Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien är en ung rebell som blev jurist, feminist och försvarare av småbrukares rättigheter.

Klockan är sex. Det är morgon på ledarskapsskolan för kvinnor i Managua, Nicaragua. I sovsalen som jag delar med femton andra kvinnor är morgonbestyren i full gång. På skolan som Latinamerikagrupperna medfinansierar deltar åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien. Från golv till tak trängs väskor, handdukar och kläder och kön till duschrummet ringlar sig lång. Ljudnivån är hög och olika dialekter samsas i det avskalade rummet.

En av kvinnorna jag delar rum med är den 28-åriga Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien.

– Jag älskar hur gräsrotsorganisationer sätter feminismen högst på agendan, säger Ísis Menezes Táboas med en intensitet i blicken som vittnar om en passion utöver det vanliga.

Hon är mycket nöjd med ledarskapsutbildningen och menar att mäns närvaro ofta hämmar kvinnor från att delta, tala fritt och uttrycka sina åsikter. Särskilt när det gäller jämställdhet och våld mot kvinnor.

– Jag tror att en separatistisk arena som denna underlättar för kvinnor att uttrycka sina erfarenheter. Många gånger känner vi oss osäkra inför att representera och tala offentligt, uppgifter som tidigare ansetts vara männens. Att vi tar oss an olika uppdrag är en viktig del av vår utbildning, säger hon.

Feminism som kom av sig

Ísis Menezes Táboas började engagera sig politiskt för sex år sedan och har snabbt avancerat inom rörelsen. Hennes ingång var genom Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST), de jordlösas rörelse, som hon kom i kontakt med på universitetet. Deras närvaro var stark på skolan och hon såg snabbt att det var de sociala rörelserna som var de som tydligast drev feministiska frågor.

–  Inom Brasiliens sociala rörelser har jämställdhetsarbetet redan nått långt. De flesta organisationer har jämn representation av kvinnor och män i beslutsfattande organ och på ledande positioner. Småbrukarorganisationerna arbetar snabbare än andra sektorer för att möta, förändra och bekämpa patriarkatet, särskilt om man jämför med den offentliga sektorn, berättar Ísis Menezes Táboas.

Hon menar att kvinnornas rättigheter i Brasilien visserligen stärktes under president Dilma Roussefs tid vid makten, men eftersom inga strukturella förändringar genomfördes befarar hon nu att dessa framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Det var inte bara en statskupp mot de 54 miljoner som valde Dilma Rousseff till president […]. Det var även en kupp mot oss kvinnor, säger Ísis Menezes Táboas och fortsätter:

– När Temer tillträdde stängde han omedelbart ner alla statliga kvinnoorgan, avsatte alla kvinnor på politiska poster och raderade den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Det var ingen tillfällighet. Det är handlingar som signalerar att vi kvinnor ska gå hem och vara tysta, att våra röster och vår kompetens inte räknas, inte värdesätts, säger hon upprört och gestikulerar med yviga rörelser.

En ung rebell

När jag frågar Ísis Menezes Táboas vad som väckte hennes politiska engagemang blir hon märkbart berörd. Ögonen tåras och rösten tappar fästet. Hon berättar om orättvisor hon bevittnade som barn, om hur hennes mamma inte fick möjligheten att läsa på universitet när släktens pojkar prioriterades istället, och att hon själv var nära att möta samma öde i samband med att hennes mor gick bort. I den lilla konservativa byn Leni utanför São Paulo där Ísis Menezes Táboas växte upp, uppfattades hon tidigt som en rebell.

– För mig var det självklart att jag skulle utbilda mig. Jag visste att min mamma ville det och hennes ord ringde hela tiden i mina öron: Du ska utbilda dig, för alla har inte den möjligheten, berättar hon medan ögonen vattnas ytterligare.

Tack vare stipendier lyckades hon på egen hand finansiera sina universitetsstudier och idag är hon utbildad jurist och ordförande för sin organisation. Sitt liv har hon vigt åt kampen för en rättvis och hållbar värld, och på frågan om vad som är viktigast för henne och hennes organisation i dagsläget svarar hon beslutsamt:

– Det mest prioriterade är att återinföra vår demokrati. Idag förnekas våra rättigheter av en ekonomisk elit, bestående av vita män, som är markägare och ägare av Brasiliens storföretag. Därefter vill vi driva igenom strukturella förändringar som vårt land behöver, så som en jordreform, att upphäva mediekoncentrationen och att demokratisera dagens korrumperade politiska system. Vi vill ha jämlikhet mellan könen i parlamentet och en oberoende media!

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör Latinamerikagrupperna


Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.
Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.
Under 2016 finansierade Latinamerikagrupperna bland annat en ledarskapsskola för kvinnor som arrangerades av La vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.