Publiceringsdatum:
onsdag, 18 maj, 2016

Mellan den 17 och 20 maj håller FN en tredje sittning med syftet att ta fram en deklaration för att skydda bönder och landsbygdsbefolkningar världen över. Den behövs. Det är fortfarande de på landsbygden som drabbas värst av hunger, fattigdom och kränkningar av sina mänskliga rättigheter. Men deklarationen motarbetas och riskerar att utebli. Därför är det viktigt att Sverige deltar aktivt i arbetet med att ta fram deklarationen för småbrukare rättigheter, skriver flera organisationer.

De som föder välden svälter. Idag produceras 70 procent av världens mat av små och mellanstora jordbruk. Trots detta tillhör bönder den grupp som är mest drabbad av hunger och fattigdom globalt. Hela 80 procent av de människor som hungrar bor på landsbygden, enligt FN. Läget blir värre när marken de brukar säljs för att ge plats åt storskaliga exportjordbruk eller till utvinning av naturresurser, gruvor och kraftanläggningar. De tvångsförflyttas och deras protester kriminaliseras.

Men frågan om småbrukares rättigheter är inte bara en fråga för det globala syd. För vist känner vi igen problematiken? Sverige utmärker sig genom att vara ett av de länder i Europa där nedläggningen av jordbruk går snabbast. Avfolkningen från landsbygden är som starkast och där självförsörjningsgraden de senaste tjugo åren sjunkit så kraftigt att vi nu är i stort beroende av import av foder och livsmedel. Den rådande jordbrukspolitiken påverkar bönder i såväl nord som syd, öst som väst.

Den marknadsliberala modellen har inneburit att livsmedelspriser har dumpas, marknader avregleras och avtal skrivits. Allt som oftast över huvudet på de som drabbas och helt plötsligt är det billigare att köpa det som brukade finnas nästgårds från en annan kontinent. Att behandla mat som vilken vara som helst har visat sig få katastrofala konsekvenser för både människor och miljö och den enskilde bonden får allt svårare att klara sig.

Därför är deklarationen för småbrukares rättigheter så viktig. Sedan 2012 arbetar FN med att ta fram ett dokument som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar. Framför allt skulle deklarationen ge möjlighet att fastställa suveränitet över natur, utveckling och mat som en mänsklig rättighet, erkänd på internationell nivå. Det skulle innebära att stater har skyldigheten att se till att makten över maten och marken finns i händerna på producenter och konsumenter. Att det globala matsystemet först och främst ska tillfredsställa våra behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag.

Om Sverige menar allvar med att verka för en hållbar utveckling för människa och miljö är ett aktivt deltagande i arbetsgruppen ett avgörande tillfälle att bevisa det.

  • Maja Magnusson, FIAN Sverige
  • Annelie Andersson, Latinamerikagrupperna
  • Gabi Björnsson, Afrikagrupperna
  • Torgny Östling, Nordbruk
  • Anna Danielsson, Jordens vänner

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion