Latinamerikagruppernas ekonomiska stöd ökar kvinnors inflytande i politiken. Nury Martinez och María del Socorro från den colombianska småbrukarorganisationen Fensuagro, berättar om hur CLOC:s ledarskapsskola får småbrukarkvinnor att våga ta plats med hjälp av deras egen feminism.

“Fruktansvärt att man i ett småbrukarnätverk som CLOC/Vía Campesina måste lyssna på föreläsningar om feminism.” “Bakåtsträvande sätt att splittra småbrukarrörelserna på.” Så lät reaktionerna första gången Nury Martinez, ledare för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fensuagro, föreläste om feminism inför småbrukarnätverket CLOC/Vía Campesina.

– Men jag fördömde inte deras reaktioner, för precis som många kvinnor på Latinamerikas landsbygd såg jag tidigare feminismen som ett hot: en utländsk ideologi utan förankring i den latinamerikanska kontexten.

Reaktioner som dessa, berättar hon, visade behovet av att skapa en ny feminism som motsvarar verkligheten som CLOC/Vía Campesinas deltagare lever i.

-­ Eller rättare sagt, att ge ett namn till den syn på kvinnors rättigheter som CLOC/Vía Campesina har konstruerat under sina 22 år.

Sedan 2012 föreläser Nury Martinez om vad som kom att kallas småbrukar­-folklig feminism i CLOC/Vía Campesinas skola för kvinnligt ledarskap, som äger rum varje år i Latinamerika.Småbrukar-­folklig feminism ifrågasätter individualismen som präglar dess västerländska motsvarighet. Istället bygger den på småbrukarnas och urbefolkningens kollektivistiska världsbild. Såväl småbrukar­folklig feminism som CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola utgår från att kvinnor är nödvändiga i kampen för matsuveränitet, det vill säga rätten att producera sin egen mat och bruka sin egen mark.Nurys kollega, María del Socorro, är ansvarig för Fensuagros jämställdhetsarbete och representerar den colombianska organisationen under ledarskapsskolan. Hon förklarar att landsbygdens kvinnor bär på viktiga kunskaper i småskaligt jordbruk eftersom de har haft det traditionella ansvaret för att odla mat åt sina familjer.

– ­I utbildningen studeras hur kvinnor från den latinamerikanska landsbygden tidigare har engagerat sig i kampen för matsuveränitet. Vi diskuterar hur vi kan bidra till en offentlig politik som inkluderar småbrukarsamhällenas­ och ursprungsfolkens kvinnor, säger María del Socorro och påpekar att kvinnor historiskt sett har varit viktiga i arbetet för småbrukarvänlig matproduktion.

María del Socorro. Bild: Linnea FehrmUnder 1970­- och 80-­talet, samtidigt som neoliberala strömningar började spridas i Latinamerika, växte sig kvinnorörelserna starka i regionens gräsrotsorganisationer. De kom att spela en betydelsefull roll för det ökande kvinnliga deltagandet inom den latinamerikanska politiken och, enligt studier, för kvinnors ökade tillgång till mark på 1970­-talet. Under de senaste åren har kvinnorörelserna varit särskilt framträdande i frågor som rör miljö, jordbruk och alternativa modeller för samhällsutveckling.Tack vare CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola, som Latinamerikagrupperna är med och finansierar, har delar av CLOC:s medlemsorganisationer ökat den kvinnliga närvaron i sina styrelser. Fensuagro har till exempel gått från ett mycket lågt kvinnligt deltagande i sin styrelse, till en 30­-procentig andel kvinnor. 2015 ägde Fensuagros första kvinnokonferens rum.María del Socorro och Nury Martinez är överens om att CLOC/Vía campesinas medlemsorganisationer över världen upplever en ojämn utveckling inom jämställdhetsarbetet, där könsdiskriminering och våldsamma miljöer fortsätter att utgöra allvarliga problem. Föreställningar om kvinnor som enbart lämpliga för administrativa uppgifter, eller att jämställdhetsarbete endast angår de kvinnor som driver frågan, lever kvar. Därför innehåller ledarskapsskolan workshops om ekonomi och politisk teori utifrån ett könsperspektiv, liksom diskussioner om könsbaserat våld och patriarkala strukturer. Till vissa av dessa bjuds deltagarnas familjer in.

-­ Många gånger lyckas vi skapa kvinnliga ledare på våra skolor, men när de återvänder hem är de dessutom ansvariga för hushållet och barnen. För att de ska kunna axla ledarskapsrollen är det viktigt att problematisera kvinnans traditionella roll inom hemmet, tillsammans med de övriga familjemedlemmarna, förklarar María del Socorro.

María del Socorro och Nury Martinez är övertygade om att ledarskapsskolans arbete är ett steg på vägen för att stärka de kvinnliga deltagarnas positioner inom sina gräsrotsorganisationer.

– I år, under CLOC/Vía Campesinas globala möte i Turkiet, insåg vi att vårt jämställdhetsarbete i Latinamerika tjänar som modell för de andra medlemsorganisationerna. De uttryckte beundran över vår utveckling på jämställdhetsområdet och ville veta hur vi har arbetat med feminismen. Det är en viktig bekräftelse på att vårt arbete fungerar, även om det fortfarande är under konstruktion, säger Nury Martinez.

Text: Linnea Fehrm

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.