Latinamerikagruppernas ekonomiska stöd ökar kvinnors inflytande i politiken. Nury Martinez och María del Socorro från den colombianska småbrukarorganisationen Fensuagro, berättar om hur CLOC:s ledarskapsskola får småbrukarkvinnor att våga ta plats med hjälp av deras egen feminism.

“Fruktansvärt att man i ett småbrukarnätverk som CLOC/Vía Campesina måste lyssna på föreläsningar om feminism.” “Bakåtsträvande sätt att splittra småbrukarrörelserna på.” Så lät reaktionerna första gången Nury Martinez, ledare för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fensuagro, föreläste om feminism inför småbrukarnätverket CLOC/Vía Campesina.

– Men jag fördömde inte deras reaktioner, för precis som många kvinnor på Latinamerikas landsbygd såg jag tidigare feminismen som ett hot: en utländsk ideologi utan förankring i den latinamerikanska kontexten.

Reaktioner som dessa, berättar hon, visade behovet av att skapa en ny feminism som motsvarar verkligheten som CLOC/Vía Campesinas deltagare lever i.

-­ Eller rättare sagt, att ge ett namn till den syn på kvinnors rättigheter som CLOC/Vía Campesina har konstruerat under sina 22 år.

Sedan 2012 föreläser Nury Martinez om vad som kom att kallas småbrukar­-folklig feminism i CLOC/Vía Campesinas skola för kvinnligt ledarskap, som äger rum varje år i Latinamerika.Småbrukar-­folklig feminism ifrågasätter individualismen som präglar dess västerländska motsvarighet. Istället bygger den på småbrukarnas och urbefolkningens kollektivistiska världsbild. Såväl småbrukar­folklig feminism som CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola utgår från att kvinnor är nödvändiga i kampen för matsuveränitet, det vill säga rätten att producera sin egen mat och bruka sin egen mark.Nurys kollega, María del Socorro, är ansvarig för Fensuagros jämställdhetsarbete och representerar den colombianska organisationen under ledarskapsskolan. Hon förklarar att landsbygdens kvinnor bär på viktiga kunskaper i småskaligt jordbruk eftersom de har haft det traditionella ansvaret för att odla mat åt sina familjer.

– ­I utbildningen studeras hur kvinnor från den latinamerikanska landsbygden tidigare har engagerat sig i kampen för matsuveränitet. Vi diskuterar hur vi kan bidra till en offentlig politik som inkluderar småbrukarsamhällenas­ och ursprungsfolkens kvinnor, säger María del Socorro och påpekar att kvinnor historiskt sett har varit viktiga i arbetet för småbrukarvänlig matproduktion.

María del Socorro. Bild: Linnea FehrmUnder 1970­- och 80-­talet, samtidigt som neoliberala strömningar började spridas i Latinamerika, växte sig kvinnorörelserna starka i regionens gräsrotsorganisationer. De kom att spela en betydelsefull roll för det ökande kvinnliga deltagandet inom den latinamerikanska politiken och, enligt studier, för kvinnors ökade tillgång till mark på 1970­-talet. Under de senaste åren har kvinnorörelserna varit särskilt framträdande i frågor som rör miljö, jordbruk och alternativa modeller för samhällsutveckling.Tack vare CLOC/Vía Campesinas ledarskapsskola, som Latinamerikagrupperna är med och finansierar, har delar av CLOC:s medlemsorganisationer ökat den kvinnliga närvaron i sina styrelser. Fensuagro har till exempel gått från ett mycket lågt kvinnligt deltagande i sin styrelse, till en 30­-procentig andel kvinnor. 2015 ägde Fensuagros första kvinnokonferens rum.María del Socorro och Nury Martinez är överens om att CLOC/Vía campesinas medlemsorganisationer över världen upplever en ojämn utveckling inom jämställdhetsarbetet, där könsdiskriminering och våldsamma miljöer fortsätter att utgöra allvarliga problem. Föreställningar om kvinnor som enbart lämpliga för administrativa uppgifter, eller att jämställdhetsarbete endast angår de kvinnor som driver frågan, lever kvar. Därför innehåller ledarskapsskolan workshops om ekonomi och politisk teori utifrån ett könsperspektiv, liksom diskussioner om könsbaserat våld och patriarkala strukturer. Till vissa av dessa bjuds deltagarnas familjer in.

-­ Många gånger lyckas vi skapa kvinnliga ledare på våra skolor, men när de återvänder hem är de dessutom ansvariga för hushållet och barnen. För att de ska kunna axla ledarskapsrollen är det viktigt att problematisera kvinnans traditionella roll inom hemmet, tillsammans med de övriga familjemedlemmarna, förklarar María del Socorro.

María del Socorro och Nury Martinez är övertygade om att ledarskapsskolans arbete är ett steg på vägen för att stärka de kvinnliga deltagarnas positioner inom sina gräsrotsorganisationer.

– I år, under CLOC/Vía Campesinas globala möte i Turkiet, insåg vi att vårt jämställdhetsarbete i Latinamerika tjänar som modell för de andra medlemsorganisationerna. De uttryckte beundran över vår utveckling på jämställdhetsområdet och ville veta hur vi har arbetat med feminismen. Det är en viktig bekräftelse på att vårt arbete fungerar, även om det fortfarande är under konstruktion, säger Nury Martinez.

Text: Linnea Fehrm

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.