This post is also available in: Español (Spanska)

Varje helg ordnar organisationen Conaie en ambulerande, politisk ungdomsskola i Ecuador. Detta med finansiellt stöd av Latinamerikagrupperna. Denna helg håller skolan till vid kusten och samlar urfolk från grupperna Puna, Manta och Huancavilca.

– Vem hade trott att Obama kunde bli president? Eller Rafael Correa? De är bara kött och blod, precis som ni. Ni kan också bli presidenter, säger José Renzo i svart basker och tonade solglasögon, medan han spänner ögonen i urfolksungdomarna från kusten.

Runt 25 personer, de flesta ynglingar, har samlats över helgen i ett kommunalt betonghus med plåttak som skydd mot Stillahavskustens kraftiga solsken. Efter öppningsanföranden och välkomsttal lär deltagarna känna varandra genom gruppdynamiska övningar och lekar. Dessa bryter definitivt isen och frambringar skratt och stora leenden.

Just de roliga momenten och möjligheten att få nya vänner var den ursprungliga anledningen till att Rumi Yumbay, idag nationell ungdomsledare för Ecuadors urfolk, blev intresserad av den politiska skolan.

– I början så var jag med för att träffa kompisar och roa mig. Men sedan blev jag politiskt biten, säger Rumi Yumbay.

Efter lekarna följer en analys över världens tillstånd. Kapitalismen pekas ut och ifrågasätts som ekonomisk modell. Deltagarna ombeds reflektera kritiskt över sin egen skolgång och den underliggande världsbilden bakom skolpolitiken.

Bakgrunden till den politiska skolan var insikten hos Ecuadors nationella urfolksorganisation Conaie att många urfolksledare saknade politisk ideologi. Det gjorde att de lätt blev koopterade av presidenten Rafael Correa. Det vill säga de blev erbjudna en post i regeringen eller hos en statlig myndighet och blev till regeringens instrument. Därmed tappade urfolksledarna lojaliteten till sina gräsrötter, förklarar Rumi Yumbay.

En annan av skolans deltagare heter Diana Mantua. Hon är kvinnoledare från byn Las Tunas i Manabí-provinsen. Det här är första gången hon medverkar. Hon ser den politiska skolan som viktig för att forma ledare och försvara urfolkssamhällen.

– Jag har fått nya insikter och lärt mig att försvara våra territorier, säger Diana Mantua.

Till middagen hjälps alla åt att laga en gemensam måltid bestående av musslor. Kvällen rundas av med politiska diskussioner under mer avslappnade former, gitarrspel och sång. Dagen därpå utvärderas helgen och datum för nästa sammankomst spikas.

Text och foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

This post is also available in: Español (Spanska)“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av […]

Bidra till ett jordbruk fritt från gift

Människorna i samhället Milton Santos stod upp mot jordbruksföretagens flygbesprutning i världens mest kemikalietyngda land Brasilien. Fallet hade kunnat bli vägledande i den nationella kampen för att få leva utan gift.

· Reportage från Latinamerika