För MNCI, (Movimiento Nacional Campesino Indígena) den Argentinska nationella småbrukar- och ursprungsfolk organisationen, är utbildning en stor del av deras verksamhet. Organisationen har för tillfället två agroekologiskolor, en lantbruksskola samt, dock under uppbyggnad, ett universitet. MNCI arbetar också mycket med ungdomar i förorten som driver runt på gatorna, vissa med stora missbruksproblem. MNCI ger dem en möjlighet att utbilda sig vid någon av skolorna eller läsa klart sin obligatoriska skolgång.

Juan Chaves, 19 år, är en av ungdomarna som vi har lärt känna på Unicam Suri. Han är en glad person med mycket energi. Hans jobb för dagen kan variera, just idag hittar vi honom när han murar igen en dörr för att förhindra att vatten kommer in i den allmäna sovsalen. Han har på sig sitt favoritlag Boca Juniors matchtröja. Tidigare har Juan haft problem med droger. Sedan juni 2015 har han bott på Unicam Suri och ska i slutet av mars börja på agroekologiskolan i Quimili. Juan kommer från en förort till Santiago del Estero, huvudstaden i provinsen med samma namn. Där växte han upp med sina föräldrar, samt sina sju syskon. Juan berättar om hur livet i förorten såg ut, att det var tufft och mycket droger i omlopp. Livet bestod av mycket fest och utgång på nattklubbar. Eftersom alla hans kompisar tog droger var det svårt att inte själv börja. Efter att ha utvecklat ett beroende var han fast.

När Juan var 16 år gammal kom han i kontakt med ett kooperativ som blev en väg ut. Kooperativet skickade iväg honom på praktiker hos familjer på landsbygden. Under en praktik lärde han känna Adolfo , som jobbar för MOCASE, MNCI, på så sätt fick han en möjlighet att komma till Unicam Suri. Genom Adolfo fick han kontakt med Unicam Suri där han nu bor. Det var en chans som förändrade hans liv. På Unicam Suri finns rutiner och ett arbete som ska skötas från morgon till kväll. Drogerna har han slutat med, istället lär han sig ständigt nya saker, allt ifrån konstruktionsarbete till att baka bröd.

Under sin utbildning på agroekologiskolerna läser studenterna teori en vecka per månad, resterande tre veckor spenderas i hemmet för praktiskt arbete. Många av ungdomarna som läser på Agroekologiskolorna ser det som sin enda möjlighet att kunna få en fortsatt utbildning, eftersom de har haft problem att anpassa sig till det statliga skolsystemet. Juan ser studierna som en möjlilghet att få mer kunskaper om bland annat djurproduktion, vilket han också skulle vilja arbeta med i framtiden. Det är på landet i Santiago del Estero som han vill bo, på ett ställe där det är lugnt och skönt. Han är tacksam för vad organisationen har gjort för honom och vill fortsätta vara en aktiv medlem i framtiden.

Juans fall är inte unikt. På Unicam Suri bor flera ungdomar med liknande historia. MNCI samarbetar med kooperativ i flera städer och arbetar för att ungdomarna ska komma bort från gatan och hitta en mer hållbar livssituation. Dock har förra årets regeringsskifte förändrat den politiska situationen i landet. Hur det framtida samarbete mellan MNCI och kooperativen kommer att se ut återstå att se.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.