Sent på måndagskvällen den 8 augusti 2016 drabbades Ecuadors huvudstad Quito av ett kraftigt jordskalv. Ett skalv som uppmätte 4.7 på Richterskalan och hade sitt epicentrum i Quito där jag just nu befinner mig.

Samma dag inföll den av organisationen Global Footprint Network instiftade dagen: Overshoot Day. Den dag per år då vi konsumerar mer än vad vår jord kan återskapa på ett år. I år inträffade den dessutom rekordtidigt igen. Nu krävs det, enligt WWF, drygt 1,6 planeter för att återskapa de naturresurser som konsumeras av oss människor.

Under de få sekunder som skalvet ägde rum stannade min värld upp. Helt utlämnad åt naturens krafter tänkte jag på hur beroende vi är av vår natur och hur viktigt det är att vi får fart på omställningen mot ett klimatsmart och hållbart samhälle, innan skadorna blir oöverskådliga.

Trots att våra politiker och makthavare är väl medvetna om följderna av vår livsstil, tycks de vara förblindade att se alternativ bortom neoliberalismens konsumism. Våra barn och barnbarn kommer att få ta konsekvenserna av vår tids ansvarslösa agerande. Men det verkar inte vara motiv nog för att lyfta blicken bortom de snabba vinsternas horisont för att söka alternativa levnadssätt. Istället fokuserar de allt för ofta på att hitta sätt att kringgå faktumet att vi måste förändra vårt sätt att leva och se på naturen.

En timme efter jordskalvet har måndag gått över till tisdag. Tisdagen den 9 augusti – den internationella urfolksdagen. En dag som instiftats för att hedra de cirka 370 miljoner människor som enligt FN räknas tillhöra något av världens urfolk. Många urfolk lever nära naturen och är helt beroende av den för sin överlevnad. Här i Latinamerika utgör urfolken en stor del av befolkningen. Världens urfolk står i frontlinjen för miljökampen, såväl i Latinamerika som i Sverige. Det är grupper som kämpar hårt för att försvara miljön och stoppa klimatförändringarna. De sitter på traditionell kunskap om hållbara odlingstekniker som inte utarmar naturen. De ifrågasätter behovet av ständig tillväxt och ger oss alternativa idéer om hur vi kan organisera vår ekonomi.

Allt för sällan uppmärksammas dessa jordens väktare. Vid enstaka tillfällen nås vi i Sverige av svart/vita nyheter om urfolksrepresentanter som mördas eller vinner pris för sin kamp. Men bort om de europeiska nyhetsredaktionernas rubriker finns massor av anonyma miljökämpar. Människor som enträget och med livet som insats försvarar våra vattendrag från att förgiftas, protesterar mot expansionen av gruvor, storskaliga vattenkraftverk och mot storskaliga monokulturodlingar.

När jordens inre plötsligt väcker mig ur min nattsömn är det som att hon säger: – Lyssna på jordens väktare. Ge inte upp. Snart kommer de andra att lyssna!

Foto: Anna Nylander

Text: Sori Lundqvist

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Krönika
Foto: Sori Lundqvist

En kommunikatörs bokslut

Efter sex år på Latinamerikagruppernas kontor i Stockholm fick vår kommunikatör Sori Lundqvist möjligheten att under ett års tid arbeta på kontoret i Ecuador. Nu är året snart över och i denna krönika gör hon ett symboliskt bokslut.

· Krönika

Internationell solidaritet stärker kampen

Latinamerikagruppernas verksamhetsledare Markus Malm och programhandläggare Marlene Sosa Mercado befinner sig i Colombia under första maj för att delta i småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas kongress med representanter från hela Latinamerika.

· Krönika

”Att lära mig om deras kamp är något av det största jag varit med om”

Efter fem månader i Colombia reser jag tillbaka till Sverige med en ryggsäck fylld av nya upplevelser, kunskaper och relationer. Jag har varit där som praktikant hos organisationen Coordinador Nacional Agrario (CNA), som är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia.

· Krönika

Vårt arbete behövs mer än någonsin

Latinamerikagrupperna har i närmare 50 år arbetat för att öka människors inflytande över sina livsvillkor i Latinamerika. Det gör vi bland annat genom stöd till viktiga sociala rörelser som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse.

· Föreningsnytt, Krönika

Gruva förorenar och splittrar befolkning

”Lämna inget skräp efter er”, säger gruvbolagets säkerhetsvakt, men kommer Goldcorp följa sitt eget råd? Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist när hon besöker den skandalomsusade Marlingruvan i Guatemala.

I sojafälten: ”Doften av gift är stark och väldigt obehaglig”

Jag har nu varit nästan tre månader i byn Limoy II i Alto Paraná i östra Paraguay, i gränslandet till Brasilien. För att komma till byn från närmaste motorväg måste man åka ca 25 minuter genom det så kallade ”Mar de Soja”, ett hav av enbart genmodifierad soja – den enda sortens hav det kustlösa landet Paraguay har att erbjuda.

· Krönika

Ett besök på landsbygden vi sent kommer att glömma

När jag bestämde mig för att åka ut och resa i Latinamerika hade jag en önskan om att få möjlighet att lära känna några av de småbrukar- och urfolksorganisationer som Latinamerikagrupperna samarbetar med för att, i praktiken, bättre förtydliga och förstå kopplingen mellan det som våra samarbetsorganisationer gör i Latinamerika och det arbete som kansli, styrelse och aktivister gör i Sverige.

· Krönika

Sojan gör grannar till bittra fiender

”Vart tar egentligen alla gifterna vägen?” Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist där hon står mitt i den besprutade sojaodlingen på landsbygden i Paraguay.

En praktikants dagbok från sojafälten i Paraguay

Maja Heide gör praktik genom Latinamerikagrupperna hos en småbrukarorganisation i Paraguay och bor på landsbygden i en paraguayansk familj.

· Krönika

Minga – det kollektiva arbetet

Elli Viljanen gör praktik för Latinamerikagrupperna i Ecuador och bor hos en värdfamilj där.

· Krönika