Det är med stor ödmjukhet och glädje som jag ställer den nylagade risotton på mitt köksbord. Det ekologiska avorioriset med brasilianskt ursprung omfamnar de östgötska trattkantarellerna och får våra munnar att vattnas. Detta ekologiska ris är frukten av några människors outtröttliga arbete och övertygelse – det går att odla och leva i harmoni med jordens ekosystem.

Under de år som jag levt i Latinamerika har jag tillsammans med småbrukare och urfolk fått nya perspektiv – på såväl världen som på vetemjöl. Jag har gång på gång förundrats över hur kvinnor från landsbygden snabbt hittar gemensamma samtalsämnen om växter och hur frön och plantskott blir gåvor eller byts mot ett annat. När jag i februari träffade Huli Zang på MST-bosättningen Sepé Tiaraju, utanför Porto Alegre i södra Brasilien, blev jag återigen påmind om kraften som kan finnas i kärleken till ett frö.

Till risotto-middagen har jag bjudit in Kerstin och Lisa, medlemmar i Latinamerikagrupperna och före detta filmstudenter som gjorde praktik hos de jordlösas rörelse (MST) i Brasilien. Under deras tid i Brasilien besökte de samma bosättning där jag var i februari i år. Kerstin var där 2006, Lisa spelade in dokumentärfilm där 2009, och nu var det min tur att lära känna människorna som ihärdigt arbetar för att utveckla sina agroekologiska odlingar och sin kooperativa organisering.

Denna MST-bosättning har lockat studiebesök hit under lång tid. Det är en stark utveckling av agroekologiska metoder som bidragit till att familjerna som bor här ständigt lyckas öka antalet grödor och produktionsvolymer. Bosättningens kooperativ har avtal med kommuner och levererar bröd, grönsaker och ris till offentliga verksamheter. Ris är denna bosättnings huvudgröda och ett envist och hängivet arbete har gjort att de idag stoltserar med Latinamerikas största sammanhängande ekologiska risproduktion(!).

Det är på Hulis mark jag för första gången i mitt liv kliver ut på ett risfält. Leran pressas upp mellan mina tår och Huli ser på mig med fundersam blick när jag kämpar för att hålla mig stående. Mitt vinglande står i stark kontrast till Hulis lätta steg när han liksom smyger fram på spaning efter skadade risplantor som bör avlägsnas för att undvika att eventuella sjukdomar bryter ut. Han menar att arbetet på en ekologisk odling måste vara förebyggande, inte sjukdomslindrande.

Detta tänkande låter i mina öron som något som en homeopat skulle kunna säga – det handlar om att behandla orsaken, inte symtomet. Under min dag med Huli på bosättningen ser och hör jag detta holistiska tänkande reflekterat på olika sätt. Ett tydligt exempel är hur tillgång till mark är en komplex fråga om den ska brukas efter ekologiska principer. Det är mycket i omgivningen som påverkar en odling – exempelvis vattenkvalitet och djurliv – och det är ett stort territorium som behöver omvandlas mot ett ekologiskt helhetstänk för att främja ekologiska metoder.

Innan jag beger mig av från bosättningen Sepé Tiaraju får jag också tillfälle att träffa Huli Zangs pappa, som rätt och slätt kallas Zang. Han minns att det kommit några svenskar och intervjuat honom några år tidigare. Ja, en hel filmade de faktiskt, konstaterar han med ett leende. När jag förklarar att jag kommer från samma organisation som dem så klappar han mig förtroligt på axeln och börjar berätta om arbetet i kooperativet. Sedan Lisas intervju med Zang spelades in har det hänt en hel del och mycket är på gång. De håller nu på att bygga en egen piladora, en enorm maskin som skalar riset, vilket kommer att innebära självständighet och ekonomisk trygghet för familjerna i kooperativet.

Avskedspresenten jag fick med mig efter denna dag under solen var ett paket ekologiskt avorioris som Huli lyckats odla fram genom idoga experiment med diverse rissorter. Han är fast besluten att fortsätta söka efter metoder som gör det möjligt att odla många olika sorters ris helt ekologiskt. I hans ögon och i risotton på mitt bord finns beviset på att mat inte kan reduceras till en handelsvara. Och att ett frö kan innehålla kärlek och identitet.

Här kan du se videointervjun med pappa Zang.

Se filmen Tillbaka till jorden som Lisa var med och gjorde i Brasilien 2009.

Text: Karin Ericsson, programstrateg

Foto: Marlene Sosa Mercado

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter