Publiceringsdatum:
tisdag, 7 juni, 2016

När medlemmar i våra lokala samarbetsorganisationer mördas och hotas måste vi som svenska organisationer säga ifrån. Och Sveriges regering måste lyssna.

Vi ser med stark oro på de ökade hoten mot människorättsförsvarare under de senaste åren i Latinamerika. Särskilt utsatta är småbrukare och urfolk som ställer sig i vägen för utvinningsindustrin genom att de försvarar den mark där de lever på och är beroende av för sin försörjning.

De kämpar mot storskalig gruvexploatering, protesterar mot skogsavverkning och motsätter sig vattenkraftverk som utgör ett direkt hot mot deras ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Dessa så kallade ”utvecklingsprojekt” orsakar ofta miljöförstörelse och tränger bort människor från sina marker.

Denna oroande tendens riskerar att förvärras på grund av den politiska och ekonomiska turbulens som vi ser i flertalet länder i Latinamerika i dag.

Fattigdomen ökar i Latinamerika för första gången sedan 2002 enligt FN-organet CEPAL:s senaste rapport. I antal människor har fattigdomen ökat från 168 miljoner människor år 2014 till 175 miljoner 2015. Denna situation gör att småbrukare och urfolk blir mer utsatta då de är den grupp som historiskt är mest ekonomisk och politiskt marginaliserad.

Vi har noterat ökade konflikter nästan överallt där vi samarbetar med folkrörelser i Latinamerika.

I början av april i år sköts de jordlösa småbrukarna Vilmar Bordim, 44 år och Leonir Orback, 25 år, till döds av militärpolis i delstaten Paraná i Brasilien. 1 500 familjer hade samlats för att protestera mot skogsindustriföretaget Araupels kontroversiella verksamhet. Men lägret besköts av militärpolis och skogsbolagets privata säkerhetsstyrkor – trots att de befann sig på statlig mark.

”Som vanligt kommer dessa mord och hjärnorna bakom dem att gå ostraffade”, sade Joaquin Piñero, koordinatör för de jordlösas rörelse MST.

Straffriheten för förövarna vid den här typen av brott är mer regel än undantag i Latinamerika. Markkonflikter är vanliga i samband med det storskaliga jordbrukets utbredning samtidigt som Sverige importerar en stor mängd soja från Brasilien och AP-fonderna investerar i mark i landet.

I Honduras har Latinamerikagruppernas samarbetspartner La Vía Campesina utsatts för attacker och beskjutningar av sitt kontor sex gånger sedan statskuppen 2009.

Sedan statskuppen har situationen för de sociala rörelserna i Honduras försämrats drastiskt. 5 000 småbrukare har ställts inför rätta på lösa grunder och 100 småbrukare har mördats enligt La Vía Campesina.

Det är ännu för tidigt att kunna analysera effekter av det handelsavtal som EU skrev på med Centralmerika för några år sedan. Men dagens situation gör att Sverige bör ta ansvar för att noga följa upp samband mellan europeiska investeringar och brott mot mänskliga rättigheter i regionen.

När urfolksledaren Berta Cáceres, känd över hela världen för sitt arbete för urfolksrättigheter, mördades den 3 mars i år av okända män i sitt eget hem i Honduras upplevde många att det var droppen. Flera internationella civilsamhällesorganisationer menar att det visar på att de starka ekonomiska intressen som ligger bakom hot och förföljelser agerar mer öppet och skamlöst än tidigare.

”Mördarna finansieras av både nationella och transnationella företag och räknar med medhjälp och straffrihet från den honduranska staten”, säger Rafael Alegría, parlamentariker och koordinatör för Vía Campesina i Honduras som själv utsatts för upprepade dödshot.

I Peru står Maxima Acuña upp mot gruvverksamhet där svenska AP-fonderna har stora investeringar. Hon har envist kämpat vidare för rätten att behålla sin mark men under ständiga hot, trakasserier och misshandel.

Listan på exempel kan göras lång.

Vi står inför ett nytt politiskt läge i Latinamerika där progressiva krafter kämpar i motvind och repressionen mot de sociala rörelserna ökar.

Latinamerikagrupperna, FIAN och många andra svenska organisationer har gång på gång visat hur svenska investeringar och handelsförbindelser leder till brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstörelse i Latinamerika. Nu lyfter även FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter detta då den kommer att fråga ut Sverige den 7-8 juni i Genève. En av kommitténs frågor till Sverige handlar om Sveriges ansvar för AP-fondernas investeringar utomlands.

I dagens läge är det av yttersta vikt att Sverige tar sitt ansvar och verkligen lever upp till det som utlovas i Sveriges politik för global utveckling (PGU). Där framgår att politiska beslut på alla områden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Vi förväntar oss att skrivelsen om PGU som regeringen presenterade förra veckan blir den nystart av PGU som utlovas.

För att på allvar kunna förändra strukturer som tvingar människor att leva i fattigdom och utanförskap måste vi ifrågasätta alla investeringar och handelsförbindelser ur ett rättighetsperspektiv.

När medlemmar i våra lokala samarbetsorganisationer mördas och hotas måste vi som svenska organisationer säga ifrån. Och Sveriges regering måste lyssna.

Anna Nylander
Ordförande Latinamerikagrupperna

Zarah Östman Pittaluga
Ordförande FIAN Sverige

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion

Sverige inleder försvarssamarbete med Colombia

Sverige har nyligen tecknat ett försvarsavtal med Colombia, ett land som är i en fredsprocess efter över 60 år av väpnade konflikter. Avtalet innebär att Sverige kan sälja stridsflygplan till landet.
– Sverige borde vara en pådrivande aktör för fred, kommenterar Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander nyheten.

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer mord på människorättsförsvarare

Latinamerikagrupperna har nåtts av den fruktansvärda nyheten att den sociala ledaren Ruth Alicia López Guisao mördats i Medellín den 2 mars.

· Opinion

”Vi får inte låta mordet på Berta bli ännu ett nummer i statistiken”

Latinamerikagruppernas programstrateg Karin Ericsson befinner sig i Honduras under årsdagen för mordet på urfolksledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres. I samtal med landets småbrukare och urfolk ser hon vikten av att aldrig sluta kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati.    Det är snart åtta år sedan statskuppen i Honduras när jag checkar in på samma enkla hotell […]

· Opinion

Låt nya friska vindar blåsa över 2017

Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander ser tillbaka på ett på många sätt tufft år för världen och Latinamerika. Men trots hårda motgångar ser hon även otaliga inspirerande exempel på människor som aldrig slutar kämpa.

· Föreningsnytt, Opinion

Förtrycket och kriminaliseringen av De jordlösas rörelse (MST) i Brasilien måste upphöra!

I mer än två decennier har Latinamerikagrupperna samarbetat med De jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST). MST är Brasiliens största sociala rörelse som arbetar för småbrukares tillgång till land och för en nationell jordbruksreform. Vi är nu väldigt oroade över den ökande kriminaliseringen och hoten mot såväl MST som andra sociala rörelser och gräsrotsaktivister i Brasilien som vi ser idag.

· Opinion

”Mänskliga rättigheter måste vara ett krav på arbetsplatsen”

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

· Opinion