Den svenske mineral- och oljemagnaten Adolf Lundin må ha gått bort för tio år sedan, men hans framgångsrika bolagsimperium lever och frodas. Dotterbolaget Lundin Golds senaste förvärv, Fruta del Norte, i Ecuador, är en av världens största oexploaterade guldfyndigheter. Men berörda urfolk är starkt kritiska till gruvprojektet.

Dimman smeker topparna på de gröna djungelklädda bergen som omger det lilla samhället Panguintza i Amazonas-provinsen Zamora Chinchipe, sydöstra Ecuador. Ett ihållande duggregn har inte hindrat ett 30-tal av provinsens kichwa-ungdomar från att samlas för en helg med politisk medvetandegörande. Workshopen ordnas av den nationella urfolksorganisationen Conaie, tillsammans med Zamaskijat, den lokala organisationen för kichwa-folket i Zamora Chinchipe.

Angel Rogelio, ordförande för Zamaskijat, har tagit skydd mot regnet under den gemensamma samlingslokalens tak och studerar en artikel i dagstidningen El Comercio. Efter att ha läst nyheten om att Lundin Gold planerar att exploatera provinsen på guld och silver rättar han till sin Panama-hatt och ger sin syn på gruvprojektet:

– Vad vi ber om är det viktigaste först – en förhandskonsultation. Och så länge gruvdriften påverkar samhället, vattnet och miljön negativt, kommer vi att vara emot.

Enligt ursprungsfolks-konventionen ILO 169, som Ecuador antagit, ska urfolken alltid konsulteras på förhand för att ge sitt samtycke inför projekt som påverkar deras territorium. Konventionen är ett bindande avtal med världssamfundet. Men enligt Rogelio Andrade har alltså inte någon förhandskonsultation gjorts.

 

”Vi urfolk tycks bara vara ett hinder”

Den 16 juni, långt från Zamora Chinchipes regnskog, i Ecuadors huvudstad Quito, ber Lundin Golds VD Ron Hochstein under högtidliga former Ecuadors gruvminister Javier Cordova om tillstånd att övergå från prospektering till exploatering av Fruta del Norte. Utanför gruvministeriet har ett 20-tal gruvmotståndare från organisationen Acción Ecológica samlats för att visa sitt missnöje. De är oroliga för gruvprojektets eventuellt skadliga effekter på miljön och på näraliggande samhällen och påpekar att av Fruta del Nortes 36 koncessioner, har bara nio en godkänd miljöprövning. Gloria Chicaiza, nationell ledare för organisationen, uppger att de kräver att regeringen stoppar gruvprojektet. Men gruvministern avfärdar kritiken. Eftersom gruvbrottet kommer att vara underjordisk istället för ett öppet dagbrott, anses miljön inte vara i fara. Och vad gäller förhandskonsultationen, kommenterar ministern i dagstidningen El Comercio:

– Vi har gjort en permanent konsultation med de berörda samhällena och de har gett sitt stöd till projektet, säger han, utan att närmare gå in på vad han menar.

Tillbaka i Panguintza ger Rogelio Andrade ett missnöjt ögonkast, när frågan om förhandskonsultationen kommer på tal.

– För genomförandet av regeringens nationella mineralpolitik, tycks vi ursprungsfolk bara vara ett hinder.

 

Idrottsplaner i utbyte

På Lundin Golds hemsida kan man bland annat läsa följande om projektet: ”Värdet som skapas kommer inte bara att göra stor nytta åt aktieägarna, utan även för regeringen och Ecuadors folk, som är bolagets viktigaste partner i projektet.” Och om man kikar på Lundin Golds Facebook-sida, kan man se hur bolaget tecknat avtal med lokala samhällen. Bland annat ska de anlägga idrottsplaner i två samhällen. Enligt Facebook-sidan undertecknades i fjol 27 dylika avtal med investeringar för lokalsamhällena, till ett värde av 1 miljon dollar. Fast Rogelio Andrade tycker att det är en form av bedrägeri. Förr i tiden lurades urfolk att byta bort guld och silver mot speglar. Idag har speglarna bytts ut mot vad han kallar för futtiga ersättningar.

– När lokala ledare låter sig köpas för pengar, säljs de till högsterbjudande. Tidigare var de emot gruvdrift, nu suger de i sig honung från Lundin Gold. Det är brist på värdighet.

Enligt en förstudie som publicerades i juni har Fruta del Norte en guldreserv på 4,82 miljoner uns och en silverreserv på 6,34 miljoner uns. Allt detta gömt i 15 miljoner ton av bergsmassiv. Lundin Gold kommer, under de 25 år som gruvan beräknas vara produktiv, att kamma hem närmare 1,5 miljard dollar. Medan Ecuadors stat drar det kortare strået på 928 miljoner dollar. Rogelio Andrade hyser dock inte mycket hopp om att pengarna kommer att komma regionens folk till del.

 

Konsumism istället för utveckling

Lundin Gold kommer att behöva kontraktera mellan 1 000 och 2 000 arbetare under byggnationen av den underjordiska gruvan. Bygget planeras sätta igång under mitten av 2017. Från 2020, när gruvan beräknas vara i drift, bedöms arbetskraftsbehovet till 900 personer. En vanligt förekommande kritik mot stora gruvprojekt är att de inte genererar tillräckligt med lokala jobb, utan att de flesta som anställs kommer utifrån, äter i företagets restaurang, bor bara på orten under veckan och reser hem på helgerna. Men Rogelio Andrade uppvisar en annan rädsla, den att gruvprojektet kommer att göra lokalbefolkningen till löneslavar, beroende av gruvan.

– Om alla dessa människor kommer att jobba inom gruvindustrin, vem ska då producera våra livsmedel, vår matbanan, kassava, apelsin och naranjilla? Vi frågar oss, hur ska vi leva?

Han menar att gruvan inte leder till utveckling, utan till konsumism. Han pekar med ett varnande finger för vad råvaruberoendet gjort med Venezuela, där ekonomin ställts om från jordbruk till oljeproduktion. När världsoljepriset var högt kunde landet importera mer och mer livsmedel från andra länder. Men nu när oljepriset är lågt, hungrar folket.

 

Presidenten argumenterar för gruvnäring

När Ecuadors president Rafael Correa besökte Zamora Chinchipe ifjol, argumenterade han för gruvnäringen. Han påpekade att det finns en massa myter, som att vatten är värt mer än guld. I själva verket behövs mineraler för att överkomma fattigdomen, menade han.

– Guldet kan tjäna Ecuador för att kontrollera översvämningar, för vägbyggen, skolor och hälsovård, sade han.

Men i Zamora Chinchipe håller inte alla med presidenten:

– Jag är definitivt emot en ny gruva här, för vi försöker bevara vår natur och gruvnäringen förorenar naturen, säger Mariela Helena Medina. Hon är en av ungdomarna som deltar i workshopen. Hon fortsätter:

– Hade vinsterna stannat kvar i lokalsamhället, så skulle jag kanske kunna tänka överväga det. Men efter en tid återstår bara sten och det kan vi inte överleva på.

Det är söndagseftermiddag och duggregnet har till sist avtagit. Workshop-deltagarna poserar framför en banderoll med texten ”Nej till gruvindustrin”. Efter fotosessionen är evenemanget slut och deltagarna åker tillbaka till sina lokalsamhällen. En liten strimma sol dyker upp mellan molnen och skiner på Zamora Chinchipes gröna bergsväggar.

Text och foto: Lari Honkanen

 

Fotnot: Latinamerikagrupperna har vid upprepade tillfällen kontaktat Lundin Gold för en kommentar kring urfolkens krav på konsultation, men vi har inte fått något svar. 

 

Fakta

Lundin Gold

Bolaget Lundin Gold är börsnoterat i Stockholm, men registrerat i Kanada. AP-fonderna, som gör investeringar för våra pensionsfonder, har 13,7 miljoner i ett mindre aktieinnehav i Lundin Gold (varav AP3 har 0,5 miljoner och AP4 har 13,2 miljoner.) Bolaget köpte prospekteringsrättigheterna till Fruta de Norte från det kanadensiska bolaget Kinross 2014, för 240 miljoner dollar.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika