BRASILIEN. Den 17 april 1996 var en mörk dag i den annars så soliga Amazonasregionen i Brasilien. För att sätta press på regeringen att genomföra en jordreform blockerade omkring 1 500 aktivister från de jordlösas rörelse (MST) motorvägen i Eldorado dos Carajas, i delstaten Pará. Militärpolis kom till platsen för att skingra aktivisterna och blockaden slutade i ett blodbad. 22 aktivister dödades av polisstyrkorna.

– Den nuvarande jordbruksmodellen leder bara till sociala orättvisor och miljöförstörelse. Därför kommer vi alltid att minnas och hedra våra aktivister som mördades den 17 april för tjugo år sedan, säger João Pedro Stédile, styrelsemedlem i MST.

Den dåvarande presidenten i Brasilien, Fernando Henrique Cardoso, drev en nyliberal politik som öppnade upp för utländska investeringar inom landets jordbrukssektor. Stora markägare etablerade storskaliga jordbruk genom allianser med utländska jordbruksföretag. Samtidigt arbetade MST med att kräva att lagen om jordreform skulle följas, bland annat genom att ockupera obrukad mark. MST driver denna fråga än idag. Enligt lagen ska mark som inte brukas eller där miljö- och arbetsrättsliga lagar inte följs, omfördelas.

– Ockupationerna ledde till markkonflikter i omstridda områden i delstater som Pará och Amazonas, där småbrukare och urfolk fråntagits sin mark av stora markägare med hjälp av polis. Händelser som sedan ledde till blodbadet i Eldorado dos Carajas, säger João Pedro Stédile.

Väntar på upprättelse

Det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina utnämnde sedan dagen till Småbrukarnas internationella kampdag. Detta som ett sätt att hedra dem som dödats i Eldorado dos Carajas, men också för att ta avstånd från det våld och förtryck som världens småbrukare utsätts för.

– Minnet av massakern stärker vårt engagemang i kampen för jordreform och matsuveränitet, säger João Pedro Stédile.

Idag, tjugo år efter massakern i Eldorado dos Carajas, väntar offren fortfarande på rättvisa. Parás dåvarande guvernör Almir Gabriel och säkerhetschef Paulo Câmara, som anklagas för att ha beordrat dödandet, har varken gripits eller åtalats. Endast två poliser har dömts till fängelse.

– De skyldiga räknar med att de aldrig kommer åtalas, konstaterar Stédile.

MST genomför varje år under april månad en rad aktiviteter och markockupationer runt om i Brasilien, som en del av den återkommande kampanjen ”Röd april”. I år är fokus att uppmärksamma att det har gått 20 år sedan massakern. På årsdagen kommer organisationen att kräva rättvisa och att de som låg bakom blodbadet straffas.

Dödliga konflikter

I Brasilien ägs två tredjedelar av jordbruksmarken av tre procent av befolkningen. År 2014 användes 60 procent av all odlingsbar mark i landet till produktion av genmanipulerade grödor. Det har lett till omfattande avskogning och ökade markkonflikter. Enligt människorättsorganisationen Commissão Pastoral da Terra dödades 36 människor i Brasilien under år 2014, som en följd av markkonflikter.

Text: Oscar Barajas, Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.