Den svenske mineral- och oljemagnaten Adolf Lundin må ha gått bort för tio år sedan, men hans framgångsrika bolagsimperium lever och frodas. Dotterbolaget Lundin Golds senaste förvärv, Fruta del Norte, i Ecuador, är en av världens största oexploaterade guldfyndigheter. Men berörda urfolk är starkt kritiska till gruvprojektet.

Dimman smeker topparna på de gröna djungelklädda bergen som omger det lilla samhället Panguintza i Amazonas-provinsen Zamora Chinchipe, sydöstra Ecuador. Ett ihållande duggregn har inte hindrat ett 30-tal av provinsens kichwa-ungdomar från att samlas för en helg med politisk medvetandegörande. Workshopen ordnas av den nationella urfolksorganisationen Conaie, tillsammans med Zamaskijat, den lokala organisationen för kichwa-folket i Zamora Chinchipe.

Angel Rogelio, ordförande för Zamaskijat, har tagit skydd mot regnet under den gemensamma samlingslokalens tak och studerar en artikel i dagstidningen El Comercio. Efter att ha läst nyheten om att Lundin Gold planerar att exploatera provinsen på guld och silver rättar han till sin Panama-hatt och ger sin syn på gruvprojektet:

– Vad vi ber om är det viktigaste först – en förhandskonsultation. Och så länge gruvdriften påverkar samhället, vattnet och miljön negativt, kommer vi att vara emot.

Enligt ursprungsfolks-konventionen ILO 169, som Ecuador antagit, ska urfolken alltid konsulteras på förhand för att ge sitt samtycke inför projekt som påverkar deras territorium. Konventionen är ett bindande avtal med världssamfundet. Men enligt Rogelio Andrade har alltså inte någon förhandskonsultation gjorts.

 

”Vi urfolk tycks bara vara ett hinder”

Den 16 juni, långt från Zamora Chinchipes regnskog, i Ecuadors huvudstad Quito, ber Lundin Golds VD Ron Hochstein under högtidliga former Ecuadors gruvminister Javier Cordova om tillstånd att övergå från prospektering till exploatering av Fruta del Norte. Utanför gruvministeriet har ett 20-tal gruvmotståndare från organisationen Acción Ecológica samlats för att visa sitt missnöje. De är oroliga för gruvprojektets eventuellt skadliga effekter på miljön och på näraliggande samhällen och påpekar att av Fruta del Nortes 36 koncessioner, har bara nio en godkänd miljöprövning. Gloria Chicaiza, nationell ledare för organisationen, uppger att de kräver att regeringen stoppar gruvprojektet. Men gruvministern avfärdar kritiken. Eftersom gruvbrottet kommer att vara underjordisk istället för ett öppet dagbrott, anses miljön inte vara i fara. Och vad gäller förhandskonsultationen, kommenterar ministern i dagstidningen El Comercio:

– Vi har gjort en permanent konsultation med de berörda samhällena och de har gett sitt stöd till projektet, säger han, utan att närmare gå in på vad han menar.

Tillbaka i Panguintza ger Rogelio Andrade ett missnöjt ögonkast, när frågan om förhandskonsultationen kommer på tal.

– För genomförandet av regeringens nationella mineralpolitik, tycks vi ursprungsfolk bara vara ett hinder.

 

Idrottsplaner i utbyte

På Lundin Golds hemsida kan man bland annat läsa följande om projektet: ”Värdet som skapas kommer inte bara att göra stor nytta åt aktieägarna, utan även för regeringen och Ecuadors folk, som är bolagets viktigaste partner i projektet.” Och om man kikar på Lundin Golds Facebook-sida, kan man se hur bolaget tecknat avtal med lokala samhällen. Bland annat ska de anlägga idrottsplaner i två samhällen. Enligt Facebook-sidan undertecknades i fjol 27 dylika avtal med investeringar för lokalsamhällena, till ett värde av 1 miljon dollar. Fast Rogelio Andrade tycker att det är en form av bedrägeri. Förr i tiden lurades urfolk att byta bort guld och silver mot speglar. Idag har speglarna bytts ut mot vad han kallar för futtiga ersättningar.

– När lokala ledare låter sig köpas för pengar, säljs de till högsterbjudande. Tidigare var de emot gruvdrift, nu suger de i sig honung från Lundin Gold. Det är brist på värdighet.

Enligt en förstudie som publicerades i juni har Fruta del Norte en guldreserv på 4,82 miljoner uns och en silverreserv på 6,34 miljoner uns. Allt detta gömt i 15 miljoner ton av bergsmassiv. Lundin Gold kommer, under de 25 år som gruvan beräknas vara produktiv, att kamma hem närmare 1,5 miljard dollar. Medan Ecuadors stat drar det kortare strået på 928 miljoner dollar. Rogelio Andrade hyser dock inte mycket hopp om att pengarna kommer att komma regionens folk till del.

 

Konsumism istället för utveckling

Lundin Gold kommer att behöva kontraktera mellan 1 000 och 2 000 arbetare under byggnationen av den underjordiska gruvan. Bygget planeras sätta igång under mitten av 2017. Från 2020, när gruvan beräknas vara i drift, bedöms arbetskraftsbehovet till 900 personer. En vanligt förekommande kritik mot stora gruvprojekt är att de inte genererar tillräckligt med lokala jobb, utan att de flesta som anställs kommer utifrån, äter i företagets restaurang, bor bara på orten under veckan och reser hem på helgerna. Men Rogelio Andrade uppvisar en annan rädsla, den att gruvprojektet kommer att göra lokalbefolkningen till löneslavar, beroende av gruvan.

– Om alla dessa människor kommer att jobba inom gruvindustrin, vem ska då producera våra livsmedel, vår matbanan, kassava, apelsin och naranjilla? Vi frågar oss, hur ska vi leva?

Han menar att gruvan inte leder till utveckling, utan till konsumism. Han pekar med ett varnande finger för vad råvaruberoendet gjort med Venezuela, där ekonomin ställts om från jordbruk till oljeproduktion. När världsoljepriset var högt kunde landet importera mer och mer livsmedel från andra länder. Men nu när oljepriset är lågt, hungrar folket.

 

Presidenten argumenterar för gruvnäring

När Ecuadors president Rafael Correa besökte Zamora Chinchipe ifjol, argumenterade han för gruvnäringen. Han påpekade att det finns en massa myter, som att vatten är värt mer än guld. I själva verket behövs mineraler för att överkomma fattigdomen, menade han.

– Guldet kan tjäna Ecuador för att kontrollera översvämningar, för vägbyggen, skolor och hälsovård, sade han.

Men i Zamora Chinchipe håller inte alla med presidenten:

– Jag är definitivt emot en ny gruva här, för vi försöker bevara vår natur och gruvnäringen förorenar naturen, säger Mariela Helena Medina. Hon är en av ungdomarna som deltar i workshopen. Hon fortsätter:

– Hade vinsterna stannat kvar i lokalsamhället, så skulle jag kanske kunna tänka överväga det. Men efter en tid återstår bara sten och det kan vi inte överleva på.

Det är söndagseftermiddag och duggregnet har till sist avtagit. Workshop-deltagarna poserar framför en banderoll med texten ”Nej till gruvindustrin”. Efter fotosessionen är evenemanget slut och deltagarna åker tillbaka till sina lokalsamhällen. En liten strimma sol dyker upp mellan molnen och skiner på Zamora Chinchipes gröna bergsväggar.

Text och foto: Lari Honkanen

 

Fotnot: Latinamerikagrupperna har vid upprepade tillfällen kontaktat Lundin Gold för en kommentar kring urfolkens krav på konsultation, men vi har inte fått något svar. 

 

Fakta

Lundin Gold

Bolaget Lundin Gold är börsnoterat i Stockholm, men registrerat i Kanada. AP-fonderna, som gör investeringar för våra pensionsfonder, har 13,7 miljoner i ett mindre aktieinnehav i Lundin Gold (varav AP3 har 0,5 miljoner och AP4 har 13,2 miljoner.) Bolaget köpte prospekteringsrättigheterna till Fruta de Norte från det kanadensiska bolaget Kinross 2014, för 240 miljoner dollar.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

Nu inleds rättegången mot den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual Hernández

Efter en snart 7 år lång process inleds idag rättegången mot Daniel Pascual Hernández som står åtalad för förtal och ärekränkning av den före detta officeren Ricardo Mendez Ruiz.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Generalstrejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en generalstrejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika