika. Ofta sker det parallellt med att hot och våld mot de som försvarar naturresurser och urfolks rättigheter ökar. Vi är väldigt oroade över den utvecklingen.

Text: Lari Honkanen
Foto: Anna Nylander

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.