Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien är en ung rebell som blev jurist, feminist och försvarare av småbrukares rättigheter.

Klockan är sex. Det är morgon på ledarskapsskolan för kvinnor i Managua, Nicaragua. I sovsalen som jag delar med femton andra kvinnor är morgonbestyren i full gång. På skolan som Latinamerikagrupperna medfinansierar deltar åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien. Från golv till tak trängs väskor, handdukar och kläder och kön till duschrummet ringlar sig lång. Ljudnivån är hög och olika dialekter samsas i det avskalade rummet.

En av kvinnorna jag delar rum med är den 28-åriga Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien.

– Jag älskar hur gräsrotsorganisationer sätter feminismen högst på agendan, säger Ísis Menezes Táboas med en intensitet i blicken som vittnar om en passion utöver det vanliga.

Hon är mycket nöjd med ledarskapsutbildningen och menar att mäns närvaro ofta hämmar kvinnor från att delta, tala fritt och uttrycka sina åsikter. Särskilt när det gäller jämställdhet och våld mot kvinnor.

– Jag tror att en separatistisk arena som denna underlättar för kvinnor att uttrycka sina erfarenheter. Många gånger känner vi oss osäkra inför att representera och tala offentligt, uppgifter som tidigare ansetts vara männens. Att vi tar oss an olika uppdrag är en viktig del av vår utbildning, säger hon.

Feminism som kom av sig

Ísis Menezes Táboas började engagera sig politiskt för sex år sedan och har snabbt avancerat inom rörelsen. Hennes ingång var genom Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST), de jordlösas rörelse, som hon kom i kontakt med på universitetet. Deras närvaro var stark på skolan och hon såg snabbt att det var de sociala rörelserna som var de som tydligast drev feministiska frågor.

–  Inom Brasiliens sociala rörelser har jämställdhetsarbetet redan nått långt. De flesta organisationer har jämn representation av kvinnor och män i beslutsfattande organ och på ledande positioner. Småbrukarorganisationerna arbetar snabbare än andra sektorer för att möta, förändra och bekämpa patriarkatet, särskilt om man jämför med den offentliga sektorn, berättar Ísis Menezes Táboas.

Hon menar att kvinnornas rättigheter i Brasilien visserligen stärktes under president Dilma Roussefs tid vid makten, men eftersom inga strukturella förändringar genomfördes befarar hon nu att dessa framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Det var inte bara en statskupp mot de 54 miljoner som valde Dilma Rousseff till president […]. Det var även en kupp mot oss kvinnor, säger Ísis Menezes Táboas och fortsätter:

– När Temer tillträdde stängde han omedelbart ner alla statliga kvinnoorgan, avsatte alla kvinnor på politiska poster och raderade den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Det var ingen tillfällighet. Det är handlingar som signalerar att vi kvinnor ska gå hem och vara tysta, att våra röster och vår kompetens inte räknas, inte värdesätts, säger hon upprört och gestikulerar med yviga rörelser.

En ung rebell

När jag frågar Ísis Menezes Táboas vad som väckte hennes politiska engagemang blir hon märkbart berörd. Ögonen tåras och rösten tappar fästet. Hon berättar om orättvisor hon bevittnade som barn, om hur hennes mamma inte fick möjligheten att läsa på universitet när släktens pojkar prioriterades istället, och att hon själv var nära att möta samma öde i samband med att hennes mor gick bort. I den lilla konservativa byn Leni utanför São Paulo där Ísis Menezes Táboas växte upp, uppfattades hon tidigt som en rebell.

– För mig var det självklart att jag skulle utbilda mig. Jag visste att min mamma ville det och hennes ord ringde hela tiden i mina öron: Du ska utbilda dig, för alla har inte den möjligheten, berättar hon medan ögonen vattnas ytterligare.

Tack vare stipendier lyckades hon på egen hand finansiera sina universitetsstudier och idag är hon utbildad jurist och ordförande för sin organisation. Sitt liv har hon vigt åt kampen för en rättvis och hållbar värld, och på frågan om vad som är viktigast för henne och hennes organisation i dagsläget svarar hon beslutsamt:

– Det mest prioriterade är att återinföra vår demokrati. Idag förnekas våra rättigheter av en ekonomisk elit, bestående av vita män, som är markägare och ägare av Brasiliens storföretag. Därefter vill vi driva igenom strukturella förändringar som vårt land behöver, så som en jordreform, att upphäva mediekoncentrationen och att demokratisera dagens korrumperade politiska system. Vi vill ha jämlikhet mellan könen i parlamentet och en oberoende media!

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör Latinamerikagrupperna


Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.
Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.
Under 2016 finansierade Latinamerikagrupperna bland annat en ledarskapsskola för kvinnor som arrangerades av La vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

Nu inleds rättegången mot den guatemalanske urfolks- och småbrukarledaren Daniel Pascual Hernández

Efter en snart 7 år lång process inleds idag rättegången mot Daniel Pascual Hernández som står åtalad för förtal och ärekränkning av den före detta officeren Ricardo Mendez Ruiz.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Generalstrejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en generalstrejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika