Dina Farinango från Ecuador berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

Jag tar skydd under ett träd från den gassande solen medan jag väntar på att Dina Farinango ska komma ut från sin lektion som dragit över tiden på Universidad Central del Ecuador. Så småningom kommer hon ut och vi vandrar tillsammans genom universitetsområdet på jakt efter en lugn och tyst plats där vi kan slå oss ner för att samtala en stund.

Politiskt engagerad sen tonåren

Dina Farinango är 22 år gammal och kommer från en småbrukarfamilj som tillhör Kayambifolket. Hon är uppväxt i det lilla samhället San Vicente Bajo, den näst yngsta av en syskonskara på fyra. Under sin uppväxt inspirerades Dina Farinango av att se sina föräldrars kamp. Av dem lärde hon sig vikten av organisering och att prioritera sitt folk. Detta fick henne att redan som 14-åring påbörja sitt politiska engagemang.

– Jag hade inte mått bra ifall jag inte hade deltagit och försökt att påverka och fatta beslut. Det är när man är med och organiserar sig som man kan förändra världen. Det är då vi kan säga att det faktiskt inte behöver vara så här, utan att vi kan skapa förändring till något bättre! Vi har våra rättigheter, och för dem kommer vi att kämpa. För våra barn och våra makar, men framför allt för Pachamama, vår Moder Jord.

Sedan år 2014 är Dina Farinango aktiv ledare inom Pueblo Kayambi, Latinamerikagruppernas nyaste samarbetsorganisation. Hennes fokus ligger på att stärka organisationen samtidigt som hon är aktiv i urfolkspartiet Pachakutik.

Ledarskapsskolan ett startskott

För tillfället bor Dina Farinango i huvudstaden Quito där hon är inne på sin femte termin av juridikstudier för att bli advokat. Hon är inte särskilt förtjust i storstaden, utan åker ofta till sin hemby och till staden Cayambe, ungefär 2 timmars bussfärd norr om Quito. I hembyn är hon aktiv inom det lokala rådet och till Cayambe åker hon för att delta i organisationen Pueblo Kayambis möten och aktiviteter.

När Dina Farinango var 14 år gammal  tillbringade hon varje helg under en sexmånadersperiod på en ledarskapsskola som arrangerades av Pueblo Kayambi. Skolan har haft en viktig roll för hennes politiska engagemang och personliga utveckling som ledare. Utbildningen gav henne bland annat kunskap och  verktyg för att utveckla ett kritiskt tankesätt och lära sig att ifrågasätta dagens samhälle och system. Hon har fått kunskap om sin kultur och urfolkens traditioner och hon har förstått vikten av att vara stolt och stå upp för sitt ursprung. Tack vare hennes deltagande fick hon drivkraft för att studera till advokat och blev senare en av Pueblo Kayambis ledare.

“Vi måste fortsätta stärka kvinnor”

Dina Farinango berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

En av de största utmaningarna för henne som ung kvinna i en ledarroll är att synsättet att en man “tänker bättre” och har bättre kapacitet än en kvinna fortfarande lever kvar.

– Detta är ett problem, ett hinder och en av anledningarna till varför vi måste fortsätta jobba med att stärka oss kvinnor och unga. Vi är alla lika och jag tror att om vi lyfter upp problematiken så kan vi lyckas bygga ett annorlunda samhälle och en organisation där vi alla är mer jämlika på alla plan.

Jag frågar Dina Farinango var hon ser sig själv om en fem, tio år. Hon småskrattar lite och behöver lite tid för att formulera sina tankar i tal, något som hon annars inte har några som helst svårigheter med. Efter lite betänketid svarar hon med blicken fäst någonstans i framtiden:

– Jag är en person som tror på det goda och har ett hjärta för organisering. Om tio år kommer jag att jobba med mänskliga rättigheter, så att jag kan fortsätta att stötta och hjälpa mitt folk, de mindre samhällena och vår Moder Jord. Jag vill fortsätta med organisering, kanske jobba med [den nationella urfolksorganisationen] CONAIE eller [den andinska delen av organisationen] ECUNUARI, men definitivt inom politiken.

Senare tillägger Dina:

– Jag hoppas att vi har det här samtalet om fem eller tio år igen och att vi då kan prata om de goda resultaten vi har uppnått.

Urfolksorganisationer förlorar stöd

Det finansiella stödet för urfolksorganisationer utifrån har under de senaste åren minskat då den nuvarande regeringen gjort det allt svårare för utländska organisationer att vara i landet. Detta har skapat en mer komplicerad situation för många lokala organisationer som bland annat Pueblo Kayambi.

– Stödet från Latinamerikagrupperna är extra viktigt för oss nu. Det gör att vi kan fortsätta utbilda fler unga ledare och fortsätta vår kamp för att skydda Moder Jord. Det innebär att vi kan upprätthålla våra rättigheter och bevara våra traditioner och seder. Vi har sett att ledarskapsutbildningarna ger bra resultat; de unga deltar och bidrar till att utveckla av organisationen. Därför är det viktigt att vi kan fortsätta med dem. Vi är väldigt tacksamma för stödet från Sverige och Latinamerikagrupperna.

Text och foto: Gina Mörkeberg, Kanslipraktikant Latinamerikagrupperna

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Pueblo Kayambi

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna stödjer projekt som stärker kvinnors möjlighet att deltagande i det offentliga livet.

Under 2016 inledde Latinamerikagrupperna ett samarbete med  Pueblo Kayambi och stödjer bland annat deras utbildning av kvinnor och ungdomar.

 

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika