This post is also available in: Español (Spanska)

Vicky Peña Gonzales kommer från den peruanska småbrukarorganisationen Confederación Campesina del Perú (CCP). År 2018 ska hon kandidera till borgmästare, och blir då den första kvinnan i sitt distrikt att ställa upp som kandidat.

– Vi kan inte sitta med armarna i kors när människor runt omkring oss drabbas av orättvisor. Vi måste kämpa för dem vars röster inte lyssnas på, säger Vicky Peña Gonzales med eftertryck medan vi gör sällskap till skolmatsalen.

Det är lunchdags på ledarskapsskolan för kvinnor i Managua, Nicaragua. En skola som arrangeras av småbrukarnätverket La Vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc och som Latinamerikagrupperna är med och finansierar.

Skolans kök ligger ute i den grönskande trädgården och i direkt anslutning ligger en stenbelagd pergola som också fungerar som matsal. Platsen är sval och när vi avslutat vår lunch dröjer vi oss kvar för att prata. Vicky Peña Gonzales är en av åttio kvinnor från Latinamerika och Karibien som deltar på utbildningen. Hon är 32 år gammal och kommer från regionen Piura i Peru. Inom kort ska hon kandidera till borgmästare, och blir då den första kvinnan i sitt distrikt att ställa upp som kandidat.

Kampen för småbrukares rättigheter

Vicky Peña Gonzales har varit engagerad i den nationella småbrukarorganisationen Confederación Campesina del Perú (CCP) i närmare sex år. Regionen hon kommer ifrån är en av de som drabbats hårdast av den senaste tidens vattenbrist. En situation som hon menar har förstärkts av statens försummelse. Hennes besvikelse går inte att ta miste på:

– Regeringen underlättar för de privata företagen med bevattningssystem och ger dem tillgång till mark. Varför stödjer de inte oss kvinnor på landsbygden, vi som föder världen?

Hon berättar att få av regionens småbrukare de senaste åren har kunnat leva av sitt jordbruk. Utlovat statligt stöd har uteblivit och många har hindrats av militären från att ta sig till de vattenkällor som de har rätt till.

Utbildning som fördjupat kunskapen

Vicky Peña Gonzales är nöjd med ledarskapsutbildningen som hon menar har gett henne fördjupad kunskap i flera olika teman, framför allt matsuveränitet och feminism.

– I det politiska samtalet diskuteras bara matsäkerhet, men då pratar vi endast om att mätta magen. Matsäkerhetsbegreppet har gett upphov till genmanipulerade grödor, patenterade fröer, växtgifter och gynnar bara de stora multinationella företagen, säger hon.

Ökad kunskap om begreppet matsuveränitet har öppnat hennes sinne och inspirerat henne till att tro att förändringar för kontinentens småbrukare är möjliga.

– Den här utbildningen kommer att hjälpa mig i mitt arbete för att skydda våra fröer och stödja det traditionella, varierade jordbruket.

Stöd till landsbygdens kvinnor och unga

I sitt nuvarande yrke som biträdande borgmästare arbetar Vicky Peña Gonzales bland annat med ungdomar. Nu senast i ett genusprojekt.

– Många säger att ungdomar är lata. Att de inte bidrar till samhället. Men när jag reser runt i regionen ser jag att det saknas politiska initiativ för våra ungdomar. Ungdomarna på landsbygden är dubbelt, om inte trefaldigt utsatta. Utanför städerna är jordbruket den enda inkomstkällan. När den arbetsmöjligheten saboteras av stora multinationella företag, och av den egna regeringen som gynnar de privata företagen, vilket öde väntar då våra ungdomar? Att migrera till staden? Att överge sin mark och sitt ursprung?

När jag frågar Vicky Peña Gonzales som kommer att kandidera till borgmästare under 2018, om vad hon ser som den viktigaste frågan att adressera, svarar hon utan att tveka:

– Jag skulle investera i unga, kvinnor och barn. Många politiker gör bara materiella investeringar. Om vi inte investerar i våra ungdomar kommer samhället att urholkas och bli lika kallt som väggarna i de fängelser där de unga vi inte satsar på är dömda att hamna, säger hon och fortsätter:

– Kvinnor och ungdomar behöver politisk skolning, liknande denna utbildning, där de får metoder för att försvara sina mänskliga rättigheter, sin mark och sina fröer. Vi måste se till att kvinnors rättigheter efterlevs; att kvinnor inte utsätts för våld och förtryck, samt att de får rätt till sin sexualitet och till preventivmedel.

Kvinnornas dubbla kamp

Vicky Peña Gonzales engagemang för rättvisa tog fart när hon deltog på en liknande ledarskapsskola för sex år sedan.

– Hade jag känt till min kapacitet då, hade jag redan varit Perus president vid det här laget, säger hon skämtsamt och skrattar.

Hon berättar att hennes egen politiska resa har varit både lång och svår. Att som kvinna anta en ledarposition är en kamp i dubbel bemärkelse. I början var hennes mamma emot att dottern lämnade sin man och sitt barn under flera dagar varje månad. Och Vicky Peña Gonzales berättelse är inte unik. Av de kvinnliga ledarna hon känner är de flesta antingen ensamstående, separerade eller skilda.

Samtidigt är småbrukarnas kamp för vatten och mark både hård och farlig. När hon berättar att en borgmästare nyligen mördats i regionen frågar jag henne om inte riskerna fått henne att överväga sin kandidatur.

– Nej, inte längre. Om jag dör, dör jag i kampen och för det jag tror på, svarar Vicky Peña Gonzales.

Text och foto: Sori Lundqvist, kommunikatör Latinamerikagrupperna

 


Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina

En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.
Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.
Under 2016 finansierade Latinamerikagrupperna bland annat en ledarskapsskola för kvinnor som arrangerades av La vía Campesinas latinamerikanska gren Cloc, Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

This post is also available in: Español (Spanska)Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

This post is also available in: Español (Spanska)Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.