Små avsågade gräslöksstrån leder oss till det nya myrboet i grönsakslandet. En smal och väl upptrampad stig leder ifrån den avbitna gräslöksplantan bort mot ett hål i jorden. Andres Garcete visar med hjälp av ficklampans sken hur myrorna bär bort de avsågade gräslöksstråna till hålet. Jag räcker honom pumpen med det hemmagjorda myrgiftet och tar ficklampan för att lysa upp åt honom. Det är just efter mörkrets inbrott som myrorna är aktiva och därför beger vi oss ut med ficklampa för att leta efter myrorna som äter upp plantorna i både trädgården och grönsakslandet. Under vår myrjakt hittar vi fem myrbon som vi besprutar med det hemmagjorda giftet som skadar myrorna men inte förstör jorden eller växtligheten.

Att ge sig ut på myrjakt i mörkret har sedan två år tillbaka blivit en del av vardagen för Blanca Galarza och Andres Garcete. De berättar att de aldrig brukade ha några stora problem med myror innan men att för cirka två år sedan började deras plantor och grönsaker bli ansatta av stora myrinvasioner. Som en av få familjer i det här området, Itapua Edelira, som planterar agroekologiskt och utan gifter är de hårt ansatta av myror. Stora delar av markerna i området är numera storskaliga sojaodlingar, men också de odlingar av majs som finns består mestadels av Monsantos Roundup Ready variation vilken är genmodifierad och också besprutas med Roundup växtgift för att eliminera allt utom just den genmodifierade variationen som bonden planterat. Mestadelen av deras grannar använder Roundup Ready majs och besprutar rikligt med Monsantos Roundup växtgift för att undvika ogräs och att andra skadedjur angriper skörden. Växtgiftet tar dock inte enbart väck eventuella skadedjur utan det utplånar effektivt allt som inte är Monsantos Roundup Ready.

Myrinvasionerna som började hos Blanca och Andres för cirka två år sedan är ett så tydligt bevis som något på hur hotad den biologiska mångfalden har blivit i området. Myrorna beger sig helt enkelt till de få giftfria områdena som kvarstår och där de kan överleva. För precis som många småbrukare på den paraguayanska landsbygden så har de blivit definitivt bortkörda av växtgifter och löften om framgång och storvinster om en satsar på storskalighet, genmodifierat och kemisk besprutning. Priset för denna storskaliga jordbruksmodell får naturen och småbrukarna betala. Den största vinsten tillfaller storföretag som Monsanto och Syngenta som är återförsäljarna av de genmodifierade fröerna som de även besitter patent på vilket gör det olagligt för bönderna att byta desamma. För att lyckas med odlingarna måste bönderna bespruta och då finns samma aktörer närvarande, Monsanto och Syngenta, med lysande erbjudande på växtgifter som förintar allt utom deras egna genframställda gröda.

När vi sitter på lastbilsflaket på väg hem från marknaden med agroekologiska produkter som Blancas förening håller varje fredag utropar en av kvinnorna att vi bör hålla för munnen för att inte andas in giftet. Sekunden efter känner jag en frän lukt sprida sig och vi täcker allihopa för våra munnar med våra skjortor, sjalar och t-shirtar. Vi blir sittande så tills vi passerat sojafältet som besprutas. Verkligare än så blir inte hotet, som inte enbart jagar bort myrorna in på de agroekologiska odlarnas marker utan som också tvingar människorna att sälja sina marker och förflytta sig eftersom de insjuknat av besprutningarna i områdena. Minuten senare så andas vi in normalt som om ingenting hänt. För det här är inget ovanligt för invånarna i Edelira. Den här konfrontationen är ständigt närvarande, den finns där nästan dagligen. Det är bara för mig som det som just hände känns overkligt. Jag tänker på myrorna som kanske snart inte finns kvar längre. Jag tänker på alla de andra djuren och växterna som kanske försvunnit eller just nu håller på att utrotas till följd av besprutningarna. Jag tänker på att även vi människor tvingas fly för att överleva. Kanske är vi redan de där myrorna som håller på att trängas undan och utrotas av växtgifter och storvinster, men vi har bara inte insett det ännu.

Text: Fanny Rölander, praktikant Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Krönika
Latinamerikagruppernas ordförande Itza Orozco Svensson håller tal på en manifestation på medborgarplatsen den 12 oktober 2017. Foto: Lovisa Prage

”Halleluja, vi har blivit räddade av den vite mannen”

Den 7 oktober samlades ett 30-tal aktivister på medborgarplatsen i Stockholm för att visa solidaritet med världens miljöaktivister. Läs Latinamerikagruppernas ordförande Itza Orozco Svenssons tal från manifestationen.

· Krönika
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

Rörelsen som växer för att förändra världen

I veckan avslutade La Via Campesina – den globala rörelsen för småbrukare, urfolk och lantarbetare – sin sjunde internationella konferens som denna gång hölls i Baskien. 500 delegater från 72 länder deltog för att representera de 200 miljoner människor som ingår i detta globala nätverk.

· Krönika
Foto: Sori Lundqvist

En kommunikatörs bokslut

Efter sex år på Latinamerikagruppernas kontor i Stockholm fick vår kommunikatör Sori Lundqvist möjligheten att under ett års tid arbeta på kontoret i Ecuador. Nu är året snart över och i denna krönika gör hon ett symboliskt bokslut.

· Krönika

Internationell solidaritet stärker kampen

Latinamerikagruppernas verksamhetsledare Markus Malm och programhandläggare Marlene Sosa Mercado befinner sig i Colombia under första maj för att delta i småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas kongress med representanter från hela Latinamerika.

· Krönika

”Att lära mig om deras kamp är något av det största jag varit med om”

Efter fem månader i Colombia reser jag tillbaka till Sverige med en ryggsäck fylld av nya upplevelser, kunskaper och relationer. Jag har varit där som praktikant hos organisationen Coordinador Nacional Agrario (CNA), som är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia.

· Krönika

Vårt arbete behövs mer än någonsin

Latinamerikagrupperna har i närmare 50 år arbetat för att öka människors inflytande över sina livsvillkor i Latinamerika. Det gör vi bland annat genom stöd till viktiga sociala rörelser som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse.

· Föreningsnytt, Krönika

Gruva förorenar och splittrar befolkning

”Lämna inget skräp efter er”, säger gruvbolagets säkerhetsvakt, men kommer Goldcorp följa sitt eget råd? Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist när hon besöker den skandalomsusade Marlingruvan i Guatemala.

I sojafälten: ”Doften av gift är stark och väldigt obehaglig”

Jag har nu varit nästan tre månader i byn Limoy II i Alto Paraná i östra Paraguay, i gränslandet till Brasilien. För att komma till byn från närmaste motorväg måste man åka ca 25 minuter genom det så kallade ”Mar de Soja”, ett hav av enbart genmodifierad soja – den enda sortens hav det kustlösa landet Paraguay har att erbjuda.

· Krönika

Ett besök på landsbygden vi sent kommer att glömma

När jag bestämde mig för att åka ut och resa i Latinamerika hade jag en önskan om att få möjlighet att lära känna några av de småbrukar- och urfolksorganisationer som Latinamerikagrupperna samarbetar med för att, i praktiken, bättre förtydliga och förstå kopplingen mellan det som våra samarbetsorganisationer gör i Latinamerika och det arbete som kansli, styrelse och aktivister gör i Sverige.

· Krönika

Sojan gör grannar till bittra fiender

”Vart tar egentligen alla gifterna vägen?” Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist där hon står mitt i den besprutade sojaodlingen på landsbygden i Paraguay.