Mellan år 2014 och 2016 gav Latinamerikagrupperna stöd till Ecuadors nationella urfolksnätverk, CONAIE. Stödet gick till deras arbete för att stärka landets urfolksidentitet, samt till deras arbete för att öka kvinnors och ungdomars kunskap, makt och inflytande i samhället. En av de ungdomar som direkt nåtts av Latinamerikagruppernas stöd är den 22-årige Rumi Yumbay, ungdomsledare i CONAIE.

Rumi Yumbay började engagera sig politiskt redan som artonåring. Inspirerad av sin nu bortgångne farbror som var vice ordförande i Conaie mellan åren 2000 och 2008, deltog han som sjuttonåring på en ledarskapsskola för ungdomar. När han år 2014 nominerades till nationell ungdomsledare tackade han utan att tveka ja till uppdraget och tog en paus i sina juridikstudier. I sitt uppdrag arbetar han med att öka ungdomars kunskap om sin historia och för att de ska känna stolthet över sin identitet som urfolk.

– Vår uppgift är att fostra en ny generation unga män och kvinnor som kan försvara våra rättigheter och se till att våra samhällen lever vidare, säger Rumi Yumbay när vi stannar till vid byskolan Ueib Inti-Churi i provinsen Bolivar i Ecuadors högland.

Skolan ligger en timmes bilresa från staden Guaranda, en resa på smala slingriga stigar uppför branta bergssluttningar. Luften är kall och fuktig men utsikten från skolgården är häpnadsväckande vacker. Runt oss springer barn omkring. De skojar, spelar basket och uppe på en kulle sitter en grupp elever med ansiktena djupt nere i sina lunchlådor.

Ecuador är en av få länder i världen som definierar sig som en plurinationell stat, en stat med flera folkgrupper och nationaliteter som alla har likvärdig status och samma rättigheter. Sedan år 2008, då den nya konstitutionen röstades igenom, har landets urfolk i vissa avseenden fått det bättre. Idag har urfolk bland annat rätt till tvåspråkig undervisning. Men enligt Rumi Yumbay är den tvåspråkiga och interkulturella utbildning fortfarande bristfällig. På landsbygden är tillgången till utbildning begränsad och få av landsbygdens barn går vidare till högre studier. Av de unga som lämnar landsbygden för att studera i städerna blir många kvar efter avslutad utbildning och förlorar sin identitet som urfolk och småbrukare.

Byskolan Ueib Inti-Churi som startades och drivs av urfolkssamhället Inti-Churi är ett försök att bromsa den utvecklingen och resultatet har visat sig framgångsrikt. Tack vare skolan kan barnen nu gå kvar i sin hemort ändå upp till högstadiet. Som före detta elev, från dess första årskull, beskriver Rumi Yumbay skolan som en viktig del i arbetet för att stärka urfolkens identitet. För som CONAIE:s slagord säger så går det inte att skapa en samtid utan att känna till sin historia: “Vi det första upprorets barn. Vår samtid kan inte skapas utan kunskap om historien, och den verkliga historien är den som ännu ingen har berättat”. Undervisningen på skolan görs på spanska och urfolksspråket Kichwa och stor vikt läggs vid att hålla liv i de lokala traditionerna, bland annat genom sång, dans och musik. Skolan har även valt att inkludera, de för regionen traditionella plaggen i den obligatoriska skoluniformen.

Rumi Yumbay ser skolan som ett sätt att göra motstånd mot den rådande kapitalistiska och individualistiska världsåskådningen, som han menar fokuserar på den enskilda individens självförverkligande; att nå en position i samhället och få en hög lön, istället för att se till den stora gruppens bästa.

I anslutning till skolan finns ett mejeri som gett samhället arbetstillfällen, stärkt de lokala böndernas självständighet och som syftar till att ge ungdomarna kunskaper och intresse för livet på landsbygden.

– Det är tack vare våra föräldrars hårda arbete som vi har en tvåspråkig och interkulturell skola här uppe i samhället, säger Rumi Yumbay med stolthet i rösten.

När jag frågar Rumi Yumbay, som är inne på sitt sista år som ledare i CONAIE, om hans framtidsplaner svarar han utan att tveka:

– Min uppgift nu är att återvända till min basorganisation och fortsätta att stärka vårt lokalsamhälle. Det är viktigt, för utan vår gemenskap hade vi inte varit de vi är idag.

Text: Sori Lundqvist

Foto: Elli Viljanen, Lari Honkanen

Latinamerikagruppernas stöd för unga och kvinnors engagemang

Latinamerikagrupperna fortsätter att stödja Ecuadors urfolk i deras arbete för att bevara sin identitet och för att öka kvinnors och ungas deltagande i politiken. Sedan 2016 stödjer vi bland annat den Pecuadorianska urfolksorganisationen Pueblo kayambis arbete. Läs mer om vårt sammarbete med organisationen Pueblo kayambi här: http://latinamerikagrupperna.se/sv/pueblo-kayambi

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Guatemala-kännaren Evelina Sartori Valck berättar om situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala

Evelina Sartori Valck, guatemalakännare och före detta anställd på Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen, ger oss en inblick i situationen för miljö- och människorättsförsvarare i Guatemala.

· Reportage från Latinamerika

”Att kriminalisera oss har blivit ett sätt att tysta oss”

Dalila Merida är en av många som fallit offer för den ökade kriminaliseringen i Guatemala. Hon fängslades i nio dagar efter en fredlig aktion 2016 mot ett företag som vägrat betala ut rättmätiga pensioner till sina arbetare, nu står hon åtalad av samma företag.

· Reportage från Latinamerika

Protesterna i Ecuador – en kritik mot den rådande nyliberala utvecklingsmodellen

Under tolv dagar i början av oktober 2019 ägde omfattande protester rum i Ecuador, främst ledda av Ecuadors urfolk. Tillsammans med Latinamerikagruppernas programansvariga Rodolfo Magne söker vi svar på vad som hände under dessa turbulenta veckor och hur situationen för landets urfolk ser ut i dag.

· Reportage från Latinamerika

“Vi kommer fortsätta försvara våra rättigheter oavsett hur mycket vi åtalas, förföljs eller fängslas på olagliga grunder”

I en intervju med Franklin Quilumbaquin, från urfolksorganisationen Confederación del Pueblo Kayambi i Ecuador, berättar han om organisationens utsatthet där sociala social ledare som är extra utsatt.

· Reportage från Latinamerika

”Människorättsförsvarare har alltid varit utsatta, men efter fredsavtalet har situationen förvärrats”

Milena Flores, från en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Movimiento Ríos Vivos Colombia, är en av många som tvingats fly till Europa till följd av sitt arbete för mänskliga rättigheter. Hon vittnar om hur situationen för människorättsförsvarare i Colombia har förvärrats efter fredsavtalet och hur kvinnor är extra utsatta.

· Reportage från Latinamerika

En återvändsgränd för jämlikhet, rättvisa och säkerhet i Bolivia

I ett videosamtal berättar Segundina Flores, ordförande för den bolivianska kvinno- och urfolksrörelsen Bartolina Sisa om civilsamhällets förändrade förutsättningar efter statskuppen.

· Reportage från Latinamerika

”Det här måste vi göra om”

Jag känner mig otroligt nöjd och stolt berättar Latinamerikagruppernas praktikant Marla Zavala efter att ha tagit initiativet till en städdag av staden Chaparall i Tolima i Colombia.

“En kopp kaffe som jag aldrig kommer att glömma”

Under sin praktik fick Marla Zavala möjlighet att besöka en familj som vill återgå till mer hållbara odlingsmetoder och själva kommersialisera sitt kaffe.

· Reportage från Latinamerika

I staden Planadas i Colombia står barnens utveckling och framtid i fokus

Efter en lång bussresa på krokiga vägar med Cumbia i högtalarna är jag äntligen framme i staden Planadas i regionen Tolima i västra Colombia. Jag har rest dit tillsammans med den 17-årigen Didjer, son till en av ledarna i gräsrots organisationen Astracatol, som är del av den colombianska småbrukar- och fackföreningsrörelsen Fensuagro som jag gör […]

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika