Sori Lundqvist är kommunikatör och praktikantsamordnare för Latinamerikagrupperna. Här besöker hon landsbygden i Paraguay där de stora monokulturerna av soja bidrar till problem för befolkningen.

Det är söndagsmorgon i byn Limoy 2 i regionen Alto Paraná i östra Paraguay. Klockan är tio men byborna har redan arbetat i flera timmar. Mycket ska hinnas med innan värmen gör arbetet på gården omöjligt. Några djur ska matas, andra ska slaktas, gården ska städas och odlingarna ses över.

Alto Paraná är centrum för landets storskaliga livsmedelsproduktion som domineras av genmodifierad soja. Soja är Paraguays viktigaste exportvara och odlas på 60 procent av all odlingsbar mark. Byns sojaodlare är sedan länge i full färd med sitt arbete och de stora maskinerna rör sig långsamt och metodiskt fram över fälten som omgärdar byn.

På små röda stigar tar vi oss ut i det vidsträckta gröna sojahavet. Soja så långt ögat kan nå. Det är svårt att ta in, svårt att förstå. Vi får möte av en moped som får dammet att virvla upp i stora röda moln. Vi vinkar och går vidare.

Plötsligt når vi ett fält som vid första anblicken verkar dött. Sojan saknar blad och är torr som fnöske. Jag får veta att fältet troligtvis besprutats med Parakvat, som har varit förbjudet i Sverige sedan 1983, för att torka snabbare inför skörden.

Vid odling av genmodifierad soja används stora mängder växtgifter, vars verksamma ämnen i flera fall bedömts vara extremt skadliga för människa och miljö. Jag befinner mig i ett hav av osynligt gift.

Jag tittar ner på mina skor och frågar mig vart alla gifterna tar vägen. Sipprar det ner i marken jag står på? Ner till grundvattnet? Tar det sig vidare till dricksvattnet och till bäckarna där barnen svalkar sig i efter en lång och varm skoldag?

De statliga restriktionerna kring sojaodlingar är många. Bland annat ska varje odling omgärdas av ”murar” av växtlighet för att förhindra att gifterna sprids med vinden, men här finns inga skydd. Här sprids gifterna till de omkringliggande husen, till människornas odlingar och in i deras hem. In i sovrummen där de omfamnar byns sovande barn. Jag tänker på föräldrarna vars enda sätt att skydda sina barn från gifterna är att regla sina plåtfönster.

På fältet är en bonde i färd med att skörda. Jag stannar och fotograferar den torra sojan och skördetröskan som långsamt kommer emot mig.

– Hallå där! Jag vill prata med dig, säger bonden med bestämd röst och hoppar ner från förarsätet. Han är uppenbart besvärad av mitt intresse och med kameran hängande på magen översköljs jag av frågor.

– Vi har många konflikter om sojan i området, förklarar han kort. Mer än så vill han inte säga utan hoppar raskt in i förarsätet och fortsätter med sitt arbete.

Det blir med ens tydligt att sojan inte bara utgör ett hot mot miljön och människors hälsa. Sojan gör även grannar till bittra fiender och splittrar samhällen.

Livet på Paraguays landsbygd är hårt och otacksamt. Fler och fler småbrukare väljer att arrendera eller sälja marken till sojaodlare. Andra har själva börjat odla grödan med tillhörande giftpaket. De som blir kvar i byn får allt svårare att värja sig mot gifterna och allt svårare att stå upp mot den orättvisa de får utstå. Därför är Latinamerikagruppernas stöd till människors organisering i Paraguay viktigare än någonsin.

Som Catalina Fernandez, småbrukare och aktiv i den feministiska paraguayanska urfolks och småbrukarnätverket CONAMURI uttrycker det:

Jag skickar ut ett SOS till Sverige. Vårt vatten förgiftas, våra djur och barn dör. Det paraguayanska folket håller på att utplånas helt!

Text och foto: Sori Lundqvist


Ditt stöd behövs

Ge fler människor på Latinamerikas landsbygd möjlighet att utbilda sig, organisera sig och försvara sina rättigheter.

Du kan:

  • Sms:a ”LA” till 72980 och bidra med 50 kronor.
  • Sms:a ”LA 100” till 72980 och bidra med 100 kronor.
  • Sms:a ”LA 150” till 72980 och bidra med 150 kronor.

Ge ett valfritt stöd på vårt 90-konto: PG: 90 1017-4

Swish:a ett valfritt stöd

  • Vårt Swishnummer: 1239010174.

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.