Publicerad i: Dagens ETC
Publiceringsdatum: onsdag, 16 november, 2016

Världens ledare har enats om att utrota hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk i hela världen till år 2030. Detta innebär stora utmaningar för Sverige, både nationellt och internationellt. För att lyckas krävs ett helhetsperspektiv och ett alternativ till dagens livsmedelssystem.

När vi talar om livsmedelssystemet så avser vi hela kedjan, från det att en odling planeras till att du som konsument har mat på ditt bord. Många politiska beslut samverkar inom systemet och leder till den problematik vi ser idag. Det handlar om allt ifrån att jordbruk tvingas lägga ner i Sverige,  samtidigt som vi erbjuds besprutade chilenska äpplen mitt i svensk äppelsäsong, till att svenska pensionsfonders markköp i Brasilien bidrar till kräkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Näringsdepartementet signalerar att den kommande svenska livsmedelsstrategin ska sätta jobb och tillväxt i fokus genom att öka den svenska matproduktionens konkurrenskraft på en global marknad. Strategin är en del av det komplexa pussel av ramar och regelverk som styr livsmedelssystemet.

Majoriteten av dessa pusselbitar främjar ett storskaligt industrijordbruk där ett fåtal transnationella bolag får ökad makt och inflytande för var dag som går. Det storskaliga industriella jordbruket är en av de största bovarna i det klimatdrama som vi nu ser.

Småbrukare står fortfarande för majoriteten av världens matförsörjning. Trots det missgynnas de och många förlorar sina möjligheter till försörjning. I Indien har detta lett till att 300 000 småbrukare tagit sina liv på grund av skuldsättning det senaste decenniet och liknande tendenser kan vi se i Belgien. I södra Afrika ändras mark och frölagar för att gynna utländska investerare som en följd av påtryckningar från multinationella företag.

Det är hög tid att avveckla dagens system och istället sätta småbrukarnas och konsumenternas behov före vinstintressen. Alternativet kallas för matsuveränitet och har drivits av småbrukarrörelsen världen över sedan World Food Summit 1996.

Matsuveränitet bygger på sex principer som bör vara vägledande i all politik. Först och främst måste vi utgå från att mat är en rättighet som inte kan behandlas som vilken handelsvara som helst. Småskaliga matproducenter måste värdesättas och erkännas, särskilt kvinnor och marginaliserade grupper.

För att deras rättigheter ska skyddas och upprätthållas är lokal kontroll över naturresurser en förutsättning. Kunskap och teknologi är inte frikopplat från de maktstrukturer som styr dagens system. Forskning och teknologi måste harmoniseras med en lokal kontext och stärka de småskaliga producenternas ägandeskap i dess utveckling. Genom att fokusera på att utveckla lokal dynamik i livsmedelssystemet främjas lokal utveckling samtidigt som vi undviker de utsläpp som det industriella och exportinriktade livsmedelssystemet orsakar.

Till sist bygger matsuveränitet på agroekologiska metoder för jordbruket som utesluter kemiskt framställt gödsel och giftiga bekämpningsmedel och därmed främjar biologisk mångfald.Fler och fler experter och forskare ställer sig bakom denna värdegrund utifrån demokratiska, moraliska och naturvetenskapliga argument. Det finns också ett brett stöd för vår uppmaning om nödvändigheten i att anamma ett helhetsperspektiv.

Regeringen måste förhålla sig till och respektera de avtal och konventioner som Sverige skrivit under – bland dessa deklarationen om de mänskliga rättigheterna, de globala målen för hållbar utveckling och klimatavtalet som skrevs på i Paris förra året.

Det innebär att ett mångdimensionellt hållbarhetsperspektiv och en helhetssyn måste  genomsyra såväl framtida bistånd och handelsavtal, som den kommande nationella livsmedelsstrategin.

 

Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Maria Caníl, representant för La Vía Campesina Centralamerika

Karin Ericsson, talesperson mat och mänskliga rättigheter, Latinamerikagrupperna

Monica Erwér, verksamhetsledare, Svalorna Indien Bangladesh

Pat Mooney, Right Livelihood pristagare och verksamhetsledare, ETC Group

Zarah Pittaluga, ordförande, FIAN Sverige

Christina Robertson-Pearce, ordförande, Framtidsjorden

Mary Sakala, småskalig bonde, Rural Women’s Assembly Zambia

Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner /Friends of the Earth Sweden

Kathir Vincentraj, verksamhetsledare, Evidence (Indien)

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion

När får vi hållbara regler för AP-fonderna, Per Bolund?

Hur länge ska avkastning vara överordnat respekten för mänskliga rättigheter och minskade klimatutsläpp? Det undrar nätverket för Schyssta pensioner och vill att finansmarknadsminister Per Bolund agerar för en lagändring.

· Opinion
Flygplan_Foto Sean MacEntee /Flickr Creative Commons

”Sveriges klimatmål missar de största utsläppen”

De importerade utsläppen av växthusgaser är större än samtliga utsläpp i Sverige. Trots detta inkluderas endast de utsläpp som sker inom landets gränser i nu­varande klimatmål. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med 14 andra organisationer.

· Opinion
Samtal om företags straffrihet och vad vi som medborgare måste göra för att ta tillbaka makten. Fr.v. Rebecka Jalvemyr, Jérôme Chaplier, Mónica Vargas och Karin Ericsson.

Samtal: Hur bygger vi demokrati när företagen har makten?

Lyssna till ett samtal om företags makt och deras straffrihet och hur bindande internationella regelverk kan användas för att ställa företag till svars.

· Föreningsnytt, Opinion

Förbjud glyfosat – skydda människor och miljö från giftiga bekämpningsmedel

Tillsammans kan vi stoppa det skadliga ämnet glyfosat i Europa! Skriv under innan 30 juni på stopglyphosate.org

· Opinion

Sverige bör stötta FN:s arbete för småbrukares rättigheter

Latinamerikagrupperna debatterar tillsammans med Fian Sverige och Nordbruk för en deklaration för småbrukares rättigheter.

· Opinion

Har naturen rättigheter?

Jorden ses som ett rättslöst objekt att utnyttjas av människan. Naturens rätt placerar dock människan i en större ordning, skriver Latinamerikagruppernas ordförande Anna Nylander med flera.

· Opinion

Skriv under petition för att släppa politiska fångar i Brasilien

Sedan den politiska kuppen i Brasilien förra året har Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse, MST, varit under ständig attack. Rörelsen har en historia av att bli utsatt, men attackerna på senare tid har varit särskilt hänsynslösa och även inkluderat en räd mot organisationens nationella skola i november 2016.

· Opinion