Publiceringsdatum:
onsdag, 20 april, 2016

Svenska pensionspengar bidrar till att småbrukare i Latinamerika förlorar mark som garanterar deras försörjning. Mänskliga rättigheter och demokrati får aldrig bli priset för att maximera ekonomisk vinst. Därför måste Sverige ta sitt ansvar i markfrågor, skriver Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna.

I söndags uppmärksammades småbrukarnas internationella kampdag världen över – inte minst i Brasilien där 19 jordlösa lantarbetare mördades av militärpolis för tjugo år sedan. De förlorade sina liv i kampen för sin rätt till mark. Den 7 april i år upprepade historien sig då två aktivister från de jordlösas rörelse i Brasilien, MST, sköts till döds av militärpolis.

Brasilien är ett av många länder där markkonflikter är utbredda. Dessa hänger tätt ihop med det storskaliga exportjordbruk som breder ut sig, och med att utländska investerare lägger beslag på mark. Människor som redan är ekonomiskt och socialt utsatta fördrivs från mark som de många gånger har brukat i generationer. I november 2015 lanserade Latinamerikagrupperna tillsammans med några andra internationella organisationer en rapport som visar hur en av Sveriges allmänna pensionsfonder, andra AP-fonden, gör investeringar som bidrar till landgrabbing-problematik i Brasilien. Dessa investeringar är en del i en internationell kapplöpning efter maximal ekonomisk avkastning som tillsammans med otillräcklig nationell lagstiftning får allvarliga konsekvenser för lokalbefolkning. Andra AP-fondens bemötande av kritiken visar också på en oroväckande brist på transparens och ovilja av staten att ta ansvar för sina egna investeringar.

Andra AP-fondens investeringar i Brasilien är tyvärr bara ett i raden av fall som svenska och internationella civilsamhällesorganisationer har uppmärksammat de senaste åren. Det finns flera exempel på investeringar av statliga svenska pensionspengar i gruvverksamhet i Latinamerika som har lett till att människor förlorat den mark som garanterat deras försörjning, och att naturresurser har förstörts.

Rätten till mark – en nyckelfråga

Tillgång till, och kontroll över, mark och naturresurser är centralt för uppfyllandet av de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheter). Detta återspeglas i såväl sociala rörelsers kamp som i internationella forum. Urfolks rätt till territorium slås fast i både konventionen ILO169 och i FN:s deklaration om urfolks rättigheter. FN har också tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram ett förslag på en deklaration om småbrukares rättigheter där tillgången och rätten till mark är en nyckelfråga.

Tillsammans med sociala rörelser i Latinamerika vill Latinamerikagrupperna visa hur frågor om mark och territorium är nära kopplade till sociala och kulturella dimensioner. De kan inte reduceras till frågor om ekonomi och produktionsmedel. Precis som FIAN Sverige nyligen skrev på Biståndsdebatten är frågor om mark och den globala landgrabbing-problematiken intimt kopplade till mänskliga rättigheter och demokrati.

På många håll i världen är läget akut för de människor som kämpar för sina rättigheter och för att få leva kvar på den mark som de är beroende av. När rättighetsaktivisten Berta Cáceres mördades i Honduras för en dryg månad sedan blev både beslutsfattare och aktivister världen över återigen smärtsamt påminda om det höga pris som arbetet för mänskliga rättigheter har. Försvarare av ESK-rättigheter är ofta särskilt utsatta, och brott mot dem utreds sällan.

Investeringarna strider mot PGU

Enligt Sveriges politik för global utveckling (PGU) ska politiska beslut på alla områden bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Investeringar av svenska pensionspengar som bidrar till markkonflikter utomlands kan därför sägas gå emot PGU. För att Sverige ska sluta bidra till den globala landgrabbing-problematiken krävs förändring av reglerna för hur de statliga pensionsfonderna får investera våra pengar, men också politiska förändringar på områden som internationell handel och utvecklingssamarbete.

Den goda nyheten är att det inte saknas alternativ. Småbrukar- och urfolksrörelserna världen över har välformulerade förslag som skulle innebära verklig hållbarhet, ur ett socialt, ekonomiskt och politiskt perspektiv. Konceptet matsuveränitet, som till skillnad från matsäkerhet även innebär folkligt inflytande i jordbruksfrågor, är ett sådant exempel. Rörelserna visar hur ett långsiktigt arbete som bidrar till att stärka demokratiska system – som klarar av att fördela makt och möjligheter och som garanterar människors rättigheter – kan se ut.

För att på allvar förändra strukturer som tvingar människor att leva i fattigdom och utanförskap måste vi ifrågasätta alla investeringar ur ett rättighetsperspektiv. Vi måste ifrågasätta ständig tillväxt som överordnat mål. Investeringar måste ses som medel för att nå andra mål, och respekt för mänskliga rättigheter och miljö får inte vara förhandlingsbart. Dessa perspektiv måste genomsyra all politik, annars kommer PGU att fortsätta halta och vi kommer inte att uppnå de mål som har formulerats i Agenda 2030.

Det är hög tid att byta och bredda perspektiv!

Annelie Andersson, Latinamerikagruppena

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Partiledare, världen är ert ansvar!

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och […]

· Opinion

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm

Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av […]

· Opinion

”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”

Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer kränkningar mot Honduras befolkning

Sedan Honduras gick till val den 26:e november 2017 har oegentligheter i valprocessen försatt landet i en oroväckande och ohållbar situation.

· Opinion

Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt inför känsligt läge i Honduras

Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att ta ställning för den honduranska befolkningens säkerhet.

· Opinion

Det är dags att rycka upp sexismen med rötterna

Samtliga av kvinnorna i Latinamerikagruppernas styrelse och många av våra medlemmar står bakom detta solidaritetsuttalande för #metoo-rörelsen som också publiceras i Feministiskt Perspektiv.

· Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion