Runt om i världen förlorar småbrukare sin jordbruksmark till stora företag och spekulanter som ser mark som en lukrativ investering. I Sverige investerar Andra AP-fonden miljarder av våra pensionspengar i jordbruksmark i Brasilien. Den här animerade filmen visar hur de här processerna ut och vad du kan göra om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing.

Videon har producerats av: Latinamerikagrupperna, Rede Social de Justiça e Direitos Humanos, GRAIN och Inter Pares.

Om fallet

Rapporten ”Foreign Pension Funds and Land Grabbing In Brazil” (2015) visar hur en handfull pensionsfonder – bland dem svenska Andra AP-fonden – investerar delar av våra pensionspengar i en fond som sköts av den amerikanske finansjätten TIAA-CREF. Denna fond använder sig i sin tur av en komplex struktur för att kringgå brasiliansk lagstiftning som ska begränsa utländska investeringar i jordbruksmark. Fonden har köpt mark av en brasiliansk affärsman som är känd för att ha använt bedrägerier och våld för att tvinga bort småbrukare och urfolk från stora markområden i de brasilianska delstaterna Maranhão och Piauí. Syftet med den här videon är att sätta press på pensionsfonderna så att de offentliggör detaljerna kring sina investeringar i jordbruksmark och att få dem att upphöra med spekulation i mark.

Vad händer nu?

Konflikterna kring mark och naturresurser trappas dagligen upp i Brasilien. Sedan år 2012 har 150 miljöaktivister dödats. Flera av dem kämpade för att skydda småbrukares jordbruksmark. För oss är det viktigt att aktörerna och mekanismerna bakom det här våldet synliggörs och att vi tillsammans kräver att spekulation i jordbruksmark och landgrabbing upphör.

Andra AP-fonden har tillbakavisat rapportanklagelserna och hänvisar till att konsulter utrett frågan, men vill inte lämna ut någon dokumentation kring utredningen. Det gör det omöjligt för någon utomstående att bekräfta uppgifterna eller värdera granskningen. Deras hantering av de frågor som rapporten lyfter har dömts ut av en hållbarhetsexpert som kallar agerandet oseriöst.

Vad kan vi göra?

Latinamerikagrupperna kräver att Andra AP-fonden upphör med markinvesteringar i Brasilien. Genom kampanjen Schyssta Pensioner arbetar vi också för att riksdagens pensionsgrupp ska föreslå ett nytt regelverk för AP-fonderna som garanterar att våra pensionspengar investeras med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål.

Om du inte vill att dina pensionspengar ska bidra till landgrabbing och spekulation i jordbruksmark – kontakta Andra AP-fonden!

Vidare läsning

Rapporten “Foreign pension funds and land grabbing in Brazil“ (2015). Artiklar i New York Times, Expressen och Svenska Dagbladet från rapportlanseringen i november 2015. Svenska Dagbladet har sedan följt upp frågan i flera artiklar.

Parallellrapporten ”Sweden´s Extra Territorial State Obligations on ESCR” (maj 2016) av Latinamerikagrupperna, FIAN Sverige och Kristna Fredsrörelsen till FN:s Kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tar också upp fallet om Andra AP-fondens markinvesteringar i Brasilien.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.