Publiceringsdatum:
måndag, 27 juni, 2016

I Brasilien växer repressionen mot sociala rörelser samtidigt som den tillfälliga och icke folkvalda regeringen inlett reformer som hotar miljö och tillgång till mark och mat. Och svenska pensionspengar är en del av problematiken. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med tre brasilianska småbrukar- och urfolksorganisationer, liksom Right Livelihood Award Stiftelsen.

För drygt en månad sedan tvingades Dilma Rousseff bort från den brasilianska presidentposten i väntan på utredning och riksrättsåtal. Avstängningen är gjord med juridiska motiv, men det är tydligt att syftet för de som försöker avsätta henne är politiskt. Tillvägagångssättet är inte nytt i Latinamerika utan har på senare år skett i såväl Honduras som Paraguay och kallas i Latinamerika för ”mjuka statskupper”.

Trots detta är utrikesminister Margot Wallström (S) inte oroad över demokratin i Brasilien. I ett svar på en skriftlig fråga (1/6-2016) ställd av Hans Linde (V) svarar hon att ”Den svenska regeringen har tilltro till det brasilianska demokratiska systemet och till att rättsstatens principer respekteras inom de processer som nu pågår.”

Men vi ser en utveckling i Brasilien som inom flera områden inte är förenlig med demokrati och mänskliga rättigheter.

Den juridiskt tillsatta interimpresidenten Michel Temer har endast tre procent väljarstöd enligt brasilianska mätningar. Trots detta har den icke folkvalda regeringen i snabb takt inlett processer för att genomföra långt gående reformer. Sedan interimsregeringen tillträdde har vi också märkt av ökad repression av sociala rörelser som kämpar för befolkningens rättigheter.

Dagen innan Wallström uttryckte sin tilltro till demokratins tillstånd i Brasilien häktades José Valdir Misnerovicz, en av ledarna för de jordlösas rörelse i Brasilien (MST) som fick Right Livelihood-priset 1991. Tidigare har högsta domstolen slagit fast att de jordlösas rörelses kamp är ett utövande av medborgarskap och inte ska förväxlas med brott. I och med häktningen utmålades för första gången en social rörelse som en kriminell organisation, baserat på en lag (12.850/2013) som aldrig tidigare använts mot organisationen. Detta är ett steg mot att göra kampen för mark, mat och mänskliga rättigheter olaglig.

Interimsregeringen har också meddelat att de planerar att avskaffa de få begränsningar av utländska investeringar i mark som infördes 2010 inför hotet att utländska intressen skulle kontrollera stora delar av Brasiliens jordbruksmark.

Som Latinamerikagrupperna tidigare visat kringgår Andra AP-fonden tillsammans med andra pensionsfonder denna lagstiftning. Genom en komplicerad bolagsstruktur köper de mark i områden där markkonflikter och landgrabbing är utbredd och har köpt mark av en brasiliansk affärsman som utreds av åklagare för att med våld driva bort människor från sina marker. Marken hyrs sedan ut till stora jordbruksföretag för soja- och sockerrörsproduktion.

En reform som nu planeras skulle underlätta landgrabbing för investerare som Andra AP-fonden. Brasiliens redan enorma snedfördelning vad gäller jordägande riskerar att öka och ännu fler småbrukare och urfolk riskerar drivas bort från den mark de lever av. Nyligen mördades Clodiodi Aquileu Rodrigues de Souza, en ung man från urfolksgruppen Guarani-Kaiowá, i sydvästra Brasilien. Det är ännu ett fruktansvärt exempel på de markkonflikter som vi ser ökar i takt med utbredningen av ett storskaligt industrijordbruk.

Den här utvecklingen får också en rad andra konsekvenser. Det minskar produktionen av livsmedel för den lokala marknaden, höjer matpriser och ökar den sociala utslagningen i städernas slumområden. Klimatet och miljön förstörs då det storskaliga industrijordbruket med få grödor bygger på avskogning, jordbruksgifter och konstgödsel.

I Wallströms svar på den skriftliga riksdagsfrågan nämnde hon även att ”löpande politisk dialog förs” mellan Sverige och Brasilien, ”där mänskliga rättigheter tillhör de ämnen som berörs”. Om Sverige menar allvar med demokrati och mänskliga rättigheter och ambitionerna i Sveriges politik för Global Utveckling (PGU) finns mycket att göra för såväl Sveriges regering, Sveriges riksdag och AP-fonderna.

Sveriges regering bör ställa krav på Brasilien att sociala rörelsers arbete inte kriminaliseras och möts med våld. I dialogen med Brasilien bör Sverige även diskutera fördelarna med att främja småskalig och agroekologisk produktion samt jordägandereformer. Enligt såväl internationella som nationella experter är detta centralt för ett verkligt rättighets- och fattigdomsperspektiv.

Andra AP-fonden bör göra sig av med investeringarna i jordbruksmark i Brasilien och ta sitt ansvar för att säkra att mark som i tidigare led förvärvats genom landgrabbing återlämnas till lokalsamhällen.

Sveriges riksdag bör besluta om ett nytt regelverk för AP-fonderna som tydliggör att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

Vi räknar med att våra uppmaningar tas på allvar. Vi vill inte behöva fortsätta att rapportera om mördade och fängslade vänner och kollegor.

Anna Nylander,
Ordförande Latinamerikagrupperna

Alexandre Conceição,
Nationella styrelsen för De jordlösas rörelse (MST – Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra)

Anderson Amaro Silva dos Santos,
Nationella styrelsen för De småskaliga jordbrukarnas rörelse (MPA – Movimento dos Pequenos Agricultores)

Gilberto Viera,
Vice ordförande för Urfolksmissionsrådet (CIMI – Conselho Indigenista Missionário)

Ole von Uexküll
VD för Right Livelihood Award Foundation

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Debatt & opinion

Uppmaningar till AP-fonderna och regeringen efter Riksrevisionens granskning

AP-fonderna bör vidta åtgärder för att det förvaltade pensionskapitalet ska bidra till Sveriges mål om en hållbar utveckling och regeringen bör se till att det ställs lagkrav på alla AP-fonderna, visar Riksrevisionens granskning som presenterades den 3 juni. Med anledning av Riksrevisionens granskning vill vi lyfta fram några problematiska områden för AP fondernas investeringar, som […]

· Debatt & opinion

Vi fördömer alla försök att ogiltigförklara det peruanska folkets röst

Presidentvalet i Peru den 6 juni har spätt på den sedan tidigare existerande polariseringen mellan stad och landsbygd och ökad politisk instabilitet befaras. Vänsterkandidaten Pedro Castillo som vann valet med ytterst knapp marginal blir den femte stats- och regeringschefen på tre år. Rivalen och högerkandidaten Keiko Fujimori hävdar att fusk förekommit och kräver att tusentals valsedlar ogiltigförklaras.

· Debatt & opinion

Människor ska inte behöva dö för att de utövar sina grundläggande fri- och rättigheter.

Latinamerikagrupperna kräver att den colombianska staten ska respektera yttrande- och demonstrationsfriheten och att övervåldet mot demonstranterna omedelbart upphör.  Att Sveriges regering att avstå från att sälja JAS-vapen till den colombianska regeringen och istället verka för att fredsavtalet förverkligas och mänskliga rättigheter respekteras. 

· Debatt & opinion

I solidaritet med aktivisterna som protesterade mot Sveaskogs skövling i Paharova

Latinamerikagrupperna fördömer polisens våldsamma agerande den 27 april 2021 och solidariserar med aktivisterna som tar strid för Sápmis sista naturskog och Moder Jords rätt att existera.

· Debatt & opinion

Brev till Sveriges riksdagsledamöter

Den 6 november 2020 skickade Latinamerikagrupperna ett brev till (nästan) alla riksdagsledamöter med förhoppning om att öppna upp en dialog om hur Sverige ska agera för att skydda miljö- och människorättsförsvarare i Latinamerika. Här kan du läsa vårt brev och ladda ner broschyren ”Mänskliga rättigheter eller livet”.

· Nyheter, Debatt & opinion

Sverige behöver en ny generation av bönder

I samband med Covid 19-pandemin har debatten om mat och självförsörjning tagit fart i Sverige, men böndernas röster saknas. Sverige behöver en ny livsmedelsstrategi som bygger på hållbarhet och matdiversitet och den måste stödja och lyssna på bönderna.

· Debatt & opinion

”Krävs modigt ledarskap som går bortom kortsiktiga intressen”

För att klara de gigantiska globala utmaningar vi står inför, som dessutom förstärkts av coronapandemin, måste långsiktig hållbarhet vägleda besluten i svensk politik! Det skriver vi och 25 andra organisationer på Altinget debatt idag, i samband med lanseringen av Concords granskning Barometer 2020.

· Debatt & opinion

Coronakris öppnar för nya klimatmöjligheter

Publicerad i Aftonbladet.se Den ekologiska krisen är ett faktum. Forskare har gett oss mindre än tio år för att halvera de globala utsläppen för att kunna hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader. För att klara av detta behöver vi mobilisera som om det vore en pandemi. Alla delar av samhället måste delta. Vi är […]

· Debatt & opinion

Stoppa militariseringen av mapuchefolkets territorier

”Insikten om urfolkens strategiska roll i försvaret av biologisk mångfald och för att få stopp på klimatkrisen har ökat. Ändå är krafterna som drivs främst av ekonomiska intressen mäktiga nog för att få stater att å deras vägnar kränka rättigheter och intensifiera den pågående ekociden”, skriver Carmen Blanco Valer och Silvia Leiva från Latinamerikagrupperna.

· Debatt & opinion

Sverige måste våga stå upp mot kärnvapen

Med anledning av 75-årsdagen av Hiroshima skrev i tillsammans med 19 andra organisationer en debattartikel om att kraftfullare stå upp för nedrustningen och ta tydligare avstånd från kärnvapnen.

· Debatt & opinion