This post is also available in: Español (Spanska)

Karen Cañas är 22 år gammal och har varit engagerad för Colombias småbrukare sedan hon var 10 år. Kvinnorna på landsbygden är de som drabbats värst av kriget menar hon.

Jag sätter mig i en plaststol bredvid Karen Cañas på verandan. Värmen mitt på dagen är nästan outhärdlig och varje vindpust som når oss tas tacksamt emot. Vi befinner oss på en ledarskapsskola för kvinnor i Managua, Nicaragua som Latinamerikagrupperna är med och finansierar. Karen Cañas är en av åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien som går utbildningen, och hon var en av de första kvinnorna jag lade märke till när jag kom till skolan. En naturlig ledare med kraftfull röst, pondus och ett smittande skratt.

Karen Cañas har redan varit här i sju dagar och ytterligare en utbildningsvecka återstår. Dagarna är intensiva. Frukosten serveras klockan sju på morgonen och sedan är det pass och workshops ända till kvällen då andra aktiviteter tar vid. Men nu är det lunchrast och vi passar på att sitta en stund med blickarna ut över den grönskande trädgården.

Engagerad sedan barnsben

Den 22-åriga Karen Cañas kommer från Barrancabermeja i regionen Magdalena Medio i Colombia. En region som varit hårt ansatt under landets 60-åriga konflikt. Trots sin låga ålder går hennes politiska engagemang långt tillbaka i tiden. Redan som tioåring engagerade hon sig i organisationen Asociación Campesina Del Valle del Río Cimitarra (ACVC) som arbetar för att förbättra villkoren för regionens småbrukare. En av 17 organisationer som sedan år 2013 sitter i dialog med regeringen om landets jordbrukspolitik, ett resultat av samma års jordbruksstrejk. Idag sitter Karen Cañas i organisationens styrelse med ansvar för agroekologi- och genusfrågor.

– Min moster var aktiv i organisationen och bjöd med mig och min syster när vi bara var sju och tio år gamla. Jag fick följa med till landsbygden och såg med egna ögon hur viktigt organisationens arbete var för regionens småbrukare. Därför fortsatte jag att gå på möten och att fortbilda mig, berättar hon.

Ögonöppnande utbildning

Karen Cañas berättar att ledarskapsskolan har gett henne en helt ny syn på sig själv och på hela konsumtionssamhället: 

– Jag har lärt mig väldigt mycket, framför allt under passen om genus och marxism. Jag hade visserligen läst Marx tidigare – gav mig på honom redan som elvaåring – men nu förstår jag innehållet på ett helt annat sätt, säger hon och spricker upp i ett kluckande skratt.

Hennes organisation, ACVC, planerar just nu att ta fram en politisk genusplattform och Karen Cañas tror att ledarskapsutbildningen kommer att vara till stor nytta i det arbetet.

– Nu måste vi fortsätta att jobba med de här frågorna, för det är tydligt att männen inte kommer att vara drivande, eller ens delta i arbetet, säger hon.

Karen Cañas tror att mycket av mäns motvilja har att göra med okunskap i frågor om genus och feminism. Därför planerar hon att starta skolor liknande denna på lokal nivå.

Imponerad av hennes drivkraft ställer jag helt ogenerat frågan: Du är så ung, vad har du fått din målmedvetenhet och kraft ifrån? En fråga som hon besvarar utan att tveka:

– Från min mor. När jag var liten levde vi på landsbygden. Min mamma var ensamstående med två barn och vi hade inte mycket pengar att röra oss med. Ändå hade hon alltid kraft att delta på politiska möten, och gör det än idag. Hon var alltid den som var kvar sist och hennes kraft har inspirerat mig, svarar Karen Cañas med stolthet i rösten.

Det internationella stödet är viktigt

När jag frågar Karen Cañas om hur hon ser på Colombias framtid blir hon allvarlig:

– För oss är det viktigt att fredsavtalet mellan regeringen och gerillan blir verklighet. Vi kvinnor på landsbygden är de som drabbats värst av kriget.

Karen Cañas, 22 år från Colombia
Karen Cañas, 22 år från Colombia. Foto: Sori Lundqvist

Karen Cañas pratar länge och med djupt engagemang om situationen för Colombias småbrukare. Hon betonar att gerillan bara utgör ett av en rad problem som gör det svårt för befolkningen på landsbygden att leva av sitt jordbruk. Andra problem är bristen på infrastruktur, avsaknad av statligt stöd samt paramilitärens ökade närvaro på landsbygden. Organisationen som Karen representerar har ofta anklagats för att samröre med FARC-guerillan och den senaste tiden har hoten och våldet från paramilitära grupper eskalerat.

– Det är fantastiskt att det finns internationella organisationer som Latinamerikagrupperna, som stödjer utbildningar och organisationsstärkande aktiviteter för oss småbrukare, något den colombianska regeringen hitintills inte har gjort. Det betyder mycket och uppskattas verkligen.

Den högljudda skolklockan ringer. Det är dags för Karen att gå till dagens eftermiddagspass. Karen Cañas tar ett djupt andetag och går skyndsamt iväg.

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.

Under 2016 finansierade Latinamerikagrupperna bland annat en ledarskapsskola för kvinnor som arrangerades av La vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

This post is also available in: Español (Spanska)Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

This post is also available in: Español (Spanska)Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.