– Du är vacker, du är stark, säger en av kvinnorna som arrangerar kvällens evenemang medan hon masserar mina händer i olja.

Strax innan har jag fått mina läppar målade och nu tar en annan av arrangörerna mig under armen och leder mig fram till min plats i cirkeln.

Varje dag anordnar deltagare på ledarskapsskolan olika kvällsaktiviteter. Skolan, som Latinamerikagrupperna är med och finansierar, arrangeras av småbrukarnätverket La Via Campesinas latinamerikanska gren Cloc. Ikväll är det ”La noche de las brujas”, ”Häxornas natt”.

La noche de las brujas Foto: Sori Lundqvist
La noche de las brujas Foto: Sori Lundqvist
Vi sitter i en ring på golvet, ett åttiotal kvinnor, tysta och barfota. Den enda ljuskällan kommer från stearinljusen framför våra fötter. Här finns kvinnor från hela Latinamerika och Karibien. Unga, gamla, mörka och ljusa, blyga och fnissiga, stora och små. Kvinnor från olika kulturer och var och en med sina unika erfarenheter.

– Vi är barnbarn till häxorna de inte lyckades bränna! säger en ung kvinna på portuñol, en blandning av spanska och portugisiska.

Vi tar varandras händer och kvällen kan börja. Genom en blandning av teater och poesi gör vi en historisk resa genom de utmaningar som världens kvinnor har tvingats utstå. Tillsammans bildar vi en kedja av solidaritet och kämpaglöd. En kedja bortom tid och över nationernas uppdiktade gränser.

– Än idag förföljs kvinnor som vägrar inrätta sig i systemet. De exploateras, förtrycks och mördas av det kapitalistiska och patriarkala systemet, utropar en av arrangörerna Vanessa Witzel från de jordlösas rörelse i Brasilien (MST).

Vi hyllar våra kvinnliga förebilder, levande och döda. De som kämpat i det fördolda, i hemmet och på arbetsplatsen. De som vigt sina liv åt att försvara sina samhällen mot miljöförstörelse. De som i motvind lett kampen för rättvisa och jämlikhet. Berta Cáceres, Dora María Téllez, systrarna Mirabal och Tránsito Amaguaña är bara några av de kvinnor som nämns. Många gråter när de berättar om sina stupade ”compañeras de la lucha”, väninnor i kampen.

Jag ser mig om i ringen. Här sitter ledare från sexton olika länder. Kvinnor som stridit i befrielsekrig och andra som har tvingats utstått tortyr. Det är kvinnor som förföljs och hotas för sin övertygelse. Runt mig sitter Latinamerikas samtid och framtid; här sitter 71-åriga Pancha Francisca Rodríguez, en av Cloc:s grundare och den 22-åriga Karen Cañas som arbetat för att förbättra villkoren för småbrukare i Colombia sedan hon var 10 år gammal. Längre bort sitter den färgstarka 32-åriga Vicky Peña Gonzales från Peru som kandiderar till borgmästaren i regionen Piura. Den drivna juristen Ísis Menezes Táboas från Brasilien och många, många fler.

Jag lämnar ”Häxornas natt” fylld av glädje och framtidstro. Latinamerika glöder starkare än någonsin, och landsbygdskvinnorna är de facklor som tydligast visar oss vägen mot en ljusare framtid; ¡Sin feminismo, no hay socialismo! Utan feminism, ingen socialism!

Text och foto: Sori Lundqvist


Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor på Latinamerikas landsbygd möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.