Latinamerikagruppernas ekonomiska stöd ökar kvinnors inflytande i politiken. Nury Martinez och María del Socorro från den colombianska småbrukarorganisationen Fensuagro, berättar om hur CLOC:s ledarskapsskola får småbrukarkvinnor att våga ta plats med hjälp av deras egen feminism.

“Fruktansvärt att man i ett småbrukarnätverk som CLOC/Vía Campesina måste lyssna på föreläsningar om feminism.” “Bakåtsträvande sätt att splittra småbrukarrörelserna på.” Så lät reaktionerna första gången Nury Martinez, ledare för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fensuagro, föreläste om feminism inför småbrukarnätverket CLOC/Vía Campesina.

– Men jag fördömde inte deras reaktioner, för precis som många kvinnor på Latinamerikas landsbygd såg jag tidigare feminismen som ett hot: en utländsk ideologi utan förankring i den latinamerikanska kontexten.

Reaktioner som dessa, berättar hon, visade behovet av att skapa en ny feminism som motsvarar verkligheten som CLOC/Vía Campesinas deltagare lever i.

-­ Eller rättare sagt, att ge ett namn till den syn på kvinnors rättigheter som CLOC/Vía Campesina har konstruerat under sina 22 år.

Sedan 2012 föreläser Nury Martinez om vad som kom att kallas småbrukar­-folklig feminism i CLOC/Vía Campesinas skola för kvinnligt ledarskap, som äger rum varje år i Latinamerika.Småbrukar-­folklig feminism ifrågasätter individualismen som präglar dess västerländska motsvarighet. Istället bygger den på småbrukarnas och urbefolkningens kollektivistiska världsbild. Såväl småbrukar­folklig feminism som CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola utgår från att kvinnor är nödvändiga i kampen för matsuveränitet, det vill säga rätten att producera sin egen mat och bruka sin egen mark.Nurys kollega, María del Socorro, är ansvarig för Fensuagros jämställdhetsarbete och representerar den colombianska organisationen under ledarskapsskolan. Hon förklarar att landsbygdens kvinnor bär på viktiga kunskaper i småskaligt jordbruk eftersom de har haft det traditionella ansvaret för att odla mat åt sina familjer.

– ­I utbildningen studeras hur kvinnor från den latinamerikanska landsbygden tidigare har engagerat sig i kampen för matsuveränitet. Vi diskuterar hur vi kan bidra till en offentlig politik som inkluderar småbrukarsamhällenas­ och ursprungsfolkens kvinnor, säger María del Socorro och påpekar att kvinnor historiskt sett har varit viktiga i arbetet för småbrukarvänlig matproduktion.

María del Socorro. Bild: Linnea FehrmUnder 1970­- och 80-­talet, samtidigt som neoliberala strömningar började spridas i Latinamerika, växte sig kvinnorörelserna starka i regionens gräsrotsorganisationer. De kom att spela en betydelsefull roll för det ökande kvinnliga deltagandet inom den latinamerikanska politiken och, enligt studier, för kvinnors ökade tillgång till mark på 1970­-talet. Under de senaste åren har kvinnorörelserna varit särskilt framträdande i frågor som rör miljö, jordbruk och alternativa modeller för samhällsutveckling.Tack vare CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola, som Latinamerikagrupperna är med och finansierar, har delar av CLOC:s medlemsorganisationer ökat den kvinnliga närvaron i sina styrelser. Fensuagro har till exempel gått från ett mycket lågt kvinnligt deltagande i sin styrelse, till en 30­-procentig andel kvinnor. 2015 ägde Fensuagros första kvinnokonferens rum.María del Socorro och Nury Martinez är överens om att CLOC/Vía campesinas medlemsorganisationer över världen upplever en ojämn utveckling inom jämställdhetsarbetet, där könsdiskriminering och våldsamma miljöer fortsätter att utgöra allvarliga problem. Föreställningar om kvinnor som enbart lämpliga för administrativa uppgifter, eller att jämställdhetsarbete endast angår de kvinnor som driver frågan, lever kvar. Därför innehåller ledarskapsskolan workshops om ekonomi och politisk teori utifrån ett könsperspektiv, liksom diskussioner om könsbaserat våld och patriarkala strukturer. Till vissa av dessa bjuds deltagarnas familjer in.

-­ Många gånger lyckas vi skapa kvinnliga ledare på våra skolor, men när de återvänder hem är de dessutom ansvariga för hushållet och barnen. För att de ska kunna axla ledarskapsrollen är det viktigt att problematisera kvinnans traditionella roll inom hemmet, tillsammans med de övriga familjemedlemmarna, förklarar María del Socorro.

María del Socorro och Nury Martinez är övertygade om att ledarskapsskolans arbete är ett steg på vägen för att stärka de kvinnliga deltagarnas positioner inom sina gräsrotsorganisationer.

– I år, under CLOC/Vía Campesinas globala möte i Turkiet, insåg vi att vårt jämställdhetsarbete i Latinamerika tjänar som modell för de andra medlemsorganisationerna. De uttryckte beundran över vår utveckling på jämställdhetsområdet och ville veta hur vi har arbetat med feminismen. Det är en viktig bekräftelse på att vårt arbete fungerar, även om det fortfarande är under konstruktion, säger Nury Martinez.

Text: Linnea Fehrm

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika