Runt om i världen förlorar småbrukare sin jordbruksmark till stora företag och spekulanter som ser mark som en lukrativ investering. I Sverige investerar Andra AP-fonden miljarder av våra pensionspengar i jordbruksmark i Brasilien. Den här animerade filmen visar hur de här processerna ut och vad du kan göra om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing.

Videon har producerats av: Latinamerikagrupperna, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN och Inter Pares.

Om fallet

Rapporten ”Foreign Pension Funds and Land Grabbing In Brazil” (2015) visar hur en handfull pensionsfonder – bland dem svenska Andra AP-fonden – investerar delar av våra pensionspengar i en fond som sköts av den amerikanske finansjätten TIAA-CREF. Denna fond använder sig i sin tur av en komplex struktur för att kringgå brasiliansk lagstiftning som ska begränsa utländska investeringar i jordbruksmark. Fonden har köpt mark av en brasiliansk affärsman som är känd för att ha använt bedrägerier och våld för att tvinga bort småbrukare och urfolk från stora markområden i de brasilianska delstaterna Maranhão och Piauí. Syftet med den här videon är att sätta press på pensionsfonderna så att de offentliggör detaljerna kring sina investeringar i jordbruksmark och att få dem att upphöra med spekulation i mark.

Vad händer nu?

Konflikterna kring mark och naturresurser trappas dagligen upp i Brasilien. Sedan år 2012 har 150 miljöaktivister dödats. Flera av dem kämpade för att skydda småbrukares jordbruksmark. För oss är det viktigt att aktörerna och mekanismerna bakom det här våldet synliggörs och att vi tillsammans kräver att spekulation i jordbruksmark och landgrabbing upphör.

Andra AP-fonden har tillbakavisat rapportanklagelserna och hänvisar till att konsulter utrett frågan, men vill inte lämna ut någon dokumentation kring utredningen. Det gör det omöjligt för någon utomstående att bekräfta uppgifterna eller värdera granskningen. Deras hantering av de frågor som rapporten lyfter har dömts ut av en hållbarhetsexpert som kallar agerandet oseriöst.

Vad kan vi göra?

Latinamerikagrupperna kräver att Andra AP-fonden upphör med markinvesteringar i Brasilien. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar vi också för att riksdagens pensionsgrupp ska föreslå ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.

Om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing och spekulation i jordbruksmark – kontakta Andra AP-fonden!

Vidare läsning

Rapporten “Foreign pension funds and land grabbing in Brazil“ (2015). Artiklar i New York Times, Expressen och Svenska Dagbladet från rapportlanseringen i november 2015. Svenska Dagbladet har sedan följt upp frågan i flera artiklar.

Parallellrapporten ”Sweden´s Extra Territorial State Obligations on ESCR” (maj 2016) av Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen till FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tar också upp fallet om Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter