Publiceringsdatum:
onsdag, 18 maj, 2016

Mellan den 17 och 20 maj håller FN en tredje sittning med syftet att ta fram en deklaration för att skydda bönder och landsbygdsbefolkningar världen över. Den behövs. Det är fortfarande de på landsbygden som drabbas värst av hunger, fattigdom och kränkningar av sina mänskliga rättigheter. Men deklarationen motarbetas och riskerar att utebli. Därför är det viktigt att Sverige deltar aktivt i arbetet med att ta fram deklarationen för småbrukare rättigheter, skriver flera organisationer.

De som föder välden svälter. Idag produceras 70 procent av världens mat av små och mellanstora jordbruk. Trots detta tillhör bönder den grupp som är mest drabbad av hunger och fattigdom globalt. Hela 80 procent av de människor som hungrar bor på landsbygden, enligt FN. Läget blir värre när marken de brukar säljs för att ge plats åt storskaliga exportjordbruk eller till utvinning av naturresurser, gruvor och kraftanläggningar. De tvångsförflyttas och deras protester kriminaliseras.

Men frågan om småbrukares rättigheter är inte bara en fråga för det globala syd. För vist känner vi igen problematiken? Sverige utmärker sig genom att vara ett av de länder i Europa där nedläggningen av jordbruk går snabbast. Avfolkningen från landsbygden är som starkast och där självförsörjningsgraden de senaste tjugo åren sjunkit så kraftigt att vi nu är i stort beroende av import av foder och livsmedel. Den rådande jordbrukspolitiken påverkar bönder i såväl nord som syd, öst som väst.

Den marknadsliberala modellen har inneburit att livsmedelspriser har dumpas, marknader avregleras och avtal skrivits. Allt som oftast över huvudet på de som drabbas och helt plötsligt är det billigare att köpa det som brukade finnas nästgårds från en annan kontinent. Att behandla mat som vilken vara som helst har visat sig få katastrofala konsekvenser för både människor och miljö och den enskilde bonden får allt svårare att klara sig.

Därför är deklarationen för småbrukares rättigheter så viktig. Sedan 2012 arbetar FN med att ta fram ett dokument som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar. Framför allt skulle deklarationen ge möjlighet att fastställa suveränitet över natur, utveckling och mat som en mänsklig rättighet, erkänd på internationell nivå. Det skulle innebära att stater har skyldigheten att se till att makten över maten och marken finns i händerna på producenter och konsumenter. Att det globala matsystemet först och främst ska tillfredsställa våra behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag.

Om Sverige menar allvar med att verka för en hållbar utveckling för människa och miljö är ett aktivt deltagande i arbetsgruppen ett avgörande tillfälle att bevisa det.

  • Maja Magnusson, FIAN Sverige
  • Annelie Andersson, Latinamerikagrupperna
  • Gabi Björnsson, Afrikagrupperna
  • Torgny Östling, Nordbruk
  • Anna Danielsson, Jordens vänner

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

· Opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Opinion

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Opinion

Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.

· Opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Opinion

”Alla AP-fonderna måste ta sitt ansvar för klimatet”

Första AP-fonden har beslutat att under året fasa ut fossila investeringar och regeringen understryker i sin årliga utvärdering av fonderna att de ska leva upp till Parisavtalet. Det är hög tid att övriga AP-fonder också tar sitt ansvar och lämnar fossilt, skriver vi och elva andra svenska civilsamhällesorganisationer.

· Opinion

Sverige halkar efter på området företags ansvar för mänskliga rättigheter

Sverige har fortfarande inte gett officiellt besked kring EU:s initiativ till en lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter, två månader efter EU-beskedet. Det är dags att Sverige aktivt tar ställning! Det skriver vi tillsammans med 8 andra organisationer i Aktuell Hållbarhet.

· Opinion

”Sveriges ledarskap för mänskliga rättigheter är totalt innehållslöst”

Tillsammans med företrädare för mänskliga rättighets, bistånd-och miljöorganisationer debatterar vi för bindande regelverk för företag och mänskliga rättigheter – frivilliga principer räcker inte!

· Opinion

Coronakrisen slår ut dem som föder oss

Pandemin visar att småbrukare är viktigare än någonsin för att säkra tillgången till mat i olika delar av världen. Dagens livsmedelssystem är miljömässigt och socialt ohållbart. De enda vinnarna är multinationella företag, skriver vi tillsammans med nätverket Makten över maten på Aftonbladet Debatt.

· Opinion

Vi accepterar inte det hat och hot som samer tvingas utstå

Vi tar bestämt avstånd från
det rasistiska våldet som kommit upp till ytan nu efter det historiska symboliska segern för Girjassamebyn i form av hat och hot.

· Opinion