För MNCI, (Movimiento Nacional Campesino Indígena) den Argentinska nationella småbrukar- och ursprungsfolk organisationen, är utbildning en stor del av deras verksamhet. Organisationen har för tillfället två agroekologiskolor, en lantbruksskola samt, dock under uppbyggnad, ett universitet. MNCI arbetar också mycket med ungdomar i förorten som driver runt på gatorna, vissa med stora missbruksproblem. MNCI ger dem en möjlighet att utbilda sig vid någon av skolorna eller läsa klart sin obligatoriska skolgång.

Juan Chaves, 19 år, är en av ungdomarna som vi har lärt känna på Unicam Suri. Han är en glad person med mycket energi. Hans jobb för dagen kan variera, just idag hittar vi honom när han murar igen en dörr för att förhindra att vatten kommer in i den allmäna sovsalen. Han har på sig sitt favoritlag Boca Juniors matchtröja. Tidigare har Juan haft problem med droger. Sedan juni 2015 har han bott på Unicam Suri och ska i slutet av mars börja på agroekologiskolan i Quimili. Juan kommer från en förort till Santiago del Estero, huvudstaden i provinsen med samma namn. Där växte han upp med sina föräldrar, samt sina sju syskon. Juan berättar om hur livet i förorten såg ut, att det var tufft och mycket droger i omlopp. Livet bestod av mycket fest och utgång på nattklubbar. Eftersom alla hans kompisar tog droger var det svårt att inte själv börja. Efter att ha utvecklat ett beroende var han fast.

När Juan var 16 år gammal kom han i kontakt med ett kooperativ som blev en väg ut. Kooperativet skickade iväg honom på praktiker hos familjer på landsbygden. Under en praktik lärde han känna Adolfo , som jobbar för MOCASE, MNCI, på så sätt fick han en möjlighet att komma till Unicam Suri. Genom Adolfo fick han kontakt med Unicam Suri där han nu bor. Det var en chans som förändrade hans liv. På Unicam Suri finns rutiner och ett arbete som ska skötas från morgon till kväll. Drogerna har han slutat med, istället lär han sig ständigt nya saker, allt ifrån konstruktionsarbete till att baka bröd.

Under sin utbildning på agroekologiskolerna läser studenterna teori en vecka per månad, resterande tre veckor spenderas i hemmet för praktiskt arbete. Många av ungdomarna som läser på Agroekologiskolorna ser det som sin enda möjlighet att kunna få en fortsatt utbildning, eftersom de har haft problem att anpassa sig till det statliga skolsystemet. Juan ser studierna som en möjlilghet att få mer kunskaper om bland annat djurproduktion, vilket han också skulle vilja arbeta med i framtiden. Det är på landet i Santiago del Estero som han vill bo, på ett ställe där det är lugnt och skönt. Han är tacksam för vad organisationen har gjort för honom och vill fortsätta vara en aktiv medlem i framtiden.

Juans fall är inte unikt. På Unicam Suri bor flera ungdomar med liknande historia. MNCI samarbetar med kooperativ i flera städer och arbetar för att ungdomarna ska komma bort från gatan och hitta en mer hållbar livssituation. Dock har förra årets regeringsskifte förändrat den politiska situationen i landet. Hur det framtida samarbete mellan MNCI och kooperativen kommer att se ut återstå att se.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika