Mellan år 2014 och 2016 gav Latinamerikagrupperna stöd till Ecuadors nationella urfolksnätverk, CONAIE. Stödet gick till deras arbete för att stärka landets urfolksidentitet, samt till deras arbete för att öka kvinnors och ungdomars kunskap, makt och inflytande i samhället. En av de ungdomar som direkt nåtts av Latinamerikagruppernas stöd är den 22-årige Rumi Yumbay, ungdomsledare i CONAIE.

Rumi Yumbay började engagera sig politiskt redan som artonåring. Inspirerad av sin nu bortgångne farbror som var vice ordförande i Conaie mellan åren 2000 och 2008, deltog han som sjuttonåring på en ledarskapsskola för ungdomar. När han år 2014 nominerades till nationell ungdomsledare tackade han utan att tveka ja till uppdraget och tog en paus i sina juridikstudier. I sitt uppdrag arbetar han med att öka ungdomars kunskap om sin historia och för att de ska känna stolthet över sin identitet som urfolk.

– Vår uppgift är att fostra en ny generation unga män och kvinnor som kan försvara våra rättigheter och se till att våra samhällen lever vidare, säger Rumi Yumbay när vi stannar till vid byskolan Ueib Inti-Churi i provinsen Bolivar i Ecuadors högland.

Skolan ligger en timmes bilresa från staden Guaranda, en resa på smala slingriga stigar uppför branta bergssluttningar. Luften är kall och fuktig men utsikten från skolgården är häpnadsväckande vacker. Runt oss springer barn omkring. De skojar, spelar basket och uppe på en kulle sitter en grupp elever med ansiktena djupt nere i sina lunchlådor.

Ecuador är en av få länder i världen som definierar sig som en plurinationell stat, en stat med flera folkgrupper och nationaliteter som alla har likvärdig status och samma rättigheter. Sedan år 2008, då den nya konstitutionen röstades igenom, har landets urfolk i vissa avseenden fått det bättre. Idag har urfolk bland annat rätt till tvåspråkig undervisning. Men enligt Rumi Yumbay är den tvåspråkiga och interkulturella utbildning fortfarande bristfällig. På landsbygden är tillgången till utbildning begränsad och få av landsbygdens barn går vidare till högre studier. Av de unga som lämnar landsbygden för att studera i städerna blir många kvar efter avslutad utbildning och förlorar sin identitet som urfolk och småbrukare.

Byskolan Ueib Inti-Churi som startades och drivs av urfolkssamhället Inti-Churi är ett försök att bromsa den utvecklingen och resultatet har visat sig framgångsrikt. Tack vare skolan kan barnen nu gå kvar i sin hemort ändå upp till högstadiet. Som före detta elev, från dess första årskull, beskriver Rumi Yumbay skolan som en viktig del i arbetet för att stärka urfolkens identitet. För som CONAIE:s slagord säger så går det inte att skapa en samtid utan att känna till sin historia: “Vi det första upprorets barn. Vår samtid kan inte skapas utan kunskap om historien, och den verkliga historien är den som ännu ingen har berättat”. Undervisningen på skolan görs på spanska och urfolksspråket Kichwa och stor vikt läggs vid att hålla liv i de lokala traditionerna, bland annat genom sång, dans och musik. Skolan har även valt att inkludera, de för regionen traditionella plaggen i den obligatoriska skoluniformen.

Rumi Yumbay ser skolan som ett sätt att göra motstånd mot den rådande kapitalistiska och individualistiska världsåskådningen, som han menar fokuserar på den enskilda individens självförverkligande; att nå en position i samhället och få en hög lön, istället för att se till den stora gruppens bästa.

I anslutning till skolan finns ett mejeri som gett samhället arbetstillfällen, stärkt de lokala böndernas självständighet och som syftar till att ge ungdomarna kunskaper och intresse för livet på landsbygden.

– Det är tack vare våra föräldrars hårda arbete som vi har en tvåspråkig och interkulturell skola här uppe i samhället, säger Rumi Yumbay med stolthet i rösten.

När jag frågar Rumi Yumbay, som är inne på sitt sista år som ledare i CONAIE, om hans framtidsplaner svarar han utan att tveka:

– Min uppgift nu är att återvända till min basorganisation och fortsätta att stärka vårt lokalsamhälle. Det är viktigt, för utan vår gemenskap hade vi inte varit de vi är idag.

Text: Sori Lundqvist

Foto: Elli Viljanen, Lari Honkanen

Latinamerikagruppernas stöd för unga och kvinnors engagemang

Latinamerikagrupperna fortsätter att stödja Ecuadors urfolk i deras arbete för att bevara sin identitet och för att öka kvinnors och ungas deltagande i politiken. Sedan 2016 stödjer vi bland annat den Pecuadorianska urfolksorganisationen Pueblo kayambis arbete. Läs mer om vårt sammarbete med organisationen Pueblo kayambi här: http://latinamerikagrupperna.se/sv/pueblo-kayambi

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.