Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien är en ung rebell som blev jurist, feminist och försvarare av småbrukares rättigheter.

Klockan är sex. Det är morgon på ledarskapsskolan för kvinnor i Managua, Nicaragua. I sovsalen som jag delar med femton andra kvinnor är morgonbestyren i full gång. På skolan som Latinamerikagrupperna medfinansierar deltar åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien. Från golv till tak trängs väskor, handdukar och kläder och kön till duschrummet ringlar sig lång. Ljudnivån är hög och olika dialekter samsas i det avskalade rummet.

En av kvinnorna jag delar rum med är den 28-åriga Ísis Menezes Táboas från småbrukarorganisationen Movimento de Mulheres Camponesas (MMC) i Brasilien.

– Jag älskar hur gräsrotsorganisationer sätter feminismen högst på agendan, säger Ísis Menezes Táboas med en intensitet i blicken som vittnar om en passion utöver det vanliga.

Hon är mycket nöjd med ledarskapsutbildningen och menar att mäns närvaro ofta hämmar kvinnor från att delta, tala fritt och uttrycka sina åsikter. Särskilt när det gäller jämställdhet och våld mot kvinnor.

– Jag tror att en separatistisk arena som denna underlättar för kvinnor att uttrycka sina erfarenheter. Många gånger känner vi oss osäkra inför att representera och tala offentligt, uppgifter som tidigare ansetts vara männens. Att vi tar oss an olika uppdrag är en viktig del av vår utbildning, säger hon.

Feminism som kom av sig

Ísis Menezes Táboas började engagera sig politiskt för sex år sedan och har snabbt avancerat inom rörelsen. Hennes ingång var genom Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST), de jordlösas rörelse, som hon kom i kontakt med på universitetet. Deras närvaro var stark på skolan och hon såg snabbt att det var de sociala rörelserna som var de som tydligast drev feministiska frågor.

–  Inom Brasiliens sociala rörelser har jämställdhetsarbetet redan nått långt. De flesta organisationer har jämn representation av kvinnor och män i beslutsfattande organ och på ledande positioner. Småbrukarorganisationerna arbetar snabbare än andra sektorer för att möta, förändra och bekämpa patriarkatet, särskilt om man jämför med den offentliga sektorn, berättar Ísis Menezes Táboas.

Hon menar att kvinnornas rättigheter i Brasilien visserligen stärktes under president Dilma Roussefs tid vid makten, men eftersom inga strukturella förändringar genomfördes befarar hon nu att dessa framsteg är hotade i och med den nye presidenten Michel Temers högerpolitik.

– Det var inte bara en statskupp mot de 54 miljoner som valde Dilma Rousseff till president […]. Det var även en kupp mot oss kvinnor, säger Ísis Menezes Táboas och fortsätter:

– När Temer tillträdde stängde han omedelbart ner alla statliga kvinnoorgan, avsatte alla kvinnor på politiska poster och raderade den feminina formen av ordet president ur alla offentliga handlingar. Det var ingen tillfällighet. Det är handlingar som signalerar att vi kvinnor ska gå hem och vara tysta, att våra röster och vår kompetens inte räknas, inte värdesätts, säger hon upprört och gestikulerar med yviga rörelser.

En ung rebell

När jag frågar Ísis Menezes Táboas vad som väckte hennes politiska engagemang blir hon märkbart berörd. Ögonen tåras och rösten tappar fästet. Hon berättar om orättvisor hon bevittnade som barn, om hur hennes mamma inte fick möjligheten att läsa på universitet när släktens pojkar prioriterades istället, och att hon själv var nära att möta samma öde i samband med att hennes mor gick bort. I den lilla konservativa byn Leni utanför São Paulo där Ísis Menezes Táboas växte upp, uppfattades hon tidigt som en rebell.

– För mig var det självklart att jag skulle utbilda mig. Jag visste att min mamma ville det och hennes ord ringde hela tiden i mina öron: Du ska utbilda dig, för alla har inte den möjligheten, berättar hon medan ögonen vattnas ytterligare.

Tack vare stipendier lyckades hon på egen hand finansiera sina universitetsstudier och idag är hon utbildad jurist och ordförande för sin organisation. Sitt liv har hon vigt åt kampen för en rättvis och hållbar värld, och på frågan om vad som är viktigast för henne och hennes organisation i dagsläget svarar hon beslutsamt:

– Det mest prioriterade är att återinföra vår demokrati. Idag förnekas våra rättigheter av en ekonomisk elit, bestående av vita män, som är markägare och ägare av Brasiliens storföretag. Därefter vill vi driva igenom strukturella förändringar som vårt land behöver, så som en jordreform, att upphäva mediekoncentrationen och att demokratisera dagens korrumperade politiska system. Vi vill ha jämlikhet mellan könen i parlamentet och en oberoende media!

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör Latinamerikagrupperna


Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.
Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.
Under 2016 finansierade Latinamerikagrupperna bland annat en ledarskapsskola för kvinnor som arrangerades av La vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika