Runt om i världen förlorar småbrukare sin jordbruksmark till stora företag och spekulanter som ser mark som en lukrativ investering. I Sverige investerar Andra AP-fonden miljarder av våra pensionspengar i jordbruksmark i Brasilien. Den här animerade filmen visar hur de här processerna ut och vad du kan göra om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing.

Videon har producerats av: Latinamerikagrupperna, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN och Inter Pares.

Om fallet

Rapporten ”Foreign Pension Funds and Land Grabbing In Brazil” (2015) visar hur en handfull pensionsfonder – bland dem svenska Andra AP-fonden – investerar delar av våra pensionspengar i en fond som sköts av den amerikanske finansjätten TIAA-CREF. Denna fond använder sig i sin tur av en komplex struktur för att kringgå brasiliansk lagstiftning som ska begränsa utländska investeringar i jordbruksmark. Fonden har köpt mark av en brasiliansk affärsman som är känd för att ha använt bedrägerier och våld för att tvinga bort småbrukare och urfolk från stora markområden i de brasilianska delstaterna Maranhão och Piauí. Syftet med den här videon är att sätta press på pensionsfonderna så att de offentliggör detaljerna kring sina investeringar i jordbruksmark och att få dem att upphöra med spekulation i mark.

Vad händer nu?

Konflikterna kring mark och naturresurser trappas dagligen upp i Brasilien. Sedan år 2012 har 150 miljöaktivister dödats. Flera av dem kämpade för att skydda småbrukares jordbruksmark. För oss är det viktigt att aktörerna och mekanismerna bakom det här våldet synliggörs och att vi tillsammans kräver att spekulation i jordbruksmark och landgrabbing upphör.

Andra AP-fonden har tillbakavisat rapportanklagelserna och hänvisar till att konsulter utrett frågan, men vill inte lämna ut någon dokumentation kring utredningen. Det gör det omöjligt för någon utomstående att bekräfta uppgifterna eller värdera granskningen. Deras hantering av de frågor som rapporten lyfter har dömts ut av en hållbarhetsexpert som kallar agerandet oseriöst.

Vad kan vi göra?

Latinamerikagrupperna kräver att Andra AP-fonden upphör med markinvesteringar i Brasilien. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar vi också för att riksdagens pensionsgrupp ska föreslå ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.

Om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing och spekulation i jordbruksmark – kontakta Andra AP-fonden!

Vidare läsning

Rapporten “Foreign pension funds and land grabbing in Brazil“ (2015). Artiklar i New York Times, Expressen och Svenska Dagbladet från rapportlanseringen i november 2015. Svenska Dagbladet har sedan följt upp frågan i flera artiklar.

Parallellrapporten ”Sweden´s Extra Territorial State Obligations on ESCR” (maj 2016) av Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen till FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tar också upp fallet om Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av detta brott och vi kommer att ansluta […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika