När hon kom i kontakt med de sociala rörelserna i Guatemala förändrades hennes liv. Sedan två och ett halvt år tillbaka arbetar Wendy Quiná som sekreterare för urfolksorganisationen Waqib’Kej, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer.

Från samhället San Juan Comalapa, Chimaltenango, i centrala Guatemala kommer Wendy Quiná. Sedan två och ett halvt år tillbaka arbetar hon som sekreterare för urfolksorganisationen Waqib’Kej, en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer. I Guatemala utgör urfolk ungefär 60 procent av befolkningen, men är trots sin majoritet särskilt utsatta. Livslängden bland urfolk är lägre jämfört med övriga befolkningen och fattigdomsnivåerna högre.

– Latinamerikagruppernas stöd har varit fundamentalt. Stödet till organisationer, ungdomar, kvinnor och urfolksledare, kanaliserat via Waqib ´Kej, har varit mycket viktigt för oss, säger Wendy Quiná.

En del av det koloniala förflutna

Wendy Quiná föddes i mitten av 1980-talet, några år efter de blodigaste massakrerna under det 36-åriga inbördeskriget i Guatemala. Men Wendy växte upp i en strävsam köpmanna-familj, omedveten om den sociala kampen som pågick på landsbygden i bergen.

– Ärligt talat har jag varit kolonialiserad* hela mitt liv. Det var därför jag valde att plugga företagsekonomi. Men från och med att jag började jobba inom sociala rörelser, så blev jag allt mer medveten. Jag började förstå den sociala verkligheten och mitt lands sanna historia. För på de etablerade utbildningsinstitutionerna får vi bara lära oss det som står i läroplanen, vilken är helt kolonialiserad.

I Guatemala finns över 20 olika mayaspråk. Landets gemensamma språk är spanska, som med tiden allt mer tränger undan urfolksspråken. Wendy Quiná är en av få unga i huvudstaden Guatemala City som talar urfolksspråk. Hon förklarar den generella språkförlusten i storstaden genom att det är en smältdegel. Hennes grannar är från olika håll i landet, med olika språk. Wendy tackar sin mormor som inte pratar spanska, utan bara kachiquel, för sina språkkunskaper.

Att aldrig glömma sin identitet

När Wendy Quiná var fyra år flyttade familjen till huvudstaden Guatemala City, med bättre förutsättningar för familjeföretagets dagligvaruhandel. Wendy var duktig i skolan, så det var ingen överraskning att hon senare valde att studera vidare på universitet. Ämnet blev företagsekonomi. I utbildningen ingick praktik på organisation, men själv hade hon ingen aning om var hon skulle praktisera. En granne presenterade henne då för Conavigua, en organisation för änkor vars män dödats under inbördeskriget. Praktiken kom att bli en vändning i Wendys Quinás liv.

Genom att organisationen Waqib ’Kej ibland hade möten i Conaviguas lokaler kom Wendy i kontakt med maya-ledaren Domingo Herndez Ixcoy. Via honom fick hon möjlighet att lära sig mer om sitt rika kulturarv, bland annat att använda maya-kalendern, och att aldrig glömma sin identitet som urfolkskvinna. En dag kom en person från högerpopulistiska partiet Patriota och erbjöd henne jobb.

– Men jag vägrade att sätta mig i tjänst i det fortsatta förtrycket av mitt eget folk, berättar Wendy Quiná.

”Jag vill ta examen i urfolksrätt”

Wendy tackade nej till jobbet och hamnade så småningom på sin nuvarande tjänst som sekreterare på Waqib ´Kej. Där har hon fått sin politiska skolning och nu har hon omvärderat sina akademiska ambitioner; hon har bytt ut jakten på pengar till kampen för rättigheter:

– Jag vill skaffa mig en examen i urfolksrätt, säger hon.

Hennes familj är dock kvar i det gamla företagstänkandet med vinstmaximering. Och Wendys nya medvetenhet har ibland fört henne till animerade diskussioner med sina bröder. Som affärsidkare upprördes de till exempel ifjol, när de sociala rörelserna blockerade vägar i samband med störtandet av landets korrupte president, Peréz Molina.

– Nu för tiden är det inte så mycket diskussioner längre, utan de frågar mig om varför saker är si eller så. De frågar mig, därför att deras värld är helt annorlunda från min.

Wendy får ibland fostra sina bröder genom att ge dem historielektioner och allt som de sociala rörelsernas har fått genomgå.

– Jag får förklara för dem, att hade det inte varit för de sociala rörelsernas kamp, så hade diskrimineringen av urfolk i Guatemala fortfarande varit lika utbredd som förut.

Text och foto: Lari Honkanen, kommunikatör Latinamerikagrupperna


 

*På platser som utsatts för kolonialisering talar man om att även människorna som lever på platsen fått sina sinnen kolonialiserade. María del Pilar Quintero skriver i boken ”Den koloniserades psykologi” (1993) att länderna i Latinamerika uppnått en formell politisk självständighet men inte lyckats bli ekonomiskt och kulturellt självständiga. Kulturen i de latinamerikanska nationerna har enligt henne inte genomgått någon avkolonialiseringsprocess. Tvärtom har man efter självständigheten från kolonialmakten fortsatt med en kulturell kolonialism som anammat rasistiska teorier. Att se sig själv som ”kolonialiserad” i en latinamerikansk kontext, innebär att vara medveten om de diskriminerande strukturer som finns omkring en och att ifrågasätta dem.


Latinamerikagruppernas samarbete med Waqib’Kej

 En stor del av Latinamerikas befolkning lever i fattigdom, många bor på landsbygden och en majoritet är kvinnor.

Latinamerikagrupperna tror att det går att minska fattigdomen; om människor får mer inflytande över sina liv och sin framtid. Därför stödjer Latinamerikagrupperna projekt som stärker kvinnors möjlighet att delta i det offentliga livet.

Under 2016 gjorde Latinamerikagrupperna bland annat det möjligt för representanter från Waqib’Kej att delta i en kommunikationskonferens i Bolivia där urfolk från hela kontinenten deltog.

Ditt stöd behövs

Ge fler kvinnor möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter som kvinnor, småbrukare och urfolk.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174. Skriv ” Kvinnokraft” i fritexten.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika