Publiceringsdatum:
måndag, 27 juni, 2016

I Brasilien växer repressionen mot sociala rörelser samtidigt som den tillfälliga och icke folkvalda regeringen inlett reformer som hotar miljö och tillgång till mark och mat. Och svenska pensionspengar är en del av problematiken. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med tre brasilianska småbrukar- och urfolksorganisationer, liksom Right Livelihood Award Stiftelsen.

För drygt en månad sedan tvingades Dilma Rousseff bort från den brasilianska presidentposten i väntan på utredning och riksrättsåtal. Avstängningen är gjord med juridiska motiv, men det är tydligt att syftet för de som försöker avsätta henne är politiskt. Tillvägagångssättet är inte nytt i Latinamerika utan har på senare år skett i såväl Honduras som Paraguay och kallas i Latinamerika för ”mjuka statskupper”.

Trots detta är utrikesminister Margot Wallström (S) inte oroad över demokratin i Brasilien. I ett svar på en skriftlig fråga (1/6-2016) ställd av Hans Linde (V) svarar hon att ”Den svenska regeringen har tilltro till det brasilianska demokratiska systemet och till att rättsstatens principer respekteras inom de processer som nu pågår.”

Men vi ser en utveckling i Brasilien som inom flera områden inte är förenlig med demokrati och mänskliga rättigheter.

Den juridiskt tillsatta interimpresidenten Michel Temer har endast tre procent väljarstöd enligt brasilianska mätningar. Trots detta har den icke folkvalda regeringen i snabb takt inlett processer för att genomföra långt gående reformer. Sedan interimsregeringen tillträdde har vi också märkt av ökad repression av sociala rörelser som kämpar för befolkningens rättigheter.

Dagen innan Wallström uttryckte sin tilltro till demokratins tillstånd i Brasilien häktades José Valdir Misnerovicz, en av ledarna för de jordlösas rörelse i Brasilien (MST) som fick Right Livelihood-priset 1991. Tidigare har högsta domstolen slagit fast att de jordlösas rörelses kamp är ett utövande av medborgarskap och inte ska förväxlas med brott. I och med häktningen utmålades för första gången en social rörelse som en kriminell organisation, baserat på en lag (12.850/2013) som aldrig tidigare använts mot organisationen. Detta är ett steg mot att göra kampen för mark, mat och mänskliga rättigheter olaglig.

Interimsregeringen har också meddelat att de planerar att avskaffa de få begränsningar av utländska investeringar i mark som infördes 2010 inför hotet att utländska intressen skulle kontrollera stora delar av Brasiliens jordbruksmark.

Som Latinamerikagrupperna tidigare visat kringgår Andra AP-fonden tillsammans med andra pensionsfonder denna lagstiftning. Genom en komplicerad bolagsstruktur köper de mark i områden där markkonflikter och landgrabbing är utbredd och har köpt mark av en brasiliansk affärsman som utreds av åklagare för att med våld driva bort människor från sina marker. Marken hyrs sedan ut till stora jordbruksföretag för soja- och sockerrörsproduktion.

En reform som nu planeras skulle underlätta landgrabbing för investerare som Andra AP-fonden. Brasiliens redan enorma snedfördelning vad gäller jordägande riskerar att öka och ännu fler småbrukare och urfolk riskerar drivas bort från den mark de lever av. Nyligen mördades Clodiodi Aquileu Rodrigues de Souza, en ung man från urfolksgruppen Guarani-Kaiowá, i sydvästra Brasilien. Det är ännu ett fruktansvärt exempel på de markkonflikter som vi ser ökar i takt med utbredningen av ett storskaligt industrijordbruk.

Den här utvecklingen får också en rad andra konsekvenser. Det minskar produktionen av livsmedel för den lokala marknaden, höjer matpriser och ökar den sociala utslagningen i städernas slumområden. Klimatet och miljön förstörs då det storskaliga industrijordbruket med få grödor bygger på avskogning, jordbruksgifter och konstgödsel.

I Wallströms svar på den skriftliga riksdagsfrågan nämnde hon även att ”löpande politisk dialog förs” mellan Sverige och Brasilien, ”där mänskliga rättigheter tillhör de ämnen som berörs”. Om Sverige menar allvar med demokrati och mänskliga rättigheter och ambitionerna i Sveriges politik för Global Utveckling (PGU) finns mycket att göra för såväl Sveriges regering, Sveriges riksdag och AP-fonderna.

Sveriges regering bör ställa krav på Brasilien att sociala rörelsers arbete inte kriminaliseras och möts med våld. I dialogen med Brasilien bör Sverige även diskutera fördelarna med att främja småskalig och agroekologisk produktion samt jordägandereformer. Enligt såväl internationella som nationella experter är detta centralt för ett verkligt rättighets- och fattigdomsperspektiv.

Andra AP-fonden bör göra sig av med investeringarna i jordbruksmark i Brasilien och ta sitt ansvar för att säkra att mark som i tidigare led förvärvats genom landgrabbing återlämnas till lokalsamhällen.

Sveriges riksdag bör besluta om ett nytt regelverk för AP-fonderna som tydliggör att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

Vi räknar med att våra uppmaningar tas på allvar. Vi vill inte behöva fortsätta att rapportera om mördade och fängslade vänner och kollegor.

Anna Nylander,
Ordförande Latinamerikagrupperna

Alexandre Conceição,
Nationella styrelsen för De jordlösas rörelse (MST – Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra)

Anderson Amaro Silva dos Santos,
Nationella styrelsen för De småskaliga jordbrukarnas rörelse (MPA – Movimento dos Pequenos Agricultores)

Gilberto Viera,
Vice ordförande för Urfolksmissionsrådet (CIMI – Conselho Indigenista Missionário)

Ole von Uexküll
VD för Right Livelihood Award Foundation

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Inga fler migranter ska dö på Medelhavet, Ylva Johansson

Det är en grundläggande rättighet att få ansöka om asyl och få sitt behov av skydd prövat. Våga stå upp för ett EU där denna rättighet skyddas, oavsett åt vilket håll de politiska vindarna blåser! Så skriver Latinamerikagruppernas ordförande Klara Knapp och representanter för fjorton andra organisationer i ett öppet brev till Ylva Johansson, som precis tillträtt som EU-kommissionär.

· Opinion

Solidaritet med våra bolivianska bröder och systrar

Latinamerikagrupperna uttrycker vår solidaritet med våra samarbetsorganisationer och andra grupper som just nu förföljs på grund av sin politiska övertygelse och vädjar till det internationella samfundet att noga bevaka att människors rättigheter respekteras i denna turbulenta tid.

· Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion

Öppet brev till regeringen med anledning av förhandlingar i FN om ett bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter

Latinamerikagrupperna tillsammans med Afrikagrupperna och Jordens Vänner uppmanar i ett öppet brev att regeringen ska inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

· Opinion

Mänskliga rättigheter, regler för företag

Dagens handels- och investeringsavtal ger transnationella företag specifika, långtgående rättigheter och tillgång till ett parallellt rättssystem för att genomdriva dem.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med dessa privilegier genom att dra tillbaka befintliga handels- och investeringsavtal som omfattar dem, och inte ingå liknande avtal i framtiden.

· Opinion

Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning

Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.

· Opinion

Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar

46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt […]

· Opinion