På en kursgård på Colombianska landsbygden utanför den sömniga staden Viotá, är det full aktivitet. Under en kurs i folklig kommunikation, finansierad av Latinamerikagrupperna, samlas kommunikatörer från hela kontinenten.

Allt som allt är det närmare 30 deltagare på Cloc:s kommunikationsskola. Cloc – la via campesina, är en global rörelse som kämpar för småbrukarnas rättigheter och för en långsiktigt hållbar matproduktion. En av deltagarna heter Mabel Medina. Hon är kommunikatör för Confederación Nacional Agraria (CNA), en Peruansk lantarbetar- och urfolksorganisation som ingår i Cloc.

Mabel Medina är utbildad kommunikatör med audivisuell inriktning. Direkt efter universitetet fick hon jobb som producent för ett ungdomsprogram på en nationell TV-kanal.

Efter tre år som TV-producent kände hon sig kreativt hämmad. Men när hon först fick höra talas om att organisationen CNA sökte en kommunikatör, var hon tveksam. På universitet hade hon bara tränats för att jobba inom mediebranschen eller för storföretagen.

– Mina kollegor och jag tyckte att det var lite lågt att jobba för en social organisation.

Ändå vågade hon ta steget från massmedia till de sociala rörelserna. Och hon har inte haft anledning att ångra sig. Det har istället varit mycket lärorikt. Hon säger sig ha gått från mediet till mottagarna, flyttat strålkastarljuset till folket.

– Att låta de som påverkas mest komma till tals, och inte bara de som har mest makt.

Genom sitt arbete inom CNA har hon också lärt sig att det finns djupare orsaker bakom nyheterna. Att det alltid finns djupare lager av sanning, än den som syns på ytan. Hon var tränad i att informera, till exempel att en motorväg är blockerad, eller att det finns fem döda under en protest och så vidare. Men inte att svara på frågan om varför.

– Jag har insett att all social kamp har att göra med rättigheter. Rätten till mark, rätten till hälsa, rätten till sin kultur och urfolksidentitet. Det handlar om kunskap som du inte får på universiteten eller i städerna, säger Mabel Medina och skiner av entusiasm.

Tidigare när hon var nybakad från universitetet, kunde hon hantera kommunikations­­verktygen, men hade ingen kunskap om rättigheter. När hon nu ser tillbaka på sitt forna arbete, ifrågasätter hon vad hon då egentligen hade att kommunicera.

 

Kommunikationsskolan vidgar perspektiven

Vad gäller den av Latinamerikagrupperna finansierade kommunikationsskolan, så tycker hon att den ger ett utrymme för Cloc:s kommunikatörer att organisera sig. Den är alltså inte bara ett tillfälle för lärdom, utan också för att planera gemensamma arbeten över landsgränserna. Som en gemensam bulletin.

Att det är deltagare från hela Latinamerika på kommunikationsskolan ser hon som värdefullt:

– För en lägger märke till att saker som händer i ens land, också händer i andra länder.

Som exempel nämner hon videon om polisbrutalitet mot kommunikatörer och journalister som en kollega från Honduras visade. Den påminner Mabel Medina mycket om videon från Peru som hon själv visade häromkvällen. Hon nämner också att den ägarkoncentration av massmedier i ett fåtal rika konglomerat som sker i Peru, även sker i Brasilien och i Argentina.

Till sist tycker hon också att det är enande att mötas över nationsgränserna:

– Även om vi är mycket olika inom Cloc – vissa av oss är urfolk, andra är mestiser, andra är Afrika-ättlingar, så är det ändå mycket som förenar oss.

 

Text och foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.