Publicerad i: Dagens Samhälle

Publiceringsdatum: tisdag, 29 november, 2016

Migranter arbetar under slavliknande förhållande i thailändska kycklingfabriker. På kaffeplantager i Brasilien förekommer barnarbete. Exemplen på brott mot mänskliga rättigheter är många och därför måste det, trots finansutskottets invändningar, bli obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i upphandlingar där det finns risker.

Majoriteten i finansutskottet vill inte att det ska vara obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner i de upphandlingar där det är behövligt. Om finansutskottets förslag antas av riksdagen är det ett svek mot de arbetstagare i låginkomstländer som producerar många av de varor som upphandlas.

På onsdag (30/11) röstar riksdagen om en ny upphandlingslagstiftning som ska börja gälla nästa år. I och med det omsätter Sverige EU-direktiven till egen lagstiftning. Processen har varit lång och diskussionerna har bitvis varit hårda, särskilt när det kommer till de arbetsrättsliga krav som regeringen velat få igenom gällande löner, arbetstid och semester i nivå med gällande kollektivavtal.

Något som undgått större debatt är att regeringens proposition även föreslår att upphandlande myndigheter ska, när så är behövligt, ställa krav på ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet, när svensk rätt inte gäller. ILO är FN:s organ för arbetslivsfrågor och konventionerna slår fast att det inte ska förekomma diskriminering, barn- eller slavarbete samt att arbetstagare ska ha rätt att organisera sig och kollektivt förhandla. Fundamentala rättigheter som långt ifrån alltid uppfylls i produktionen av de varor som upphandlas. Regeringens ambition är god men kunde ha gått ännu längre, och nu är alltså risken stor att förslaget inte går igenom.

Swedwatchs granskningar visar hur migrantarbetare arbetar under slavliknande villkor i produktionen av thailändskt kycklingkött. Kött som sedan exporteras och hamnar på tallrikarna i offentlig verksamhet i Sverige, som skolor och äldreboenden. Kirurgiska instrument som upphandlas till svenska sjukhus tillverkas i små verkstäder i Pakistan där arbetsmiljön ofta är direkt farlig.

Barnarbete förekommer fortfarande på kaffeplantager i Brasilien. Detta är bara några exempel och risken är stor att kränkningar av mänskliga rättigheter pågår i leverantörsleden för många av de varor som idag köps in för svenska skattepengar. Att göra det obligatoriskt att ställa krav på ILO:s kärnkonventioner kan därför ses som en absolut miniminivå för upphandlande myndigheters sociala ansvarstagande.

Majoriteten i finansutskottet anser dock att arbetsrättsliga krav blir för krångligt för små företag att leva upp till och föreslår att paragraferna stryks. Om riksdagen går på denna linje är risken stor att krav på ILO:s kärnkonventioner blir något frivilligt för upphandlande myndigheter, på samma sätt som det är idag.

Detta är ett svek mot arbetstagare i låglöneländer som arbetar under svåra arbetsvillkor. Även om svenska myndigheter i en internationell jämförelse kan anses vara föregångare när det kommer till att ställa den här typen av krav, är det fortfarande långt ifrån alla som gör det. Ännu färre följer upp kraven. En lagstiftning som omfattar obligatoriska krav på ILO:s kärnkonventioner skulle bli en hävstång för att få fler att ställa kraven när det behövs. Det skickar också en signal om hur viktigt det är att identifiera riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och att i förlängning även göra uppföljning, något som behövs för att kraven ska få verklig effekt.

EU:s upphandlingsdirektiv lyfter fram sociala och miljömässiga hänsynstaganden och pekar på upphandling som ett viktigt verktyg för att skapa en hållbar tillväxt i arbetet med EU:s tillväxtstrategi för 2020. Upphandling lyfts också i FN:s hållbarhetsmål och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Mot bakgrund av detta och för arbetstagarnas bästa kan det inte fortsätta vara frivilligt att ställa krav på mänskliga rättigheter.

Det måste i stället vara en självklarhet i alla upphandlingar där risker för kränkningar finns. Utan tydlig lagstiftning blir ambitionen bara ett slag i luften.

Alice Blondel, kanslichef Swedwatch
Kristina Henschen, kanslichef Union to Union
Cecilia Näsman, ordförande Fair Action
Annelie Andersson, talesperson investerings- och företagsansvar, Latinamerikagrupperna
Gabi Björsson, generalsekreterare Afrikagrupperna

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Opinion

Latinamerikagrupperna och systemkritiken utmanar höger-vänsterperspektivet

Latinamerikagruppernas talesperson i politisk utveckling Francisco Contreras svarar på kritik om att Latinamerikagrupperna endast skulle utgå från ett höger-vänsterperspektiv i vår analys av Latinamerika.

· Föreningsnytt, Opinion

Sverige måste stå upp för rätten till mark

I dagens livsmedelssystem ses jordbruksmark som en handelsvara. Detta leder till att småbrukare förlorar sin möjlighet till försörjning samtidigt som hungern i världen kvarstår. Det är dags att Sverige aktivt tar sitt ansvar för att människors rätt till mat och mark ska gå före storföretagsintressen. Det skriver Latinamerikagrupperna tillsammans med flera andra organisationer.

· Opinion

AP-fonderna måste få en grönare profil

Om vi ska få AP-fonderna att sluta placera våra pensionspengar i kärnvapen- och fossilindustrin måste det till ett tydligt krav att fonderna måste respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat, skriver bland andra Amnesty International.

· Opinion

23 organisationer står bakom skarpare regler för våra pensionspengar

Det måste finnas ett tydligt krav på de statliga AP-fonderna att respektera Sveriges internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Det säger Latinamerikagrupperna tillsammans med 22 andra organisationer i ett remissvar.

· Föreningsnytt, Opinion
Aktivister demonstrerar för rätten till ett liv utan gift. Foto: Oscar Barajas

Vad är grejen med bekämpningsmedlet glyfosat och varför bör det förbjudas?

Under hösten kommer EU:s medlemsländer att rösta om huruvida bekämpningsmedlet glyfosat, som bedöms som sannolikt cancerframkallande, ska fortsätta att tillåtas. Här hittar du viktig information om varför vi tycker att Sverige bör rösta nej till en förlängd licens.

· Föreningsnytt, Opinion

”Fascismen ska krossas”

Det är ansvarslöst att nazister får tillstånd att demonstrera för att sprida skräck i vårt samhälle. Det är ansvarslöst att låta rasism och fördomar få etsa fast sitt hat i våra offentliga rum.

· Föreningsnytt, Opinion

Stå upp för det giftfria jordbruket

”Under hösten 2017 har Sverige möjlighet att ta ställning och rösta nej till en förlängd licens av bekämpningsmedlet glyfosat i EU. Ett förbud inom unionen skulle vara en viktig signal mot omvärlden och ett steg på vägen mot ett giftfritt jordbruk globalt, där mänskliga rättigheter och miljö står i centrum.” Det skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson.

· Opinion

Vi kräver att FN stoppar folkmorden och avskogningen i Amazonas

”Det finns ett akut behov av internationellt beskydd från FN för att hindra ytterligare folkmord, skövling av regnskog och kränkningar av befolkningens rättigheter, samt för att utkräva ansvar för de kränkningar av mänskliga rättigheter, brott och folkmord som redan har skett”, skriver Silvia Ana González och Carmen Blanco Valer för Latinamerikagruppernas temagrupp Buen Vivir & Naturens Rättigheter.

· Föreningsnytt, Opinion
Frön. Foto: Sori Lundqvist

Håller vi på att äta upp framtiden?

Debatten om mat och jordbrukets utveckling är hetare än på länge. I det här filmade seminariet diskuterar politiker, forskare och civilsamhälle hur vi skapar ett matsystem för framtiden som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart.

· Föreningsnytt, Opinion

Tillsammans kan vi förbjuda ett hälsofarligt bekämpningsmedel

Ett förbud mot glyfosat i EU visar vägen framåt och kan leda till ytterligare reglering globalt. Ett förbud är centralt för att uppnå en verkligt hållbar värld, skriver Latinamerikagruppernas talesperson för mat och mänskliga rättigheter Karin Ericsson tillsammans med representanter för tre andra organisationer.

· Opinion