Över 500 småskaliga jordbrukare, konsumenter och aktivister möttes i Rumänien under den andra europeiska konferensen för matsuveränitet. Latinamerikagrupperna var på plats för att knyta nya kontakter och bli en del av den växande Nyéléni-rörelsen i Europa.

Medan solen sänker sig bakom husknutarna plockas mer och mer lokalproducerad mat från Europas alla hörn fram på det långa bordet. Konferensens första kväll inleds med en dignande buffé. Där finns hårdbröd från Sverige, dadlar från Turkiet, getost från Rumänien och oliver från Frankrike. Hundratals människor ringlar i en lång kö för att smaka på de europeiska delikatesserna.

När det första europeiska mötet för matsuveränitet hölls i Österrike för fem år sedan var bara några enstaka svenskar på plats. När mötet nu hålls för andra gången, i Cluj Napoca i Rumänien, har intresset växt betydligt.

Från Sverige deltar sexton personer från åtta olika organisationer, bland annat Latinamerikagrupperna, FIAN och Nordbruk, den svenska grenen av Via Campesina.

– Intresset för matsuveränitet har aldrig varit större – vare sig i Sverige eller i Europa. Det känns som ett steg i rätt riktning att vi är här, säger Lisa Persson, styrelseledamot i Latinamerikagrupperna som är på plats under konferensen tillsammans med föreningens aktivister Fanny Rölander och Lotta Palm.

Rörelsen växt på fem år

På plats på konferensen finns över 500 deltagare från 40 olika länder. Det är småskaliga jordbrukare, ursprungsfolk, konsumenter, forskare, journalister, miljörörelser och människorättsorganisationer, som alla delar med sig av erfarenheter från sina respektive länder om hur de arbetar för att förändra vårt matsystem.

Här hörs berättelser om migranters usla arbetsvillkor på fälten, bönders kamp för att kunna leva på sitt jordbruk, GMO-grödor som förstör den biologiska mångfalden och myndigheter som säljer ut mark till multinationella företag. Men också berättelser om människor som nu går samman för att bygga alternativen.

Det är tydligt att mycket har hunnit hända under de fem år som passerat sedan det senaste mötet. Kunskapen har växt och nätverkandet mellan organisationer och länder har ökat. Intresset för Community Supported Agriculture (CSA) – där konsumenter går in och delar på kostnaden och risken tillsammans med jordbrukaren – har exploderat över Europa.

– Allt fler vill sätta producenter, distributörer och konsumenter främst i livsmedelssystemet, istället för företagen och marknaden, säger Fanny Rölander.

Men det har också varit tuffa motgångar för Europas 12 miljoner jordbrukare, varav den största delen – 90 procent – är småskaliga jordbrukare som är under konstant attack. De senaste fem åren har 20 procent av de småskaliga jordbrukarna försvunnit i Europa. I Östeuropa är orsaken ofta landgrabbing.

Khalid Khawaldeh från Jordanien, som deltog på mötet, slogs av hur lika situationen ser ut för småbrukare världen över.

– Vi brukar vanligtvis uppfatta den västerländska världen som fienden eftersom det är därifrån många av storföretagen kommit ifrån som utsatt oss för kolonisering. Men när jag kommer hit förstår jag att även småbrukare i väst drabbas hårt av samma företag. Därför kan de inte vara våra fiender utan måste vara våra vänner och allierade, säger han.

Samarbete vägen framåt

Vi i Latinamerikagrupperna har under många år stöttat våra samarbetsorganisationers arbete för matsuveränitet och agroekologi i Latinamerika. Samtidigt har vi till stor del saknat förmågan att bjuda igen vad gäller goda exempel från Sverige, kunskap om det svenska jordbruket och situationen för vårt lands småbrukare. Vårt fokus har legat på att enbart hjälpa till och bygga en stark matsuveränitetsrörelse i Latinamerika – inte i Sverige. Men detta är på väg att förändras.

– 40 procent av den mark vi i EU använder för att producera vår mat ligger idag utanför EU. Det är helt ohållbart att vi gör oss beroende av andra länders mark för vår matproduktion. Därför måste vi agera även på hemmaplan och förändra både vår produktion och vår konsumtion, säger Lisa Persson.

Något mycket spännande var att vi i Latinamerikagrupperna och de andra svenskarna träffade våra motsvarande organisationer i Norge och Danmark. Vi har inte haft något samarbete tidigare men planerar nu att ordna ett gemensamt nordiskt Nyéléni-möte för matsuveränitet.

– Den här resan har blivit startpunkten för att börja samarbeta mer med andra organisationer för matsuveränitet i Sverige och Europa. Tillsammans blir vi en starkare röst, säger Lotta Palm.

Text och foto: Lisa Persson

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Föreningsnytt

Latinamerikagrupperna/UBV fyller 50 år!

LATINAMERIKAGRUPPERNA/UBV FYLLER 50 ÅR! Detta ska vi uppmärksamma på olika sätt under hösten och avslutar med den stora 50-årsfesten lördagen den 17/11 från kl 15 på Solidaritetshuset i Stockholm! Kom och fira tillsammans med nuvarande och före detta medlemmar, anställda, volontärer, praktikanter, solidaritetsarbetare, från fem decenniers solidaritetsrörelse. Att delta på festen kostar 250 kr (Early […]

· Kalendarium, Föreningsnytt

Ny verksamhetsledare, fortsatt samarbete och ett litet mötesbord

På årets andra styrelsemöte närvarade kansliets nya verksamhetsledare Anna Barkered. Många intressanta diskussioner fördes och viktiga beslut fattades. Läs Julia Fyrs rapport från mötet.

· Föreningsnytt, Övrigt

Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut

Bara under juni månad i år har 31 sociala ledare har mördats i Colombia. Över 100 har mördats sedan årsskiftet och över 300 har mördats sedan fredsavtalet slöts 2016. Morden på sociala ledare i Colombia måste få ett slut!

· Föreningsnytt, Opinion

Samma ansvar här som där

En betydande del av Sveriges import av livsmedel och djurfoder kommer från Latinamerika. Ofta produceras de med stora mängder kemiska bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige och EU. På Latinamerikas landsbygd trängs småbrukare undan för att ge plats åt kemikaliekrävande monokulturer vars påverkan på människor och miljö är förödande. Människor insjuknar och förlorar sin inkomst […]

· Föreningsnytt, Övrigt

Nerbantad men stark och sammansvetsad styrelse kickar igång det nya verksamhetsåret

Årets styrelsen består av färre ledamöter än tidigare år, och endast hälften av ledamöterna kunde närvara fysiskt på årets första möte den 2-3 juni. Det var en liten men stark och sammansvetsad skara som var på plats på Solidaritetshuset i Stockholm. Det blev två intensiva och givande dagar. För oss som var nya i styrelsen […]

· Föreningsnytt

2018 års PGU-barometer är lanserad

Tillsammans med 67 civilsamhällesorganisationer har Latinamerikagrupperna tagit fram PGU-barometern, en rapport som vartannat år utvärderar Sveriges politik för global utveckling. Latinamerikagrupperna står bakom två kapitel i årets barometer.

· Föreningsnytt, Opinion

Kampen om marken är alltjämt aktuell

I 2017 års verksamhetsberättelse kan du läsa om vår verksamhet och varför Latinamerikagruppernas stöd till folkrörelser i Latinamerika är fortsatt viktigt.

· Föreningsnytt

Traditionell kunskap skyddar naturen

Befolkningen på Latinamerikas landsbygd drabbas hårt av klimatförändringarna och den miljöförstörelse som gruvetableringar, dammbyggen och det storskaliga industrijordbruket medför. Många urfolk och småbrukare är helt beroende av naturen för sin överlevnad och står ofta i miljökampens frontlinje, såväl i Latinamerika, som i Sverige.

· Föreningsnytt
Majsfält. Guatemala, Costa Sur. Foto: Sori Lundqvist

Klimatriksdagen 2018 – årets viktigaste klimatforum

Den 4-6 maj äger 2018 års Klimatriksdag rum och vi har 8 ungdomsbiljetter att dela ut till dig som är under 31 år och vill vara med på ett av Sveriges viktigaste klimatforum. 

· Kalendarium, Föreningsnytt

Pensionsfonder utreds för landgrabbing i Brasilien

En brasiliansk delegation kommer till Europa för att undersöka kopplingen mellan våra pensionsfonder och landgrabbing. Detta efter att tidigare ha dokumenterat brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring i Brasilien i samband med pensionsfondernas markinvesteringar. En intensiv expansion av soja- och sockerrörsodlingar har lett till allvarliga miljöproblem och kränkringar av mänskliga rättigheter i regionen Matopiba i […]

· Föreningsnytt