Publiceringsdatum:
onsdag, 18 maj, 2016

Mellan den 17 och 20 maj håller FN en tredje sittning med syftet att ta fram en deklaration för att skydda bönder och landsbygdsbefolkningar världen över. Den behövs. Det är fortfarande de på landsbygden som drabbas värst av hunger, fattigdom och kränkningar av sina mänskliga rättigheter. Men deklarationen motarbetas och riskerar att utebli. Därför är det viktigt att Sverige deltar aktivt i arbetet med att ta fram deklarationen för småbrukare rättigheter, skriver flera organisationer.

De som föder välden svälter. Idag produceras 70 procent av världens mat av små och mellanstora jordbruk. Trots detta tillhör bönder den grupp som är mest drabbad av hunger och fattigdom globalt. Hela 80 procent av de människor som hungrar bor på landsbygden, enligt FN. Läget blir värre när marken de brukar säljs för att ge plats åt storskaliga exportjordbruk eller till utvinning av naturresurser, gruvor och kraftanläggningar. De tvångsförflyttas och deras protester kriminaliseras.

Men frågan om småbrukares rättigheter är inte bara en fråga för det globala syd. För vist känner vi igen problematiken? Sverige utmärker sig genom att vara ett av de länder i Europa där nedläggningen av jordbruk går snabbast. Avfolkningen från landsbygden är som starkast och där självförsörjningsgraden de senaste tjugo åren sjunkit så kraftigt att vi nu är i stort beroende av import av foder och livsmedel. Den rådande jordbrukspolitiken påverkar bönder i såväl nord som syd, öst som väst.

Den marknadsliberala modellen har inneburit att livsmedelspriser har dumpas, marknader avregleras och avtal skrivits. Allt som oftast över huvudet på de som drabbas och helt plötsligt är det billigare att köpa det som brukade finnas nästgårds från en annan kontinent. Att behandla mat som vilken vara som helst har visat sig få katastrofala konsekvenser för både människor och miljö och den enskilde bonden får allt svårare att klara sig.

Därför är deklarationen för småbrukares rättigheter så viktig. Sedan 2012 arbetar FN med att ta fram ett dokument som skulle möjliggöra utformningen av specifika och nödvändiga lagar. Framför allt skulle deklarationen ge möjlighet att fastställa suveränitet över natur, utveckling och mat som en mänsklig rättighet, erkänd på internationell nivå. Det skulle innebära att stater har skyldigheten att se till att makten över maten och marken finns i händerna på producenter och konsumenter. Att det globala matsystemet först och främst ska tillfredsställa våra behov, snarare än att styras av marknadskrafter och storföretag.

Om Sverige menar allvar med att verka för en hållbar utveckling för människa och miljö är ett aktivt deltagande i arbetsgruppen ett avgörande tillfälle att bevisa det.

  • Maja Magnusson, FIAN Sverige
  • Annelie Andersson, Latinamerikagrupperna
  • Gabi Björnsson, Afrikagrupperna
  • Torgny Östling, Nordbruk
  • Anna Danielsson, Jordens vänner

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm

Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av […]

· Opinion

”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”

Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer kränkningar mot Honduras befolkning

Sedan Honduras gick till val den 26:e november 2017 har oegentligheter i valprocessen försatt landet i en oroväckande och ohållbar situation.

· Opinion

Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt inför känsligt läge i Honduras

Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att ta ställning för den honduranska befolkningens säkerhet.

· Opinion

Det är dags att rycka upp sexismen med rötterna

Samtliga av kvinnorna i Latinamerikagruppernas styrelse och många av våra medlemmar står bakom detta solidaritetsuttalande för #metoo-rörelsen som också publiceras i Feministiskt Perspektiv.

· Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion