Maja Heide gör praktik genom Latinamerikagrupperna hos en småbrukarorganisation i Paraguay och bor på landsbygden i en paraguayansk familj.

Solen ligger rakt på mitt fönster, som egentligen bara är två plåtluckor, och det är varmt fastän klockan bara är sju. Jag stiger upp och hittar min paraguayanska familj drickandes mate bakom huset. Jag har fortfarande inte helt tagit till mig denna morgonrutin, te som dricks med metallsugrör, då det kokheta vattnet som hela tiden hälls på ur en termos ger mig fler brännskador än njutbara upplevelser. Jag gör de sällskap men har med mig en kopp ljummet kaffe. Vi pratar om byn, om Sverige, om de kommer hälsa på mig i framtiden och att det i så fall måste vara under sommaren, om våra nya praktikantplaner på att resa runt i landet.

Efter frukost ger jag mig iväg bort till doña Hilda, Julians värdmamma tillika drivande i kvinnornas organisering i byn. Tio minuter senare har den stekheta solen försvunnit, mitt ute på en liten lerväg mellan två enorma sojafält kommer mullret och regnet. Åska och skyfall. Kamera, mobil, block och penna har jag opraktiskt nog i en tygpåse. Jag slänger in den under tröjan, tar skorna i handen och halvspringer i redan stora pölar. Det går inte speciellt fort för vägen blir snorhal på bara några sekunder. Vid första huset efter fälten slänger jag mig in under ett stort mangoträd men ropas in på verandan.

Hos doña Vicky, som jag aldrig träffat förut, får jag en stol under tak och sällskap att vänta ut regnet med. Hon vet redan var jag bor men inte vad jag gör här och medan regnet drar undan berättar jag om mig och vår praktik och hon om sin familj och hur hon pendlar mellan byn och storstaden Ciudad del Este. När hönsen och ankorna kommer ut på gårdsplanen vågar jag mig vidare, genomblöt och smutsig av lera som skvätte upp när jag sprang. Jag promenerar förbi ett alldeles nyskördat sojafält. Fälten som var ett enda stort grönt hav när vi kom till byn har besprutats med avlövningsmedel, vissa skiftar i gult, andra är helt torra av giftet, det här är tomt.

En moped saktar in, erbjuder skjuts. Vi kommer snabbt fram och kranen ute på gården kommer väl till pass, jag är lerig upp till knäna. Nytvättad och med lånad torr tröja får jag så göra en intervju med Hilda. Om kvinnornas organisering mot machismon, mot sojan, för rätten till mark och ett värdigt liv som småbrukare. På vägen tillbaka slipper jag regn och traskar förbi trähusen där folk vinkar och hälsar, hundar skäller, kor betar, blommor, träd och fält där det odlas bönor, majs och manioka. Jag känner mig alltid lite som en attraktion när jag promenerar runt i byn, dels för att jag syns så väl som främling, dels för att alla andra kör moppe.

Jag svänger förbi Silvia, en vän som också lovat en intervju, den här om ungdomarnas organisering. Silvia är 15 år och har redan varit aktiv i Conamuri (kvinnoorganisation för småbrukare och urfolk tillika vår värdorganisation i landet) i flera år. Hon är lite nervös men är samtidigt van att prata, vet vad hon vill säga, är säker på att kampen kommer föra med sig en framtid härute, att de inte tänker ge upp och låta sojan ta över. Efter intervjun dricker vi tereré, precis som mate fast med isvatten och därmed utan risk för brännskador.

Text och foto: Maja Heide

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Utbilda dig till aktivist – gratiskurs för dig som är månadsgivare

Först till kvarn! Få anmälningsavgiften (800 sek) till en kurs betald samt resekostnader tur och retur till Färnebo folkhögskola. Anmäl dig idag!

· Nyheter

Gotland runt för Latinamerika

Praktikanten Alexandra Löfgren trotsade väder och vind för att uppmärksamma situationen för Latinamerikas småbrukare.

· Nyheter

Moder Jords dag – även alla människors dag

Latinamerikagruppernas temagrupp för Buen Vivir och Naturens Rättigheter uppmärksammar den 22 april, Moder Jords dag, genom att förnya sina löften om att försvara henne.

· Nyheter

8 mars-tal ”I solidaritet med våra systrar”

Tillsammans med våra systrar i Latinamerika och på hela jorden vill vi jobba för en mer rättvis oh feministisk värld. Latinamerikagrupperna vet att patriarkatet inte helt kan avskaffas om vi inte avskaffar kapitalism och kolonialism.

· Nyheter

Campesino struggle for rights in post conflict Colombia

Caught between two opposing sides of an armed conflict, campesinos, the farmers of Sumapaz in rural Colombia, have had to face adversity for decades. After the 2016 peace treaty signing between the Colombian state and the FARC-guerilla, things began to improve yet the effects of the conflict are still being felt by many civilians. Campesinos […]

· Nyheter

Julhälsning från Latinamerikagruppernas styrelse

2020 lider mot sitt slut och Latinamerikagruppernas styrelse samlades under luciahelgen för årets sista styrelsemöte, ett par av oss i Solidaritetshuset i Stockholm men de flesta digitalt. Året blev verkligen inte som någon hade kunnat tänka sig. Planerade evenemang har fått ställas in, möten har fått ta nya, digitala former och det har varit tråkigt […]

· Nyheter

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Nyheter

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Nyheter

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Nyheter

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Nyheter