Dina Farinango från Ecuador berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

Jag tar skydd under ett träd från den gassande solen medan jag väntar på att Dina Farinango ska komma ut från sin lektion som dragit över tiden på Universidad Central del Ecuador. Så småningom kommer hon ut och vi vandrar tillsammans genom universitetsområdet på jakt efter en lugn och tyst plats där vi kan slå oss ner för att samtala en stund.

Politiskt engagerad sen tonåren

Dina Farinango är 22 år gammal och kommer från en småbrukarfamilj som tillhör Kayambifolket. Hon är uppväxt i det lilla samhället San Vicente Bajo, den näst yngsta av en syskonskara på fyra. Under sin uppväxt inspirerades Dina Farinango av att se sina föräldrars kamp. Av dem lärde hon sig vikten av organisering och att prioritera sitt folk. Detta fick henne att redan som 14-åring påbörja sitt politiska engagemang.

– Jag hade inte mått bra ifall jag inte hade deltagit och försökt att påverka och fatta beslut. Det är när man är med och organiserar sig som man kan förändra världen. Det är då vi kan säga att det faktiskt inte behöver vara så här, utan att vi kan skapa förändring till något bättre! Vi har våra rättigheter, och för dem kommer vi att kämpa. För våra barn och våra makar, men framför allt för Pachamama, vår Moder Jord.

Sedan år 2014 är Dina Farinango aktiv ledare inom Pueblo Kayambi, Latinamerikagruppernas nyaste samarbetsorganisation. Hennes fokus ligger på att stärka organisationen samtidigt som hon är aktiv i urfolkspartiet Pachakutik.

Ledarskapsskolan ett startskott

För tillfället bor Dina Farinango i huvudstaden Quito där hon är inne på sin femte termin av juridikstudier för att bli advokat. Hon är inte särskilt förtjust i storstaden, utan åker ofta till sin hemby och till staden Cayambe, ungefär 2 timmars bussfärd norr om Quito. I hembyn är hon aktiv inom det lokala rådet och till Cayambe åker hon för att delta i organisationen Pueblo Kayambis möten och aktiviteter.

När Dina Farinango var 14 år gammal  tillbringade hon varje helg under en sexmånadersperiod på en ledarskapsskola som arrangerades av Pueblo Kayambi. Skolan har haft en viktig roll för hennes politiska engagemang och personliga utveckling som ledare. Utbildningen gav henne bland annat kunskap och  verktyg för att utveckla ett kritiskt tankesätt och lära sig att ifrågasätta dagens samhälle och system. Hon har fått kunskap om sin kultur och urfolkens traditioner och hon har förstått vikten av att vara stolt och stå upp för sitt ursprung. Tack vare hennes deltagande fick hon drivkraft för att studera till advokat och blev senare en av Pueblo Kayambis ledare.

“Vi måste fortsätta stärka kvinnor”

Dina Farinango berättar om diskriminering och orättvisor hon mött under sin uppväxt och fortfarande möter idag – dels som urfolk, dels som kvinna. Istället för att låta sig nedslås har det gett henne motivation att fortsätta kämpa för ett bättre och mer rättvist samhälle.

En av de största utmaningarna för henne som ung kvinna i en ledarroll är att synsättet att en man “tänker bättre” och har bättre kapacitet än en kvinna fortfarande lever kvar.

– Detta är ett problem, ett hinder och en av anledningarna till varför vi måste fortsätta jobba med att stärka oss kvinnor och unga. Vi är alla lika och jag tror att om vi lyfter upp problematiken så kan vi lyckas bygga ett annorlunda samhälle och en organisation där vi alla är mer jämlika på alla plan.

Jag frågar Dina Farinango var hon ser sig själv om en fem, tio år. Hon småskrattar lite och behöver lite tid för att formulera sina tankar i tal, något som hon annars inte har några som helst svårigheter med. Efter lite betänketid svarar hon med blicken fäst någonstans i framtiden:

– Jag är en person som tror på det goda och har ett hjärta för organisering. Om tio år kommer jag att jobba med mänskliga rättigheter, så att jag kan fortsätta att stötta och hjälpa mitt folk, de mindre samhällena och vår Moder Jord. Jag vill fortsätta med organisering, kanske jobba med [den nationella urfolksorganisationen] CONAIE eller [den andinska delen av organisationen] ECUNUARI, men definitivt inom politiken.

Senare tillägger Dina:

– Jag hoppas att vi har det här samtalet om fem eller tio år igen och att vi då kan prata om de goda resultaten vi har uppnått.

Urfolksorganisationer förlorar stöd

Det finansiella stödet för urfolksorganisationer utifrån har under de senaste åren minskat då den nuvarande regeringen gjort det allt svårare för utländska organisationer att vara i landet. Detta har skapat en mer komplicerad situation för många lokala organisationer som bland annat Pueblo Kayambi.

– Stödet från Latinamerikagrupperna är extra viktigt för oss nu. Det gör att vi kan fortsätta utbilda fler unga ledare och fortsätta vår kamp för att skydda Moder Jord. Det innebär att vi kan upprätthålla våra rättigheter och bevara våra traditioner och seder. Vi har sett att ledarskapsutbildningarna ger bra resultat; de unga deltar och bidrar till att utveckla av organisationen. Därför är det viktigt att vi kan fortsätta med dem. Vi är väldigt tacksamma för stödet från Sverige och Latinamerikagrupperna.

Text och foto: Gina Mörkeberg, Kanslipraktikant Latinamerikagrupperna

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Pueblo Kayambi

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna stödjer projekt som stärker kvinnors möjlighet att deltagande i det offentliga livet.

Under 2016 inledde Latinamerikagrupperna ett samarbete med  Pueblo Kayambi och stödjer bland annat deras utbildning av kvinnor och ungdomar.

 

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.