This post is also available in: Español (Spanska)

Karen Cañas är 22 år gammal och har varit engagerad för Colombias småbrukare sedan hon var 10 år. Kvinnorna på landsbygden är de som drabbats värst av kriget menar hon.

Jag sätter mig i en plaststol bredvid Karen Cañas på verandan. Värmen mitt på dagen är nästan outhärdlig och varje vindpust som når oss tas tacksamt emot. Vi befinner oss på en ledarskapsskola för kvinnor i Managua, Nicaragua som Latinamerikagrupperna är med och finansierar. Karen Cañas är en av åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien som går utbildningen, och hon var en av de första kvinnorna jag lade märke till när jag kom till skolan. En naturlig ledare med kraftfull röst, pondus och ett smittande skratt.

Karen Cañas har redan varit här i sju dagar och ytterligare en utbildningsvecka återstår. Dagarna är intensiva. Frukosten serveras klockan sju på morgonen och sedan är det pass och workshops ända till kvällen då andra aktiviteter tar vid. Men nu är det lunchrast och vi passar på att sitta en stund med blickarna ut över den grönskande trädgården.

Engagerad sedan barnsben

Den 22-åriga Karen Cañas kommer från Barrancabermeja i regionen Magdalena Medio i Colombia. En region som varit hårt ansatt under landets 60-åriga konflikt. Trots sin låga ålder går hennes politiska engagemang långt tillbaka i tiden. Redan som tioåring engagerade hon sig i organisationen Asociación Campesina Del Valle del Río Cimitarra (ACVC) som arbetar för att förbättra villkoren för regionens småbrukare. En av 17 organisationer som sedan år 2013 sitter i dialog med regeringen om landets jordbrukspolitik, ett resultat av samma års jordbruksstrejk. Idag sitter Karen Cañas i organisationens styrelse med ansvar för agroekologi- och genusfrågor.

– Min moster var aktiv i organisationen och bjöd med mig och min syster när vi bara var sju och tio år gamla. Jag fick följa med till landsbygden och såg med egna ögon hur viktigt organisationens arbete var för regionens småbrukare. Därför fortsatte jag att gå på möten och att fortbilda mig, berättar hon.

Ögonöppnande utbildning

Karen Cañas berättar att ledarskapsskolan har gett henne en helt ny syn på sig själv och på hela konsumtionssamhället: 

– Jag har lärt mig väldigt mycket, framför allt under passen om genus och marxism. Jag hade visserligen läst Marx tidigare – gav mig på honom redan som elvaåring – men nu förstår jag innehållet på ett helt annat sätt, säger hon och spricker upp i ett kluckande skratt.

Hennes organisation, ACVC, planerar just nu att ta fram en politisk genusplattform och Karen Cañas tror att ledarskapsutbildningen kommer att vara till stor nytta i det arbetet.

– Nu måste vi fortsätta att jobba med de här frågorna, för det är tydligt att männen inte kommer att vara drivande, eller ens delta i arbetet, säger hon.

Karen Cañas tror att mycket av mäns motvilja har att göra med okunskap i frågor om genus och feminism. Därför planerar hon att starta skolor liknande denna på lokal nivå.

Imponerad av hennes drivkraft ställer jag helt ogenerat frågan: Du är så ung, vad har du fått din målmedvetenhet och kraft ifrån? En fråga som hon besvarar utan att tveka:

– Från min mor. När jag var liten levde vi på landsbygden. Min mamma var ensamstående med två barn och vi hade inte mycket pengar att röra oss med. Ändå hade hon alltid kraft att delta på politiska möten, och gör det än idag. Hon var alltid den som var kvar sist och hennes kraft har inspirerat mig, svarar Karen Cañas med stolthet i rösten.

Det internationella stödet är viktigt

När jag frågar Karen Cañas om hur hon ser på Colombias framtid blir hon allvarlig:

– För oss är det viktigt att fredsavtalet mellan regeringen och gerillan blir verklighet. Vi kvinnor på landsbygden är de som drabbats värst av kriget.

Karen Cañas, 22 år från Colombia
Karen Cañas, 22 år från Colombia. Foto: Sori Lundqvist

Karen Cañas pratar länge och med djupt engagemang om situationen för Colombias småbrukare. Hon betonar att gerillan bara utgör ett av en rad problem som gör det svårt för befolkningen på landsbygden att leva av sitt jordbruk. Andra problem är bristen på infrastruktur, avsaknad av statligt stöd samt paramilitärens ökade närvaro på landsbygden. Organisationen som Karen representerar har ofta anklagats för att samröre med FARC-guerillan och den senaste tiden har hoten och våldet från paramilitära grupper eskalerat.

– Det är fantastiskt att det finns internationella organisationer som Latinamerikagrupperna, som stödjer utbildningar och organisationsstärkande aktiviteter för oss småbrukare, något den colombianska regeringen hitintills inte har gjort. Det betyder mycket och uppskattas verkligen.

Den högljudda skolklockan ringer. Det är dags för Karen att gå till dagens eftermiddagspass. Karen Cañas tar ett djupt andetag och går skyndsamt iväg.

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.

Under 2016 finansierade Latinamerikagrupperna bland annat en ledarskapsskola för kvinnor som arrangerades av La vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

This post is also available in: Español (Spanska)Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, Generalsekreterare för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet. Enligt den svenska Honduraskommittén är den politiska situationen i Honduras oroväckande. Det hundraåriga tvåpartisystemet, med […]

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.