Publicerad i: Dagens ETC
Publiceringsdatum: onsdag, 16 november, 2016

Världens ledare har enats om att utrota hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk i hela världen till år 2030. Detta innebär stora utmaningar för Sverige, både nationellt och internationellt. För att lyckas krävs ett helhetsperspektiv och ett alternativ till dagens livsmedelssystem.

När vi talar om livsmedelssystemet så avser vi hela kedjan, från det att en odling planeras till att du som konsument har mat på ditt bord. Många politiska beslut samverkar inom systemet och leder till den problematik vi ser idag. Det handlar om allt ifrån att jordbruk tvingas lägga ner i Sverige,  samtidigt som vi erbjuds besprutade chilenska äpplen mitt i svensk äppelsäsong, till att svenska pensionsfonders markköp i Brasilien bidrar till kräkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstöring.

Näringsdepartementet signalerar att den kommande svenska livsmedelsstrategin ska sätta jobb och tillväxt i fokus genom att öka den svenska matproduktionens konkurrenskraft på en global marknad. Strategin är en del av det komplexa pussel av ramar och regelverk som styr livsmedelssystemet.

Majoriteten av dessa pusselbitar främjar ett storskaligt industrijordbruk där ett fåtal transnationella bolag får ökad makt och inflytande för var dag som går. Det storskaliga industriella jordbruket är en av de största bovarna i det klimatdrama som vi nu ser.

Småbrukare står fortfarande för majoriteten av världens matförsörjning. Trots det missgynnas de och många förlorar sina möjligheter till försörjning. I Indien har detta lett till att 300 000 småbrukare tagit sina liv på grund av skuldsättning det senaste decenniet och liknande tendenser kan vi se i Belgien. I södra Afrika ändras mark och frölagar för att gynna utländska investerare som en följd av påtryckningar från multinationella företag.

Det är hög tid att avveckla dagens system och istället sätta småbrukarnas och konsumenternas behov före vinstintressen. Alternativet kallas för matsuveränitet och har drivits av småbrukarrörelsen världen över sedan World Food Summit 1996.

Matsuveränitet bygger på sex principer som bör vara vägledande i all politik. Först och främst måste vi utgå från att mat är en rättighet som inte kan behandlas som vilken handelsvara som helst. Småskaliga matproducenter måste värdesättas och erkännas, särskilt kvinnor och marginaliserade grupper.

För att deras rättigheter ska skyddas och upprätthållas är lokal kontroll över naturresurser en förutsättning. Kunskap och teknologi är inte frikopplat från de maktstrukturer som styr dagens system. Forskning och teknologi måste harmoniseras med en lokal kontext och stärka de småskaliga producenternas ägandeskap i dess utveckling. Genom att fokusera på att utveckla lokal dynamik i livsmedelssystemet främjas lokal utveckling samtidigt som vi undviker de utsläpp som det industriella och exportinriktade livsmedelssystemet orsakar.

Till sist bygger matsuveränitet på agroekologiska metoder för jordbruket som utesluter kemiskt framställt gödsel och giftiga bekämpningsmedel och därmed främjar biologisk mångfald.Fler och fler experter och forskare ställer sig bakom denna värdegrund utifrån demokratiska, moraliska och naturvetenskapliga argument. Det finns också ett brett stöd för vår uppmaning om nödvändigheten i att anamma ett helhetsperspektiv.

Regeringen måste förhålla sig till och respektera de avtal och konventioner som Sverige skrivit under – bland dessa deklarationen om de mänskliga rättigheterna, de globala målen för hållbar utveckling och klimatavtalet som skrevs på i Paris förra året.

Det innebär att ett mångdimensionellt hållbarhetsperspektiv och en helhetssyn måste  genomsyra såväl framtida bistånd och handelsavtal, som den kommande nationella livsmedelsstrategin.

 

Gabi Björsson, generalsekreterare, Afrikagrupperna

Maria Caníl, representant för La Vía Campesina Centralamerika

Karin Ericsson, talesperson mat och mänskliga rättigheter, Latinamerikagrupperna

Monica Erwér, verksamhetsledare, Svalorna Indien Bangladesh

Pat Mooney, Right Livelihood pristagare och verksamhetsledare, ETC Group

Zarah Pittaluga, ordförande, FIAN Sverige

Christina Robertson-Pearce, ordförande, Framtidsjorden

Mary Sakala, småskalig bonde, Rural Women’s Assembly Zambia

Andrea Söderblom-Tay, ordförande, Jordens Vänner /Friends of the Earth Sweden

Kathir Vincentraj, verksamhetsledare, Evidence (Indien)

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Vi fördömer statens övervåld, fortsätter att bevaka händelseutvecklingen och kräver rättvisa i Ecuador

Latinamerikagrupperna kommer att fortsätta bevaka händelseutvecklingen i Ecuador och säkerställa att regeringen uppfyller sina åtaganden i överenskommelsen samt att den fortsatta utvecklingen sker i fred, med respekt för och i dialog med urfolksrörelsen och folkrörelserna i Ecuador.

· Opinion

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

Sverige arbetar varken med nationell lagstiftning eller deltar i de pågående FN-förhandlingarna om att hålla företag ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter. Därmed kan vi konstatera att mänskliga rättigheter inte är en prioriterad fråga i Sveriges investerings- och handelspolitik, skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med FIAN Sverige, Afrikagrupperna, Jordens Vänner, Greenpeace och End Ecocide Sweden.

· Opinion

”Moderaterna tänker fel om biståndet”

Svenskt bistånd är världsledande när det gäller att nå människor som lever i störst fattigdom och utsatthet. Världen behöver mer samarbete inte mindre. Svik inte 1-procentmålet skriver Latinamerikagrupperna och 40 svenska civilsamhällesorganisationer på SvD Debatt.

· Nyheter, Opinion

Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd

46 organisationer: Egenintressen har fått allt större inflytande över EU:s utrikespolitik

· Opinion

Öppet brev till regeringen med anledning av förhandlingar i FN om ett bindande fördrag för företag och mänskliga rättigheter

Latinamerikagrupperna tillsammans med Afrikagrupperna och Jordens Vänner uppmanar i ett öppet brev att regeringen ska inkomma med kommentarer och förslag till förhandlingarna i FN:s mellanstatliga arbetsgrupp om ett bindande fördrag för transnationella företag och mänskliga rättigheter.

· Opinion

Mänskliga rättigheter, regler för företag

Dagens handels- och investeringsavtal ger transnationella företag specifika, långtgående rättigheter och tillgång till ett parallellt rättssystem för att genomdriva dem.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att upphöra med dessa privilegier genom att dra tillbaka befintliga handels- och investeringsavtal som omfattar dem, och inte ingå liknande avtal i framtiden.

· Opinion

Låt Sverige bli en stark röst för nedrustning

Regeringens utredning om en svensk anslutning till FN:s konvention om kärnvapenförbud släpps i dagarna. Människor över hela världen riktar sina blickar mot Sverige, ett land som genom åren har varit en ledande röst för nedrustning. Vi står inför ett vägval: gå före och driva på för nedrustning eller passivt se på när kärnvapenhotet ökar, skriver ett tjugotal organisationer, bland dem Latinamerikagrupperna i Svenska Dagbladet.

· Opinion

Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar

46 organisationer: Nu krävs det en kraftfull politik som skyddar mänskliga fri- och rättigheter. Först publicerat i www.aftonbladet.se. I söndags valdes högernationalisten Jair Bolsonaro till ny president i Brasilien, ett valresultat som följer en global trend med ökande hot mot demokratin. De som försvarar våra grundläggande rättigheter – civilsamhällets människorättsaktivister och miljöförsvarare – får betala ett högt […]

· Opinion

“Det kommer att bli en utrensning som aldrig har skådats i Brasiliens historia”

I omvärldens döda vinkel avrättas miljö- och människorättsaktivister på löpande band. Inte bara i Brasilien utan även i Colombia, Ecuador, Guatemala, Honduras, Mexico, Nicaragua och Peru. Världen behöver fler miljö- och människorättsaktivister och det är vår plikt att aldrig stå tysta och se på. Stöd till och skydd för Brasiliens miljö- och människorättsaktivister är en fråga om liv och död.

· Nyheter, Opinion

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Nyheter, Opinion