Publicerad i: Dagens ETC
Publiceringsdatum: onsdag, 16 november, 2016

Världens ledare har enats om att utrota hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk i hela världen till år 2030. Detta innebär stora utmaningar för Sverige, både nationellt och internationellt. För att lyckas krävs ett helhetsperspektiv och ett alternativ till dagens livsmedelssystem.

När vi talar om livsmedelssystemet så avser vi hela kedjan, från det att en odling planeras till att du som konsument har mat på ditt bord. Många politiska beslut samverkar inom systemet och leder till den problematik vi ser idag. Det handlar om allt ifrån att jordbruk tvingas lägga ner i Sverige,  samtidigt som vi erbjuds besprutade chilenska äpplen mitt i svensk äppelsäsong, till att svenska pensionsfonders markköp i Brasilien bidrar till kräkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Näringsdepartementet signalerar att den kommande svenska livsmedelsstrategin ska sätta jobb och tillväxt i fokus genom att öka den svenska matproduktionens konkurrenskraft på en global marknad. Strategin är en del av det komplexa pussel av ramar och regelverk som styr livsmedelssystemet.

Majoriteten av dessa pusselbitar främjar ett storskaligt industrijordbruk där ett fåtal transnationella bolag får ökad makt och inflytande för var dag som går. Det storskaliga industriella jordbruket är en av de största bovarna i det klimatdrama som vi nu ser.

Småbrukare står fortfarande för majoriteten av världens matförsörjning. Trots det missgynnas de och många förlorar sina möjligheter till försörjning. I Indien har detta lett till att 300 000 småbrukare tagit sina liv på grund av skuldsättning det senaste decenniet och liknande tendenser kan vi se i Belgien. I södra Afrika ändras mark och frölagar för att gynna utländska investerare som en följd av påtryckningar från multinationella företag.

Det är hög tid att avveckla dagens system och istället sätta småbrukarnas och konsumenternas behov före vinstintressen. Alternativet kallas för matsuveränitet och har drivits av småbrukarrörelsen världen över sedan World Food Summit 1996.

Matsuveränitet bygger på sex principer som bör vara vägledande i all politik. Först och främst måste vi utgå från att mat är en rättighet som inte kan behandlas som vilken handelsvara som helst. Småskaliga matproducenter måste värdesättas och erkännas, särskilt kvinnor och marginaliserade grupper.

För att deras rättigheter ska skyddas och upprätthållas är lokal kontroll över naturresurser en förutsättning. Kunskap och teknologi är inte frikopplat från de maktstrukturer som styr dagens system. Forskning och teknologi måste harmoniseras med en lokal kontext och stärka de småskaliga producenternas ägandeskap i dess utveckling. Genom att fokusera på att utveckla lokal dynamik i livsmedelssystemet främjas lokal utveckling samtidigt som vi undviker de utsläpp som det industriella och exportinriktade livsmedelssystemet orsakar.

Till sist bygger matsuveränitet på agroekologiska metoder för jordbruket som utesluter kemiskt framställt gödsel och giftiga bekämpningsmedel och därmed främjar biologisk mångfald.Fler och fler experter och forskare ställer sig bakom denna värdegrund utifrån demokratiska, moraliska och naturvetenskapliga argument. Det finns också ett brett stöd för vår uppmaning om nödvändigheten i att anamma ett helhetsperspektiv.

Regeringen måste förhålla sig till och respektera de avtal och konventioner som Sverige skrivit under – bland dessa deklarationen om de mänskliga rättigheterna, de globala målen för hållbar utveckling och klimatavtalet som skrevs på i Paris förra året.

Det innebär att ett mångdimensionellt hållbarhetsperspektiv och en helhetssyn måste  genomsyra såväl framtida bistånd och handelsavtal, som den kommande nationella livsmedelsstrategin.

 

Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Maria Caníl, representant för La Vía Campesina Centralamerika

Karin Ericsson, talesperson mat och mänskliga rättigheter, Latinamerikagrupperna

Monica Erwér, verksamhetsledare, Svalorna Indien Bangladesh

Pat Mooney, Right Livelihood pristagare och verksamhetsledare, ETC Group

Zarah Pittaluga, ordförande, FIAN Sverige

Christina Robertson-Pearce, ordförande, Framtidsjorden

Mary Sakala, småskalig bonde, Rural Women’s Assembly Zambia

Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner /Friends of the Earth Sweden

Kathir Vincentraj, verksamhetsledare, Evidence (Indien)

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Föreningsnytt, Opinion

Partiledare, världen är ert ansvar!

Debattartikel publicerad i Aftonbladet 11 juni 2018 Partiledare, världen är ert ansvar! En ny granskning visar att partierna inte prioriterar flera av de viktigaste globala utvecklingsfrågorna. I kombination med alltmer nationalistiska tongångar i valdebatten blir vi, 40 organisationer bakom valmanifestet #hjärtavärlden, rejält oroade. Inför onsdagens riksdagsdebatt uppmanar vi därför alla partiledare att skifta fokus och […]

· Opinion

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

26-27 mars: Ledare för colombiansk småbrukar- och fackföreningsrörelse i Stockholm

Idag står Colombia inför ett viktigt läge som är särskilt kritiskt för människorna som kämpar för mänskliga rättigheter och miljön – många gånger med livet som insats. Frontline Defenders rapport som kom i januari pekar ut Colombia som ett av de farligaste länderna i världen för miljö- och rättighetsförsvarare. Colombia står inför ett presidentval i slutet av […]

· Opinion

”Kvinnor kräver en rättvis fördelning av resurser”

Det är 8 mars och både i Latinamerika och Sverige hyllar vi den Internationella kvinnodagen. Vi fördömer alla former av våld mot kvinnor. Från psykologiskt missbruk till kvinnomord och statligt våld: Nu är det nog!

· Opinion

Latinamerikagrupperna fördömer kränkningar mot Honduras befolkning

Sedan Honduras gick till val den 26:e november 2017 har oegentligheter i valprocessen försatt landet i en oroväckande och ohållbar situation.

· Opinion

Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att agera tydligt inför känsligt läge i Honduras

Efter presidentvalet i Honduras i söndags har både den sittande presidenten och oppositionens kandidat utropat sig till segrare. Den redan kritiska situationen i landet riskerar att bli än våldsammare. Latinamerikagrupperna uppmanar Sverige och EU att ta ställning för den honduranska befolkningens säkerhet.

· Opinion

Det är dags att rycka upp sexismen med rötterna

Samtliga av kvinnorna i Latinamerikagruppernas styrelse och många av våra medlemmar står bakom detta solidaritetsuttalande för #metoo-rörelsen som också publiceras i Feministiskt Perspektiv.

· Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion