BRASILIEN. Den 17 april 1996 var en mörk dag i den annars så soliga Amazonasregionen i Brasilien. För att sätta press på regeringen att genomföra en jordreform blockerade omkring 1 500 aktivister från de jordlösas rörelse (MST) motorvägen i Eldorado dos Carajas, i delstaten Pará. Militärpolis kom till platsen för att skingra aktivisterna och blockaden slutade i ett blodbad. 22 aktivister dödades av polisstyrkorna.

– Den nuvarande jordbruksmodellen leder bara till sociala orättvisor och miljöförstörelse. Därför kommer vi alltid att minnas och hedra våra aktivister som mördades den 17 april för tjugo år sedan, säger João Pedro Stédile, styrelsemedlem i MST.

Den dåvarande presidenten i Brasilien, Fernando Henrique Cardoso, drev en nyliberal politik som öppnade upp för utländska investeringar inom landets jordbrukssektor. Stora markägare etablerade storskaliga jordbruk genom allianser med utländska jordbruksföretag. Samtidigt arbetade MST med att kräva att lagen om jordreform skulle följas, bland annat genom att ockupera obrukad mark. MST driver denna fråga än idag. Enligt lagen ska mark som inte brukas eller där miljö- och arbetsrättsliga lagar inte följs, omfördelas.

– Ockupationerna ledde till markkonflikter i omstridda områden i delstater som Pará och Amazonas, där småbrukare och urfolk fråntagits sin mark av stora markägare med hjälp av polis. Händelser som sedan ledde till blodbadet i Eldorado dos Carajas, säger João Pedro Stédile.

Väntar på upprättelse

Det internationella småbrukarnätverket La Vía Campesina utnämnde sedan dagen till Småbrukarnas internationella kampdag. Detta som ett sätt att hedra dem som dödats i Eldorado dos Carajas, men också för att ta avstånd från det våld och förtryck som världens småbrukare utsätts för.

– Minnet av massakern stärker vårt engagemang i kampen för jordreform och matsuveränitet, säger João Pedro Stédile.

Idag, tjugo år efter massakern i Eldorado dos Carajas, väntar offren fortfarande på rättvisa. Parás dåvarande guvernör Almir Gabriel och säkerhetschef Paulo Câmara, som anklagas för att ha beordrat dödandet, har varken gripits eller åtalats. Endast två poliser har dömts till fängelse.

– De skyldiga räknar med att de aldrig kommer åtalas, konstaterar Stédile.

MST genomför varje år under april månad en rad aktiviteter och markockupationer runt om i Brasilien, som en del av den återkommande kampanjen ”Röd april”. I år är fokus att uppmärksamma att det har gått 20 år sedan massakern. På årsdagen kommer organisationen att kräva rättvisa och att de som låg bakom blodbadet straffas.

Dödliga konflikter

I Brasilien ägs två tredjedelar av jordbruksmarken av tre procent av befolkningen. År 2014 användes 60 procent av all odlingsbar mark i landet till produktion av genmanipulerade grödor. Det har lett till omfattande avskogning och ökade markkonflikter. Enligt människorättsorganisationen Commissão Pastoral da Terra dödades 36 människor i Brasilien under år 2014, som en följd av markkonflikter.

Text: Oscar Barajas, Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Generalstrejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en generalstrejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.