Maja Heide gör praktik genom Latinamerikagrupperna hos en småbrukarorganisation i Paraguay och bor på landsbygden i en paraguayansk familj.

Solen ligger rakt på mitt fönster, som egentligen bara är två plåtluckor, och det är varmt fastän klockan bara är sju. Jag stiger upp och hittar min paraguayanska familj drickandes mate bakom huset. Jag har fortfarande inte helt tagit till mig denna morgonrutin, te som dricks med metallsugrör, då det kokheta vattnet som hela tiden hälls på ur en termos ger mig fler brännskador än njutbara upplevelser. Jag gör de sällskap men har med mig en kopp ljummet kaffe. Vi pratar om byn, om Sverige, om de kommer hälsa på mig i framtiden och att det i så fall måste vara under sommaren, om våra nya praktikantplaner på att resa runt i landet.

Efter frukost ger jag mig iväg bort till doña Hilda, Julians värdmamma tillika drivande i kvinnornas organisering i byn. Tio minuter senare har den stekheta solen försvunnit, mitt ute på en liten lerväg mellan två enorma sojafält kommer mullret och regnet. Åska och skyfall. Kamera, mobil, block och penna har jag opraktiskt nog i en tygpåse. Jag slänger in den under tröjan, tar skorna i handen och halvspringer i redan stora pölar. Det går inte speciellt fort för vägen blir snorhal på bara några sekunder. Vid första huset efter fälten slänger jag mig in under ett stort mangoträd men ropas in på verandan.

Hos doña Vicky, som jag aldrig träffat förut, får jag en stol under tak och sällskap att vänta ut regnet med. Hon vet redan var jag bor men inte vad jag gör här och medan regnet drar undan berättar jag om mig och vår praktik och hon om sin familj och hur hon pendlar mellan byn och storstaden Ciudad del Este. När hönsen och ankorna kommer ut på gårdsplanen vågar jag mig vidare, genomblöt och smutsig av lera som skvätte upp när jag sprang. Jag promenerar förbi ett alldeles nyskördat sojafält. Fälten som var ett enda stort grönt hav när vi kom till byn har besprutats med avlövningsmedel, vissa skiftar i gult, andra är helt torra av giftet, det här är tomt.

En moped saktar in, erbjuder skjuts. Vi kommer snabbt fram och kranen ute på gården kommer väl till pass, jag är lerig upp till knäna. Nytvättad och med lånad torr tröja får jag så göra en intervju med Hilda. Om kvinnornas organisering mot machismon, mot sojan, för rätten till mark och ett värdigt liv som småbrukare. På vägen tillbaka slipper jag regn och traskar förbi trähusen där folk vinkar och hälsar, hundar skäller, kor betar, blommor, träd och fält där det odlas bönor, majs och manioka. Jag känner mig alltid lite som en attraktion när jag promenerar runt i byn, dels för att jag syns så väl som främling, dels för att alla andra kör moppe.

Jag svänger förbi Silvia, en vän som också lovat en intervju, den här om ungdomarnas organisering. Silvia är 15 år och har redan varit aktiv i Conamuri (kvinnoorganisation för småbrukare och urfolk tillika vår värdorganisation i landet) i flera år. Hon är lite nervös men är samtidigt van att prata, vet vad hon vill säga, är säker på att kampen kommer föra med sig en framtid härute, att de inte tänker ge upp och låta sojan ta över. Efter intervjun dricker vi tereré, precis som mate fast med isvatten och därmed utan risk för brännskador.

Text och foto: Maja Heide

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Krönika
La Via Campesinas slutmarsch i Bilbao i juli 2017. Foto La Via Campesina

Rörelsen som växer för att förändra världen

I veckan avslutade La Via Campesina – den globala rörelsen för småbrukare, urfolk och lantarbetare – sin sjunde internationella konferens som denna gång hölls i Baskien. 500 delegater från 72 länder deltog för att representera de 200 miljoner människor som ingår i detta globala nätverk.

· Krönika
Foto: Sori Lundqvist

En kommunikatörs bokslut

Efter sex år på Latinamerikagruppernas kontor i Stockholm fick vår kommunikatör Sori Lundqvist möjligheten att under ett års tid arbeta på kontoret i Ecuador. Nu är året snart över och i denna krönika gör hon ett symboliskt bokslut.

· Krönika

Internationell solidaritet stärker kampen

Latinamerikagruppernas verksamhetsledare Markus Malm och programhandläggare Marlene Sosa Mercado befinner sig i Colombia under första maj för att delta i småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas kongress med representanter från hela Latinamerika.

· Krönika

”Att lära mig om deras kamp är något av det största jag varit med om”

Efter fem månader i Colombia reser jag tillbaka till Sverige med en ryggsäck fylld av nya upplevelser, kunskaper och relationer. Jag har varit där som praktikant hos organisationen Coordinador Nacional Agrario (CNA), som är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia.

· Krönika

Vårt arbete behövs mer än någonsin

Latinamerikagrupperna har i närmare 50 år arbetat för att öka människors inflytande över sina livsvillkor i Latinamerika. Det gör vi bland annat genom stöd till viktiga sociala rörelser som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse.

· Föreningsnytt, Krönika

Gruva förorenar och splittrar befolkning

”Lämna inget skräp efter er”, säger gruvbolagets säkerhetsvakt, men kommer Goldcorp följa sitt eget råd? Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist när hon besöker den skandalomsusade Marlingruvan i Guatemala.

I sojafälten: ”Doften av gift är stark och väldigt obehaglig”

Jag har nu varit nästan tre månader i byn Limoy II i Alto Paraná i östra Paraguay, i gränslandet till Brasilien. För att komma till byn från närmaste motorväg måste man åka ca 25 minuter genom det så kallade ”Mar de Soja”, ett hav av enbart genmodifierad soja – den enda sortens hav det kustlösa landet Paraguay har att erbjuda.

· Krönika

Ett besök på landsbygden vi sent kommer att glömma

När jag bestämde mig för att åka ut och resa i Latinamerika hade jag en önskan om att få möjlighet att lära känna några av de småbrukar- och urfolksorganisationer som Latinamerikagrupperna samarbetar med för att, i praktiken, bättre förtydliga och förstå kopplingen mellan det som våra samarbetsorganisationer gör i Latinamerika och det arbete som kansli, styrelse och aktivister gör i Sverige.

· Krönika

Sojan gör grannar till bittra fiender

”Vart tar egentligen alla gifterna vägen?” Frågar sig vår kommunikatör Sori Lundqvist där hon står mitt i den besprutade sojaodlingen på landsbygden i Paraguay.

Minga – det kollektiva arbetet

Elli Viljanen gör praktik för Latinamerikagrupperna i Ecuador och bor hos en värdfamilj där.

· Krönika