Publicerad i: Aktuell hållbarhet

Publiceringsdatum:
måndag, 24 oktober, 2016

I dag finns ett glapp i internationell lagstiftning. Företagens människorättskränkningar är svåra att komma åt. Det behövs ett bindande internationellt ramverk som fastställer företagens juridiska ansvar och motverkar deras straffrihet.

Den 24–28 oktober samlas den arbetsgrupp inom FN som har i uppdrag att utveckla riktlinjerna kring denna akuta fråga. Sverige bör aktivt stödja och delta i detta arbete! 

Vi ser i vårt arbete för globala rättvisefrågor upprepade exempel på företag, både svenska och utländska, som kränker mänskliga rättigheter och förstör miljö utan att behöva stå till svars. Allmänheten kan dagligen läsa avslöjanden om skandaler som barnarbete hos underleverantörer i Pakistan, dödsolyckor och fabrikras i klädindustrin i Bangladesh, oljeutsläpp i Amazonas, undermåliga arbetsvillkor och kränkningar av organisationsrätten på vingårdar i Sydafrika och palmoljeföretagens skövling av regnskog i Indonesien. Listan på kränkningar och länder där det förekommer kan göras lång.

Nu i oktober samlas återigen FN:s mellanstatliga arbetsgrupp som har i uppdrag att ta fram ett fördrag gällande transnationella företag och deras ansvar att respektera mänskliga rättigheter. Det skulle bli det första bindande internationella regelverket för att hålla företag ansvariga för sina brott.

Det finns flera skäl till varför fördraget behövs. Fördraget skulle innebära ett bättre skydd för medborgare, människorättsförsvarare och miljö. Luckorna i rådande lagstiftning är många. Det är svårt att ställa företag till svars som exploaterar människor och miljö. Detta är orimligt och odemokratiskt i den allt mer globaliserade värld vi lever i.

Det skulle också gynna de företag – både svenska och från andra länder – som i dag försöker ta sitt ansvar och som värnar om de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet. Många företag efterfrågar ett fördrag som skulle innebära att alla företag tvingas följa samma normer.

Den svenska regeringen bör stötta arbetet för att visa att de menar allvar med sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Inte som i dag ställa sig passivt bakom EU:s kritiska hållning.

Undantagen är Frankrike och Nederländerna som nu valt att avvika från EU:s hållning och själva aktivt deltar i förhandlingarna. Argumenten från EU:s håll är dessutom svaga och ohållbara. EU hävdar till exempel att ett bindande regelverk skulle underminera arbetet med de redan existerande vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter. Men detta påstådda motsatsförhållande verkar snarare som ett försök att underminera arbetet för ett bindande regelverk än något annat.

Staters skyldighet att skydda mänskliga rättigheter inkluderar både mjuka åtgärder som samarbete med företag, och juridiskt bindande regleringar. Vägledande principer och andra frivilliga riktlinjer till trots så visar den utbredda straffriheten som råder för företag – att ett bindande regelverk behövs. EU menar också att företagen bör bjudas in till förhandlingarna. Men europeiska stater bör inte tillåta transnationella företag och näringsliv att delta i förhandlingar utan bör i stället självständigt utöva sin makt som lagstiftare.

Vi uppmanar den svenska regeringen att ta sitt ansvar och aktivt delta i den mellanstatliga arbetsgruppen. Att ställa sig bakom arbetet med att ta fram ett bindande regelverk skulle signalera att Sverige försvarar mänskliga rättigheter och tar sitt ansvar för miljön på allvar. Det är hög tid att sätta stopp för företagens kräkningar av mänskliga rättigheter!

Anna Lindenfors, generalsekreterare, svenska sektionen av Amnesty International
Annelie Andersson, talesperson investering och företagsansvar, Latinamerikagrupperna
Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Rebecka Jalvemyr, kanslichef, FIAN Sverige
Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner
Ulrika Urey, kanslichef, Fair Action

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion