Maxima Acuña i Cajamarca, Peru, har blivit symbol för gruvmotstånd världen över. Trots hot, trakasserier och misshandel har hon envist kämpat för rätten att behålla sin mark, försvarat rätten till vatten och stått upp mot gruvföretaget Newmont Mining. Idag mottar hon det prestigefulla Goldman Environmental Prize för sin gärning.

Under de senaste två decennierna har gruvindustrin i Peru expanderat i en rasande fart. Den peruanska regeringen beviljat gruvlicenser över hela landet med löften om jobb och ekonomisk tillväxt. Trots dessa löften, fortsätter urfolk och småbrukare, som sällan rådfrågas vid etablering av gruvprojekt, att leva i fattigdom. I många samhällen har även gruvavfall förorenat lokala vattendrag, som påverkar lokalbefolkningens dricksvatten och bevattningsbehov för jordbruket.

På höglandet i norra Peru ligger gruvan Yanacocha, ett av de största och mest lönsamma dagbrotten i världen. Nästan hälften av all mark i regionen ägs av det skandalomsusade kanadensiska företaget Newmont Mining där de svenska AP-fonderna har investeraringar värda 292 miljoner kronor.

År 2011 gjorde gruvföretaget Newmont Mining anspråk på den mark som Maxima Acuña och hennes man lagligt köpt 17 år tidigare. Med våld krävde de att hon och hennes familj skulle flytta. Sedan dess har Maxima Acuña varit drivande i kampen mot landets gruvexpansion, dess miljökonsekvenser och för rätten till sin mark. Trots trakasserier, misshandel och fängelsestraff har hon outtröttligt fortsatt kämpa och hennes kamp har gett resultat. I december 2014 dömde en peruansk domstol till Maxima Acuñas fördel och hennes fängelsestraff avskrevs och Newmont Mining har inte kunnat gå vidare med nya gruvprojekt i området.

Det är med stor glädje vi i dag mottar nyheten om att Maxima Acuña nu tilldelats Goldman Foundations prestigefyllda utmärkelse Goldman Environmental Prize – även kallat ”Det gröna nobelpriset”, som är världens största miljöpris på gräsrotsnivå.

– Det här är en väldigt glädjande nyhet. Priset är ett viktigt erkännande för både Máximas och för andras viktiga rättighetskamp mot stora gruvbolag. Latinamerikagrupperna är extra glada över att Yanacocha uppmärksammas, eftersom vi i flera års tid lyft de allvarliga konsekvenserna av gruvprojektet och AP-fondernas problematiska investeringar i Newmont, säger Annelie Andersson, ordförande för Latinamerikagrupperna.

Text:  Sori Lundqvist, kommunikatör

Foto: Jorge Chavez Ortiz

Latinamerikagruppernas engagemang

Redan 2011 släppte Swedwatch och Latinamerikagrupperna rapporten ”Rena guldgruvan – AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida” där fallet lyfts och Maxima Acuña vittnar om trakasserier från det ansvariga bolaget.

Hösten 2015 arrangerade Latinamerikagrupperna en turné med gruvaktivisten Nélida Ayay Chilón och regisören Núria Frigola från Peru som visade dokumentären ”Hija de la laguna” som handlar om motståndet mot samma gruvprojekt. Máxima figuerar också i den filmen.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Deltagare på kurs om ILO169 som arrangerades av Waqib’Kej i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Hjälp oss att ställa ut fler insamlingskärl; för en rättvis och hållbar värld!

För att minska slösande av jordens resurser och öka insamlingen av kläder som kan återanvändas letar Emmaus Fredriksdal och Latinamerikagrupperna efter fler platser att ställa ut insamlingskärl på. Men vi behöver din hjälp!

· Föreningsnytt
Foto Rosilene Miliotti /FASE

Internationell delegation undersöker människorättskränkningar på grund av land grabbing

Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp. Latinamerikagrupperna stödjer arbetet som en del i kampanjen Schyssta pensioner.

· Föreningsnytt
Latinamerikagruppernas aktivister demonstrerar under March Against Monsanto. Foto: Oscar Barajas.

Välkommen på aktivistträff

Helgen 7-8 oktober är det äntligen dags för årets andra aktivistträff!

· KALENDARIUM, Föreningsnytt
Latinamerikagruppernas styrelse och kansli med Karin Ericsson, programstrateg i förgrunden.

Höstens första styrelsemöte

Efter sommaren har Latinamerikagruppernas nya styrelse äntligen träffats i ett andra styrelsemöte.

· Föreningsnytt

Latinamerikagruppernas aktivister agerar för den försvunne aktivisten Santiago Maldonado

Tillsammans med aktivister från hela världen kräver Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir och Naturens Rättigheter ett stopp på övergreppen mot mapuche-folket och att omständigheterna kring den försvunne argentinske aktivisten Santiago Maldonado omedelbart klaras upp.

· Föreningsnytt
Markus Malm, verksamhetsledare Foto: Sori Lundqvist

Arbetsplatsen som vill sätta Latinamerika på kartan

Latinamerikagrupperna är idag en organisation som, med en tredjedel så liten ekonomi, ändå fortsätter att vara en stark röst i civilsamhället, har lojala medlemmar, kunnig personal och stödjer bra organisationer i Latinamerika, säger den avgående verksamhetsledaren Markus Malm.

· Föreningsnytt
Sametinget, augusti 2017. Foto: Carl-Johan Utsi

Latinamerikagrupperna på Sametingets öppnande

På onsdag den 30:e augusti invigs Sametingets sjunde mandatperiod för samernas eget folkvalda organ i svenska Sápmi. Latinamerikagrupperna kommer att finnas på plats i Östersund för att visa vårt stöd för urfolksfrågor i Sverige.

· Föreningsnytt
Ecuador, Foto: Hanna Rissler

Dags att ta ansvar för samernas rättigheter och för svenska företags agerande i utlandet

”Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar”, skriver Lovisa Prage i Temagruppen Naturens Rättigheter och Buen Vivir.

· Föreningsnytt
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion