På landsbygden i Argentina är tillgången till mobiltäckning och internet begränsad. Som kommunikationsmedel använder MNCI (Movimiento Nacional Campesino Indígena) den Argentinska nationella småbrukar- och ursprungsfolk organisationen, och andra småbrukarorganisationer sig därför av radion.

I provinsen Santiago del Estero har MNCI byggt upp sex stycken radiostationer för att medlemmarna ska kunna organisera sig och kommunicera mellan varandra. Innan radiostationerna blev en tillgång på landsbygden fick invånarna ta sig in till de närliggande städerna för att kunna kommunicera via telefon. En av MNCI:s radiostationer ligger i Lomitas och blev färdigbyggd 2008. Radiostationen är ett litet tegelhus och är den enda i provinsen som drivs av solceller. Familjerna som bor närmast radion turas om att sända program vid två tillfällen per dag.

En av dem är Tomasa Errazquin. Varje söndag förmiddag sänder hon ett radioprogram riktat till barn. Tomasa började sända programmet med anledning av att hon tyckte att det fattades fokus på de yngre. Från början var hon osäker på om programmet skulle locka lyssnare. Nu, tre år senare, får Tomasa fortfarande in brev från barn som uppskattar programmet.

Huvudsakligen används radion för att förmedla hälsningar och information till och mellan lyssnarna. Varje dag får radion in ett flera brev från invånarna i området som vill få sitt meddelande uppläst i radion. Det kan exempelvis handla om att bestämma träff med någon, informera om familjens hälsa till en släkting i en närliggande by eller skicka grattishälsningar.

MNCI använder även radion som ett medel för att samla sina medlemmar. När tid och plats har bestämts för ett möte skickas den informationen ut i radion. På så sätt kommer informationen ut till samtliga. För två år sedan installerades internet vid radion i Lomitas. I och med detta har informationsmöjligheterna förbättrats drastiskt. Idag kan lyssnarna få dagsaktuella nyheter från MNCI, Argentina och omvärlden liksom hälsningar från närstående i andra delar av landet.

Det är dock inte alla som uppskattar radions inflytande. Tomasa berättar hur radion blivit vandaliserad två gånger. Den ena gången dök två män upp med pistol och klippte kablarna. Andra gången hade en granne gömt tre bomber runt radion. Radion fattade eld. Som tur var skadades ingen och elden kunde släckas omedelbart. Båda dåden tros ha koppling till marktvister i området.

Även regeringen har planer på att sätta stopp för radion i Lomitas. Den nuvarande presidenten Mauricio Macri, som röstades fram förra året, har lagt fram förslag om att begränsa den icke statliga radion. För invånarna i Lomitas skulle detta skapa stora problem. Det skulle även försvåra MNCI:s möjligheter att organisera sina medlemmar på landsbygden och därav deras möjligheter att fortsätta kämpa för småbrukares och urfolks rättigheter.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.