This post is also available in: Español (Spanska)

Varje helg ordnar organisationen Conaie en ambulerande, politisk ungdomsskola i Ecuador. Detta med finansiellt stöd av Latinamerikagrupperna. Denna helg håller skolan till vid kusten och samlar urfolk från grupperna Puna, Manta och Huancavilca.

– Vem hade trott att Obama kunde bli president? Eller Rafael Correa? De är bara kött och blod, precis som ni. Ni kan också bli presidenter, säger José Renzo i svart basker och tonade solglasögon, medan han spänner ögonen i urfolksungdomarna från kusten.

Runt 25 personer, de flesta ynglingar, har samlats över helgen i ett kommunalt betonghus med plåttak som skydd mot Stillahavskustens kraftiga solsken. Efter öppningsanföranden och välkomsttal lär deltagarna känna varandra genom gruppdynamiska övningar och lekar. Dessa bryter definitivt isen och frambringar skratt och stora leenden.

Just de roliga momenten och möjligheten att få nya vänner var den ursprungliga anledningen till att Rumi Yumbay, idag nationell ungdomsledare för Ecuadors urfolk, blev intresserad av den politiska skolan.

– I början så var jag med för att träffa kompisar och roa mig. Men sedan blev jag politiskt biten, säger Rumi Yumbay.

Efter lekarna följer en analys över världens tillstånd. Kapitalismen pekas ut och ifrågasätts som ekonomisk modell. Deltagarna ombeds reflektera kritiskt över sin egen skolgång och den underliggande världsbilden bakom skolpolitiken.

Bakgrunden till den politiska skolan var insikten hos Ecuadors nationella urfolksorganisation Conaie att många urfolksledare saknade politisk ideologi. Det gjorde att de lätt blev koopterade av presidenten Rafael Correa. Det vill säga de blev erbjudna en post i regeringen eller hos en statlig myndighet och blev till regeringens instrument. Därmed tappade urfolksledarna lojaliteten till sina gräsrötter, förklarar Rumi Yumbay.

En annan av skolans deltagare heter Diana Mantua. Hon är kvinnoledare från byn Las Tunas i Manabí-provinsen. Det här är första gången hon medverkar. Hon ser den politiska skolan som viktig för att forma ledare och försvara urfolkssamhällen.

– Jag har fått nya insikter och lärt mig att försvara våra territorier, säger Diana Mantua.

Till middagen hjälps alla åt att laga en gemensam måltid bestående av musslor. Kvällen rundas av med politiska diskussioner under mer avslappnade former, gitarrspel och sång. Dagen därpå utvärderas helgen och datum för nästa sammankomst spikas.

Text och foto: Lari Honkanen

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Vattenkraftverket Hidro Xacbal Delta, Guatemala.

Guatemalas urfolk kraftsamlar mot regeringens gröna energisatsning

Guatemalas regering lyfter fram vattenkraft som ett hållbart alternativ och en ekonomisk motor för landet. De boende i området menar tvärtom att satsningen ökar fattigdomen, förorenar miljön och skadar mayafolkens levnadssätt.

· Reportage från Latinamerika

Ge en gåva för ett liv utan gift

Lyssna på Eunice Pimenta från Brasilien och stöd hennes och andra småbrukares arbete mot gifter i jordbruket.

· Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika