I en granskning av hur Sverige lever upp till konventionen för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter får Sverige frågor om AP-fondernas investeringar. FN lyfter frågan efter en rapport från Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen som visar hur fondernas investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.

Var femte år granskar FN hur olika stater lever upp till konventioner. Den 7-8 juni frågar FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK) ut Sverige kring efterlevnaden av ESK-konventionen. En av kommitténs frågor till Sverige handlar om Sveriges ansvar för AP-fondernas investeringar utomlands. Frågan ställs utifrån vår parallellrapport som lyfter tre exempel på hur AP-fondernas investeringar bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.

  • Markköp i Brasilien: Andra AP-fonden har köpt mark i områden kända för markkonflikter och landgrabbing som drabbar småbrukare och urfolk. Genom en komplicerad bolagsstruktur kringgår de brasiliansk lagstiftning och har gjort markaffärer med en man som utreds av åklagare för storskalig landgrabbing.
  • Marlingruvan: Gruvbolaget Goldcorp ligger bakom den kritiserade gruvan i Guatemala. 2015 hamnade bolaget på Sjunde AP-fondens svarta lista på grund av ”kränkning av mänskliga rättigheter i samband med gruvdrift i Guatemala”. Ändå har AP2-4 fortfarande investeringar värda 133 miljoner kronor i bolaget.
  • Fossila bränslen: AP-fonderna har investeringar på totalt 36 miljarder kronor i 115 av världens mest koldioxidintensiva börsnoterade kol-, olje- och gasföretag. De orsakar klimatförändringar som har stor påverkan på rätten till mat och andra rättigheter.

De tre fallen i rapporten – som alla rör frågor som Latinamerikagrupperna lyft under flera år – visar att Sveriges inte lever upp till sina åtaganden i ESK-konventionen.

Förhoppningen är att FN i granskningen ska ge rekommendationer till Sverige som kan driva på för ett skarpare regelverk för AP-fonderna för att garantera schyssta pensioner.

Läs mer

Läs parallellrapporten av Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen.

Svenska Dagbladet lyfter rapporten.

Latinamerikagrupperna rapport ”Foreign Pension Funds and Land Grabbing in Brazil”.

Genom kampanjen Schyssta Pensioner kämpar Latinamerikagrupperna tillsammans för nya regler för AP-fondernas investeringar.

 

Förhöret med Sverige webbsänds på www.treatybodywebcast.org.

FIAN Sverige kommer att vara på plats i Genève för att följa kommitténs förhör av Sverige. För frågor kontakta Rebecka Jalvemyr på rebecka.jalvemyr@fian.se eller +46 (0)70-794 69 36.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion