Publiceringsdatum:
onsdag, 20 april, 2016

Svenska pensionspengar bidrar till att småbrukare i Latinamerika förlorar mark som garanterar deras försörjning. Mänskliga rättigheter och demokrati får aldrig bli priset för att maximera ekonomisk vinst. Därför måste Sverige ta sitt ansvar i markfrågor, skriver Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna.

I söndags uppmärksammades småbrukarnas internationella kampdag världen över – inte minst i Brasilien där 19 jordlösa lantarbetare mördades av militärpolis för tjugo år sedan. De förlorade sina liv i kampen för sin rätt till mark. Den 7 april i år upprepade historien sig då två aktivister från de jordlösas rörelse i Brasilien, MST, sköts till döds av militärpolis.

Brasilien är ett av många länder där markkonflikter är utbredda. Dessa hänger tätt ihop med det storskaliga exportjordbruk som breder ut sig, och med att utländska investerare lägger beslag på mark. Människor som redan är ekonomiskt och socialt utsatta fördrivs från mark som de många gånger har brukat i generationer. I november 2015 lanserade Latinamerikagrupperna tillsammans med några andra internationella organisationer en rapport som visar hur en av Sveriges allmänna pensionsfonder, andra AP-fonden, gör investeringar som bidrar till landgrabbing-problematik i Brasilien. Dessa investeringar är en del i en internationell kapplöpning efter maximal ekonomisk avkastning som tillsammans med otillräcklig nationell lagstiftning får allvarliga konsekvenser för lokalbefolkning. Andra AP-fondens bemötande av kritiken visar också på en oroväckande brist på transparens och ovilja av staten att ta ansvar för sina egna investeringar.

Andra AP-fondens investeringar i Brasilien är tyvärr bara ett i raden av fall som svenska och internationella civilsamhällesorganisationer har uppmärksammat de senaste åren. Det finns flera exempel på investeringar av statliga svenska pensionspengar i gruvverksamhet i Latinamerika som har lett till att människor förlorat den mark som garanterat deras försörjning, och att naturresurser har förstörts.

Rätten till mark – en nyckelfråga

Tillgång till, och kontroll över, mark och naturresurser är centralt för uppfyllandet av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheter). Detta återspeglas i såväl sociala rörelsers kamp som i internationella forum. Urfolks rätt till territorium slås fast i både konventionen ILO169 och i FN:s deklaration om urfolks rättigheter. FN har också tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag på en deklaration om småbrukares rättigheter där tillgången och rätten till mark är en nyckelfråga.

Tillsammans med sociala rörelser i Latinamerika vill Latinamerikagrupperna visa hur frågor om mark och territorium är nära kopplade till sociala och kulturella dimensioner. De kan inte reduceras till frågor om ekonomi och produktionsmedel. Precis som FIAN Sverige nyligen skrev på Biståndsdebatten är frågor om mark och den globala landgrabbing-problematiken intimt kopplade till mänskliga rättigheter och demokrati.

På många håll i världen är läget akut för de människor som kämpar för sina rättigheter och för att få leva kvar på den mark som de är beroende av. När rättighetsaktivisten Berta Cáceres mördades i Honduras för en dryg månad sedan blev både beslutsfattare och aktivister världen över återigen smärtsamt påminda om det höga pris som arbetet för mänskliga rättigheter har. Försvarare av ESK-rättigheter är ofta särskilt utsatta, och brott mot dem utreds sällan.

Investeringarna strider mot PGU

Enligt Sveriges politik för global utveckling (PGU) ska politiska beslut på alla områden bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Investeringar av svenska pensionspengar som bidrar till markkonflikter utomlands kan därför sägas gå emot PGU. För att Sverige ska sluta bidra till den globala landgrabbing-problematiken krävs förändring av reglerna för hur de statliga pensionsfonderna får investera våra pengar, men också politiska förändringar på områden som internationell handel och utvecklingssamarbete.

Den goda nyheten är att det inte saknas alternativ. Småbrukar- och urfolksrörelserna världen över har välformulerade förslag som skulle innebära verklig hållbarhet, ur ett socialt, ekonomiskt och politiskt perspektiv. Konceptet matsuveränitet, som till skillnad från matsäkerhet även innebär folkligt inflytande i jordbruksfrågor, är ett sådant exempel. Rörelserna visar hur ett långsiktigt arbete som bidrar till att stärka demokratiska system – som klarar av att fördela makt och möjligheter och som garanterar människors rättigheter – kan se ut.

För att på allvar förändra strukturer som tvingar människor att leva i fattigdom och utanförskap måste vi ifrågasätta alla investeringar ur ett rättighetsperspektiv. Vi måste ifrågasätta ständig tillväxt som överordnat mål. Investeringar måste ses som medel för att nå andra mål, och respekt för mänskliga rättigheter och miljö får inte vara förhandlingsbart. Dessa perspektiv måste genomsyra all politik, annars kommer PGU att fortsätta halta och vi kommer inte att uppnå de mål som har formulerats i Agenda 2030.

Det är hög tid att byta och bredda perspektiv!

Annelie Andersson, Latinamerikagruppena

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion