Maxima Acuña i Cajamarca, Peru, har blivit symbol för gruvmotstånd världen över. Trots hot, trakasserier och misshandel har hon envist kämpat för rätten att behålla sin mark, försvarat rätten till vatten och stått upp mot gruvföretaget Newmont Mining. Idag mottar hon det prestigefulla Goldman Environmental Prize för sin gärning.

Under de senaste två decennierna har gruvindustrin i Peru expanderat i en rasande fart. Den peruanska regeringen beviljat gruvlicenser över hela landet med löften om jobb och ekonomisk tillväxt. Trots dessa löften, fortsätter urfolk och småbrukare, som sällan rådfrågas vid etablering av gruvprojekt, att leva i fattigdom. I många samhällen har även gruvavfall förorenat lokala vattendrag, som påverkar lokalbefolkningens dricksvatten och bevattningsbehov för jordbruket.

På höglandet i norra Peru ligger gruvan Yanacocha, ett av de största och mest lönsamma dagbrotten i världen. Nästan hälften av all mark i regionen ägs av det skandalomsusade kanadensiska företaget Newmont Mining där de svenska AP-fonderna har investeraringar värda 292 miljoner kronor.

År 2011 gjorde gruvföretaget Newmont Mining anspråk på den mark som Maxima Acuña och hennes man lagligt köpt 17 år tidigare. Med våld krävde de att hon och hennes familj skulle flytta. Sedan dess har Maxima Acuña varit drivande i kampen mot landets gruvexpansion, dess miljökonsekvenser och för rätten till sin mark. Trots trakasserier, misshandel och fängelsestraff har hon outtröttligt fortsatt kämpa och hennes kamp har gett resultat. I december 2014 dömde en peruansk domstol till Maxima Acuñas fördel och hennes fängelsestraff avskrevs och Newmont Mining har inte kunnat gå vidare med nya gruvprojekt i området.

Det är med stor glädje vi i dag mottar nyheten om att Maxima Acuña nu tilldelats Goldman Foundations prestigefyllda utmärkelse Goldman Environmental Prize – även kallat ”Det gröna nobelpriset”, som är världens största miljöpris på gräsrotsnivå.

– Det här är en väldigt glädjande nyhet. Priset är ett viktigt erkännande för både Máximas och för andras viktiga rättighetskamp mot stora gruvbolag. Latinamerikagrupperna är extra glada över att Yanacocha uppmärksammas, eftersom vi i flera års tid lyft de allvarliga konsekvenserna av gruvprojektet och AP-fondernas problematiska investeringar i Newmont, säger Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Text:  Sori Lundqvist, kommunikatör

Foto: Jorge Chavez Ortiz

Latinamerikagruppernas engagemang

Redan 2011 släppte Swedwatch och Latinamerikagrupperna rapporten ”Rena guldgruvan – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida” där fallet lyfts och Maxima Acuña vittnar om trakasserier från det ansvariga bolaget.

Hösten 2015 arrangerade Latinamerikagrupperna en turné med gruvaktivisten Nélida Ayay Chilón och regisören Núria Frigola från Peru som visade dokumentären ”Hija de la laguna” som handlar om motståndet mot samma gruvprojekt. Máxima figuerar också i den filmen.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Latinamerikagrupperna/UBV fyller 50 år!

LATINAMERIKAGRUPPERNA/UBV FYLLER 50 ÅR! Detta ska vi uppmärksamma på olika sätt under hösten och avslutar med den stora 50-årsfesten lördagen den 17/11 från kl 15 på Solidaritetshuset i Stockholm! Kom och fira tillsammans med nuvarande och före detta medlemmar, anställda, volontärer, praktikanter, solidaritetsarbetare, från fem decenniers solidaritetsrörelse. Att delta på festen kostar 250 kr (Early […]

· Kalendarium, Föreningsnytt

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Föreningsnytt, Övrigt

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Föreningsnytt, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Föreningsnytt, Övrigt

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Föreningsnytt

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Föreningsnytt

Traditionell kunskap skyddar naturen

Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

· Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Klimatriksdagen 2018 – årets viktigaste klimatforum

Den 4-6 maj äger 2018 års Klimatriksdag rum och vi har 8 ungdomsbiljetter att dela ut till dig som är under 31 år och vill vara med på ett av Sveriges viktigaste klimatforum. 

· Kalendarium, Föreningsnytt

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Föreningsnytt