Dina Farinango från Ecuador berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

Jag tar skydd under ett träd från den gassande solen medan jag väntar på att Dina Farinango ska komma ut från sin lektion som dragit över tiden på Universidad Central del Ecuador. Så småningom kommer hon ut och vi vandrar tillsammans genom universitetsområdet på jakt efter en lugn och tyst plats där vi kan slå oss ner för att samtala en stund.

Politiskt engagerad sen tonåren

Dina Farinango är 22 år gammal och kommer från en småbrukarfamilj som tillhör Kayambifolket. Hon är uppväxt i det lilla samhället San Vicente Bajo, den näst yngsta av en syskonskara på fyra. Under sin uppväxt inspirerades Dina Farinango av att se sina föräldrars kamp. Av dem lärde hon sig vikten av organisering och att prioritera sitt folk. Detta fick henne att redan som 14-åring påbörja sitt politiska engagemang.

– Jag hade inte mått bra ifall jag inte hade deltagit och försökt att påverka och fatta beslut. Det är när man är med och organiserar sig som man kan förändra världen. Det är då vi kan säga att det faktiskt inte behöver vara så här, utan att vi kan skapa förändring till något bättre! Vi har våra rättigheter, och för dem kommer vi att kämpa. För våra barn och våra makar, men framför allt för Pachamama, vår Moder Jord.

Sedan år 2014 är Dina Farinango aktiv ledare inom Pueblo Kayambi, Latinamerikagruppernas nyaste samarbetsorganisation. Hennes fokus ligger på att stärka organisationen samtidigt som hon är aktiv i urfolkspartiet Pachakutik.

Ledarskapsskolan ett startskott

För tillfället bor Dina Farinango i huvudstaden Quito där hon är inne på sin femte termin av juridikstudier för att bli advokat. Hon är inte särskilt förtjust i storstaden, utan åker ofta till sin hemby och till staden Cayambe, ungefär 2 timmars bussfärd norr om Quito. I hembyn är hon aktiv inom det lokala rådet och till Cayambe åker hon för att delta i organisationen Pueblo Kayambis möten och aktiviteter.

När Dina Farinango var 14 år gammal  tillbringade hon varje helg under en sexmånadersperiod på en ledarskapsskola som arrangerades av Pueblo Kayambi. Skolan har haft en viktig roll för hennes politiska engagemang och personliga utveckling som ledare. Utbildningen gav henne bland annat kunskap och  verktyg för att utveckla ett kritiskt tankesätt och lära sig att ifrågasätta dagens samhälle och system. Hon har fått kunskap om sin kultur och urfolkens traditioner och hon har förstått vikten av att vara stolt och stå upp för sitt ursprung. Tack vare hennes deltagande fick hon drivkraft för att studera till advokat och blev senare en av Pueblo Kayambis ledare.

“Vi måste fortsätta stärka kvinnor”

Dina Farinango berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

En av de största utmaningarna för henne som ung kvinna i en ledarroll är att synsättet att en man “tänker bättre” och har bättre kapacitet än en kvinna fortfarande lever kvar.

– Detta är ett problem, ett hinder och en av anledningarna till varför vi måste fortsätta jobba med att stärka oss kvinnor och unga. Vi är alla lika och jag tror att om vi lyfter upp problematiken så kan vi lyckas bygga ett annorlunda samhälle och en organisation där vi alla är mer jämlika på alla plan.

Jag frågar Dina Farinango var hon ser sig själv om en fem, tio år. Hon småskrattar lite och behöver lite tid för att formulera sina tankar i tal, något som hon annars inte har några som helst svårigheter med. Efter lite betänketid svarar hon med blicken fäst någonstans i framtiden:

– Jag är en person som tror på det goda och har ett hjärta för organisering. Om tio år kommer jag att jobba med mänskliga rättigheter, så att jag kan fortsätta att stötta och hjälpa mitt folk, de mindre samhällena och vår Moder Jord. Jag vill fortsätta med organisering, kanske jobba med [den nationella urfolksorganisationen] CONAIE eller [den andinska delen av organisationen] ECUNUARI, men definitivt inom politiken.

Senare tillägger Dina:

– Jag hoppas att vi har det här samtalet om fem eller tio år igen och att vi då kan prata om de goda resultaten vi har uppnått.

Urfolksorganisationer förlorar stöd

Det finansiella stödet för urfolksorganisationer utifrån har under de senaste åren minskat då den nuvarande regeringen gjort det allt svårare för utländska organisationer att vara i landet. Detta har skapat en mer komplicerad situation för många lokala organisationer som bland annat Pueblo Kayambi.

– Stödet från Latinamerikagrupperna är extra viktigt för oss nu. Det gör att vi kan fortsätta utbilda fler unga ledare och fortsätta vår kamp för att skydda Moder Jord. Det innebär att vi kan upprätthålla våra rättigheter och bevara våra traditioner och seder. Vi har sett att ledarskapsutbildningarna ger bra resultat; de unga deltar och bidrar till att utveckla av organisationen. Därför är det viktigt att vi kan fortsätta med dem. Vi är väldigt tacksamma för stödet från Sverige och Latinamerikagrupperna.

Text och foto: Gina Mörkeberg, Kanslipraktikant Latinamerikagrupperna

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Pueblo Kayambi

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna stödjer projekt som stärker kvinnors möjlighet att deltagande i det offentliga livet.

Under 2016 inledde Latinamerikagrupperna ett samarbete med  Pueblo Kayambi och stödjer bland annat deras utbildning av kvinnor och ungdomar.

 

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.