Publiceringsdatum:
måndag, 27 juni, 2016

I Brasilien växer repressionen mot sociala rörelser samtidigt som den tillfälliga och icke folkvalda regeringen inlett reformer som hotar miljö och tillgång till mark och mat. Och svenska pensionspengar är en del av problematiken. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med tre brasilianska småbrukar- och urfolksorganisationer, liksom Right Livelihood Award Stiftelsen.

För drygt en månad sedan tvingades Dilma Rousseff bort från den brasilianska presidentposten i väntan på utredning och riksrättsåtal. Avstängningen är gjord med juridiska motiv, men det är tydligt att syftet för de som försöker avsätta henne är politiskt. Tillvägagångssättet är inte nytt i Latinamerika utan har på senare år skett i såväl Honduras som Paraguay och kallas i Latinamerika för ”mjuka statskupper”.

Trots detta är utrikesminister Margot Wallström (S) inte oroad över demokratin i Brasilien. I ett svar på en skriftlig fråga (1/6-2016) ställd av Hans Linde (V) svarar hon att ”Den svenska regeringen har tilltro till det brasilianska demokratiska systemet och till att rättsstatens principer respekteras inom de processer som nu pågår.”

Men vi ser en utveckling i Brasilien som inom flera områden inte är förenlig med demokrati och mänskliga rättigheter.

Den juridiskt tillsatta interimpresidenten Michel Temer har endast tre procent väljarstöd enligt brasilianska mätningar. Trots detta har den icke folkvalda regeringen i snabb takt inlett processer för att genomföra långt gående reformer. Sedan interimsregeringen tillträdde har vi också märkt av ökad repression av sociala rörelser som kämpar för befolkningens rättigheter.

Dagen innan Wallström uttryckte sin tilltro till demokratins tillstånd i Brasilien häktades José Valdir Misnerovicz, en av ledarna för de jordlösas rörelse i Brasilien (MST) som fick Right Livelihood-priset 1991. Tidigare har högsta domstolen slagit fast att de jordlösas rörelses kamp är ett utövande av medborgarskap och inte ska förväxlas med brott. I och med häktningen utmålades för första gången en social rörelse som en kriminell organisation, baserat på en lag (12.850/2013) som aldrig tidigare använts mot organisationen. Detta är ett steg mot att göra kampen för mark, mat och mänskliga rättigheter olaglig.

Interimsregeringen har också meddelat att de planerar att avskaffa de få begränsningar av utländska investeringar i mark som infördes 2010 inför hotet att utländska intressen skulle kontrollera stora delar av Brasiliens jordbruksmark.

Som Latinamerikagrupperna tidigare visat kringgår Andra AP-fonden tillsammans med andra pensionsfonder denna lagstiftning. Genom en komplicerad bolagsstruktur köper de mark i områden där markkonflikter och landgrabbing är utbredd och har köpt mark av en brasiliansk affärsman som utreds av åklagare för att med våld driva bort människor från sina marker. Marken hyrs sedan ut till stora jordbruksföretag för soja- och sockerrörsproduktion.

En reform som nu planeras skulle underlätta landgrabbing för investerare som Andra AP-fonden. Brasiliens redan enorma snedfördelning vad gäller jordägande riskerar att öka och ännu fler småbrukare och urfolk riskerar drivas bort från den mark de lever av. Nyligen mördades Clodiodi Aquileu Rodrigues de Souza, en ung man från urfolksgruppen Guarani-Kaiowá, i sydvästra Brasilien. Det är ännu ett fruktansvärt exempel på de markkonflikter som vi ser ökar i takt med utbredningen av ett storskaligt industrijordbruk.

Den här utvecklingen får också en rad andra konsekvenser. Det minskar produktionen av livsmedel för den lokala marknaden, höjer matpriser och ökar den sociala utslagningen i städernas slumområden. Klimatet och miljön förstörs då det storskaliga industrijordbruket med få grödor bygger på avskogning, jordbruksgifter och konstgödsel.

I Wallströms svar på den skriftliga riksdagsfrågan nämnde hon även att ”löpande politisk dialog förs” mellan Sverige och Brasilien, ”där mänskliga rättigheter tillhör de ämnen som berörs”. Om Sverige menar allvar med demokrati och mänskliga rättigheter och ambitionerna i Sveriges politik för Global Utveckling (PGU) finns mycket att göra för såväl Sveriges regering, Sveriges riksdag och AP-fonderna.

Sveriges regering bör ställa krav på Brasilien att sociala rörelsers arbete inte kriminaliseras och möts med våld. I dialogen med Brasilien bör Sverige även diskutera fördelarna med att främja småskalig och agroekologisk produktion samt jordägandereformer. Enligt såväl internationella som nationella experter är detta centralt för ett verkligt rättighets- och fattigdomsperspektiv.

Andra AP-fonden bör göra sig av med investeringarna i jordbruksmark i Brasilien och ta sitt ansvar för att säkra att mark som i tidigare led förvärvats genom landgrabbing återlämnas till lokalsamhällen.

Sveriges riksdag bör besluta om ett nytt regelverk för AP-fonderna som tydliggör att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter och miljö.

Vi räknar med att våra uppmaningar tas på allvar. Vi vill inte behöva fortsätta att rapportera om mördade och fängslade vänner och kollegor.

Anna Nylander,
Ordförande Latinamerikagrupperna

Alexandre Conceição,
Nationella styrelsen för De jordlösas rörelse (MST – Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra)

Anderson Amaro Silva dos Santos,
Nationella styrelsen för De småskaliga jordbrukarnas rörelse (MPA – Movimento dos Pequenos Agricultores)

Gilberto Viera,
Vice ordförande för Urfolksmissionsrådet (CIMI – Conselho Indigenista Missionário)

Ole von Uexküll
VD för Right Livelihood Award Foundation

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion