Nu räcker det. Inte en enda till, #NiUnaMenos. Under den parollen protesterade hundra tusentals människor den 19 oktober 2016 runt om i Latinamerika. De starka protesterna mot kvinnovåld utlöstes av det uppmärksammade mordet på den sextonåriga argentinskan Luciá Pérez.

Två av de kvinnor som engagerat sig i kampanjen är Karen Cañas från Colombia och Ísis Menezes Táboas från Brasilien. Båda är unga och aktiva i genusfrågor i sina respektive organisationer. Jag träffar dem på en ledarskapsskola för kvinnor i Nicaragua. En skola, som arrangeras av småbrukarnätverket La Vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, och medfinansieras av Latinamerikagrupperna. Karen Cañas berättar att situationen för Colombias kvinnor är alarmerande:

– Vi har en skrämmande statistik av mord och övergrepp på kvinnor, bland annat kvinnor som attackeras med syra. I många fall rapporteras aldrig övergreppen av rädsla för repressalier och i brist på skydd, men även eftersom straffen för våld mot kvinnor är mycket låga.

Trots att situationen i Brasilien inte är mycket bättre menar Ísis Menezes Táboas att kvinnors rättigheter har stärkts de senaste åren. År 2006 antog den dåvarande presidenten Luiz Inácio Lula da Silva den så kallade ”Maria da Penha”- lagen. En lag som skärptes ytterligare av hans efterträdare Dilma Roussef och bland annat innebär att maxstraffet för kvinnovåld ökade från ett till tre år. Nu befarar Ísis Menezes Táboas att många av landets framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Idag är vi under en ”macho”- attack som försöker urholka vår utveckling; som stänger ner statliga kvinnoorgan och raderar den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Alla kvinnor på politiska poster har avsats och alla lagar som inkluderade begreppet genus har avslagits.

Latinamerikas kvinnor på frammarsch

– Latinamerikas kvinnor befinner sig just nu i en intensiv politisk frammarsch. Under det senaste decenniet har vi tagit allt större plats i det offentliga utrymmet och krävt ökad jämlikhet. Vi har sett fler kvinnor som statsöverhuvuden;  Dilma Rousseff i Brasilien, Michelle Bachelet i Chile, Cristina Kirchner i Argentina och Laura Chinchilla i Costa Rica, bland andra. Tack vare stor mobilisering från kontinentens kvinnoorganisationer har vi lyckats påverka lagar mot våld och kvinnomord i många länder i Latinamerika, säger Ísis Menezes Táboas och Karen Cañas stämmer in i samma analys:

– Kvinnor har alltid kränkts, osynliggjorts, förtryckts och diskriminerats. Vi har exkluderats från offentligheten, på arbetsmarknaden och från maktpositioner i samhället. Men det ökande antalet våldtäkter och kvinnomord – försöken att tysta våra röster – har väckt kontinentens krav på att stoppa dessa övergrepp mot kvinnor.

På frågan om varför de tror att just denna kampanj fick så stor spridning i Latinamerika svarar Ísis Menezes Táboas:

– Jag tror att kampanjen #NiUnaMenos är en del av den intensifierade kampen som vi försöker konstruera över nationsgränserna för latinamerikanska kvinnors rättigheter, mot en patriarkal kultur.

Båda menar att mäns våld mot kvinnor måste analyseras i en större kontext, inte bara som en personlig handling, utan ett offentligt och politiskt problem. Karen Cañas tar bland annat upp behovet av fattigdomsbekämpning och social trygghet:

– Många kvinnor bär ensamma det ekonomiska ansvaret för familjen, utan skydd från samhället. De får hanka sig fram bäst de kan. Det gör dem särskilt sårbara för att utsättas för våld, säger hon och fortsätter:

– Vi måste fortsätta höja våra röster, fortsätta arbeta för att öka allmänhetens kunskap [om jämställdhet] och tillsammans kräva en politik som garanterar kvinnor ett anständigt liv utan rädsla eller förtryck, med lagar som verkligen skyddar dem.

Text och foto: Sori Lundqvist

Latinamerikagrupperna stödjer kvinnors politiska deltagande

Latinamerikagrupperna arbetar för att öka kvinnors inflytande i politiken, särskilt landsbygdskvinnor som ofta är mer utsatta. Det gör vi bland annat genom att stödja ledarskapsutbildningar för landsbygdskvinnor.

På utbildningarna får deltagarna lära sig om sina rättigheter, både som kvinnor men även som småbrukare och urfolk. De studerar det kapitalistiska och patriarkala systemet och får praktiska verktyg  för att sprida kunskapen vidare i sina organisationer, och därigenom bidra till en rättvis, jämlik och hållbar värld.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.