Runt om i världen förlorar småbrukare sin jordbruksmark till stora företag och spekulanter som ser mark som en lukrativ investering. I Sverige investerar Andra AP-fonden miljarder av våra pensionspengar i jordbruksmark i Brasilien. Den här animerade filmen visar hur de här processerna ut och vad du kan göra om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing.

Videon har producerats av: Latinamerikagrupperna, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN och Inter Pares.

Om fallet

Rapporten ”Foreign Pension Funds and Land Grabbing In Brazil” (2015) visar hur en handfull pensionsfonder – bland dem svenska Andra AP-fonden – investerar delar av våra pensionspengar i en fond som sköts av den amerikanske finansjätten TIAA-CREF. Denna fond använder sig i sin tur av en komplex struktur för att kringgå brasiliansk lagstiftning som ska begränsa utländska investeringar i jordbruksmark. Fonden har köpt mark av en brasiliansk affärsman som är känd för att ha använt bedrägerier och våld för att tvinga bort småbrukare och urfolk från stora markområden i de brasilianska delstaterna Maranhão och Piauí. Syftet med den här videon är att sätta press på pensionsfonderna så att de offentliggör detaljerna kring sina investeringar i jordbruksmark och att få dem att upphöra med spekulation i mark.

Vad händer nu?

Konflikterna kring mark och naturresurser trappas dagligen upp i Brasilien. Sedan år 2012 har 150 miljöaktivister dödats. Flera av dem kämpade för att skydda småbrukares jordbruksmark. För oss är det viktigt att aktörerna och mekanismerna bakom det här våldet synliggörs och att vi tillsammans kräver att spekulation i jordbruksmark och landgrabbing upphör.

Andra AP-fonden har tillbakavisat rapportanklagelserna och hänvisar till att konsulter utrett frågan, men vill inte lämna ut någon dokumentation kring utredningen. Det gör det omöjligt för någon utomstående att bekräfta uppgifterna eller värdera granskningen. Deras hantering av de frågor som rapporten lyfter har dömts ut av en hållbarhetsexpert som kallar agerandet oseriöst.

Vad kan vi göra?

Latinamerikagrupperna kräver att Andra AP-fonden upphör med markinvesteringar i Brasilien. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar vi också för att riksdagens pensionsgrupp ska föreslå ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.

Om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing och spekulation i jordbruksmark – kontakta Andra AP-fonden!

Vidare läsning

Rapporten “Foreign pension funds and land grabbing in Brazil“ (2015). Artiklar i New York Times, Expressen och Svenska Dagbladet från rapportlanseringen i november 2015. Svenska Dagbladet har sedan följt upp frågan i flera artiklar.

Parallellrapporten ”Sweden´s Extra Territorial State Obligations on ESCR” (maj 2016) av Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen till FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tar också upp fallet om Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.