Matsuveränitet är inte en vision bara för det globala Syd. Ute i Europa växer nu en rörelse fram för att ta tillbaka makten över mark, fröer och vatten. Från att under många år ha fokuserat på att stötta arbetet för matsuveränitet i Latinamerika vänder Latinamerikagrupperna nu blicken mot Sverige och Europa.

Latinamerikagrupperna har länge lyft upp matsuveränitet som ett alternativ till dagens ohållbara industrijordbruksmodell.

Med inspiration från den globala bonderörelsen La Via Campesina har visionen om lokalt anpassade lösningar och ökat folkligt inflytande över matproduktionen spridits i Sverige.

Föreningens samarbetsorganisationer i Latinamerika har stöttats i arbetet för matsuveränitet. Genom dessa samarbeten har också de svenska medlemmarna fördjupat sina kunskaper om det globala matproduktionssystemet.

Men räcker det?

De senaste åren har det pågått en fördjupad diskussion inom föreningen om att arbetet för matsuveränitet måste ske även på ”hemmaplan”.

Genom att aktivt arbeta för att ändra våra konsumtionsmönster och stödja våra egna inhemska småskaliga jordbrukare, som utsätts för samma globala strukturer som de i Latinamerika, kan vi vara med och bidra till en förändring globalt.

För Kim Moberger, aktiv i Latinamerikagrupperna sedan många år tillbaka, är detta en naturlig utveckling för föreningen.

– Något annat hade varit orimligt eftersom en förändring i Latinamerika hänger samman med en förändring i Sverige. Vi behöver göra ett gemensamt ställningstagande för matsuveränitet över hela världen, säger hon.

Kim Moberger arbetade under tre år för Latinamerikagrupperna i Peru och Ecuador. När hon flyttade tillbaka till Sverige såg hon på samhället med helt andra ögon än tidigare.

– Det Sverige jag kom tillbaka till var ett samhälle helt utan drömmar och politiska visioner. Det kändes tomt. Jag saknade det lokala sammanhanget och att få arbeta med frågorna mer praktiskt, som i Latinamerika, säger hon.

För första gången fick hon också upp ögonen för situationen i det svenska jordbruket.

– Här stängs jordbruken ner på löpande band och vår självförsörjningsgrad på mat sjunker hela tiden. Det är farligt, säger Kim Moberger.

Nu arbetar hon i temagruppen Makten över Maten som skapats för att intensifiera Latinamerikagruppernas arbete med matsuveränitet. Temagruppen arbetar med folkbildning både internt och externt, i form av till exempel studiecirklar, skolinformation och genom att söka nya samarbetspartners.

Till exempel så har ett nytt och unikt samarbete startat mellan fyra av Sveriges bonde- och småbrukarorganisationer och de tre miljö- och solidaritetsorganisationerna Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Jordens Vänner.

Syftet är att samla rösterna för matsuveränitet i Sverige, ett begrepp som ännu inte är speciellt känt här, och på så vis få större genomslag i frågan.

– Poängen är att knyta nya allianser, säger Joel Holmdahl från Nordbruk, Via Campesina Sverige. Vi står med fötterna i myllan och har kunskap om situationen i Sverige – ni har resurser att nå ut. Vi kompletterar varandra.

De svenska bonde- och småbrukarorganisationerna är överens om att läget i Sverige är mycket allvarligt. Landet har den lägsta graden av självförsörjning av livsmedel i hela EU. Om gränserna stänger så räcker maten i bara tre dagar. Sedan EU-inträdet i mitten av nittiotalet har importen av livsmedel ökat till över 50 procent.

– Vi måste samla våra krafter för att öka den nationella livsmedelsförsörjningen. Mat är ingen handelsvara utan en rättighet, säger Joel Holmdahl.

Att arbeta för matsuveränitet här i Sverige är samtidigt en solidaritetshandling med småbrukare i Latinamerika, menar han.

– När vi blir beroende av importerad mat ställer vi också kravet på länder i det globala Syd att de ska ställa sitt jordbruk till vårt förfogande. Vi måste istället fortsätta ha egna jordbrukare och fixa vårt eget käk – för det möjliggör för länderna i Syd att börja producera för sin egen marknad, säger Joel Holmdahl.

En aktuell fråga är att regeringen just nu arbetar med att ta fram en ny strategi för svenska livsmedel.

Med sitt fokus på ökad export för livsmedelsindustrin och ytterligare industrialisering av jordbruket riskerar den att bara ytterligare fördjupa den misslyckade avregleringspolitik för jordbruket som inleddes 1990 i Sverige.

– Vi småbrukarorganisationer måste istället gå samman och börja definiera en alternativ livsmedelsstrategi för Sverige. I den måste jordbrukaren stå i centrum för politiken, säger Joel Holmdahl.

I oktober äger ett stort europeiskt matsuveränitetsmöte rum i Transsylvanien, norra Rumänien. Över tusen personer från nästan alla Europas länder kommer att samlas:

bönder och småbrukare, ursprungsfolk, jordlösa, migranter, fiskare, ungdomar, konsumenter, forskare, journalister, urbana miljörörelser och människorättsorganisationer.

En svensk delegation med Latinamerikagrupperna, Nordbruk och FIAN Sverige i spetsen kommer att delta på mötet, för att dela erfarenheter med mataktivister från hela Europa. Resan ner med buss går under namnet ”Food Revolution Caravan”.

– Det är dags att bygga en gemensam strategi för matsuveränitet i Europa och skapa en enad front, säger Ramona Duminicioiu, från den rumänska värdorganisationen Eco Ruralis.

Sedan det senaste mötet hölls för fem år sedan i Krems, Österrike, har hotbilden ökat markant konstaterar hon.

– Vi ser en ultraliberalisering ske genom de handelsavtal som förhandlas fram mellan EU och USA, TTIP, ett ökat förtryck mot småbrukare och hot mot rätten till frön och land.

Problemen i länderna i Nord och Syd är i huvudsak de samma, säger Ramona Duminicioiu. Det som skiljer ut Europa är att kontinenten nu förlorar sina småskaliga jordbrukare i snabbare takt än någonsin tidigare.

– Landgrabbing händer inte bara i det globala Syd utan också i Europa, särskilt i Östeuropa. Här i Rumänien försvinner tre familjejordbruk varje timme till följd av landgrabbing, berättar hon.

Men civilsamhället är starkt, understryker Ramona Duminicioiu, som är hoppfull inför höstens stora möte.

– Vi småskaliga jordbrukare världen över är de som bygger hopp och verkliga lösningar på problemen.

Text och foto: Lisa Persson, styrelseledamot Latinamerikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Deltagare på kurs om ILO169 som arrangerades av Waqib’Kej i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Hjälp oss att ställa ut fler insamlingskärl; för en rättvis och hållbar värld!

För att minska slösande av jordens resurser och öka insamlingen av kläder som kan återanvändas letar Emmaus Fredriksdal och Latinamerikagrupperna efter fler platser att ställa ut insamlingskärl på. Men vi behöver din hjälp!

· Föreningsnytt
Foto Rosilene Miliotti /FASE

Internationell delegation undersöker människorättskränkningar på grund av land grabbing

Med stöd av bland annat Latinamerikagrupperna befinner sig en internationell delegation just nu i Brasilien för att dokumentera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av stora företags markköp. Latinamerikagrupperna stödjer arbetet som en del i kampanjen Schyssta pensioner.

· Föreningsnytt
Latinamerikagruppernas aktivister demonstrerar under March Against Monsanto. Foto: Oscar Barajas.

Välkommen på aktivistträff

Helgen 7-8 oktober är det äntligen dags för årets andra aktivistträff!

· KALENDARIUM, Föreningsnytt
Latinamerikagruppernas styrelse och kansli med Karin Ericsson, programstrateg i förgrunden.

Höstens första styrelsemöte

Efter sommaren har Latinamerikagruppernas nya styrelse äntligen träffats i ett andra styrelsemöte.

· Föreningsnytt

Latinamerikagruppernas aktivister agerar för den försvunne aktivisten Santiago Maldonado

Tillsammans med aktivister från hela världen kräver Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir och Naturens Rättigheter ett stopp på övergreppen mot mapuche-folket och att omständigheterna kring den försvunne argentinske aktivisten Santiago Maldonado omedelbart klaras upp.

· Föreningsnytt
Markus Malm, verksamhetsledare Foto: Sori Lundqvist

Arbetsplatsen som vill sätta Latinamerika på kartan

Latinamerikagrupperna är idag en organisation som, med en tredjedel så liten ekonomi, ändå fortsätter att vara en stark röst i civilsamhället, har lojala medlemmar, kunnig personal och stödjer bra organisationer i Latinamerika, säger den avgående verksamhetsledaren Markus Malm.

· Föreningsnytt
Sametinget, augusti 2017. Foto: Carl-Johan Utsi

Latinamerikagrupperna på Sametingets öppnande

På onsdag den 30:e augusti invigs Sametingets sjunde mandatperiod för samernas eget folkvalda organ i svenska Sápmi. Latinamerikagrupperna kommer att finnas på plats i Östersund för att visa vårt stöd för urfolksfrågor i Sverige.

· Föreningsnytt
Ecuador, Foto: Hanna Rissler

Dags att ta ansvar för samernas rättigheter och för svenska företags agerande i utlandet

”Om Sverige ska kunna tas på allvar som ett land där mänskliga rättigheter värnas måste kritiken mot behandlingen av samerna tas på allvar”, skriver Lovisa Prage i Temagruppen Naturens Rättigheter och Buen Vivir.

· Föreningsnytt
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion