La Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador (CONAIE) organiza cada fin de semana una escuela político juvenil itinerante en el país, con apoyo financiero de Solidaridad Suecia-América Latina (SAL). Este fin de semana la escuela se asentó en la costa y reunió a indígenas Puna, Manta y Huancavilca.

-¿Quién habría pensado que Obama llegaría a ser presidente? ¿O Rafael Correa? Ellos son de carne y hueso, igual que ustedes. Ustedes también se pueden convertir en presidentes, dice José Renzo, usando una boina negra y gafas de sol polarizadas, mientras mira fijamente a los jóvenes indígenas de la costa ecuatoriana.

Alrededor de 25 personas, la mayoría jóvenes, se han reunido este fin de semana en un edificio municipal de concreto cuyo techo de metal sirve como protección contra el fuerte sol de la costa del Pacífico. Después de los discursos de apertura y de bienvenida se llevan a cabo dinámicas de grupo y juegos para que los participantes se conozcan. Esto ayuda a romper el hielo y causa diversión y grandes
sonrisas.

Tanto los momentos divertidos como la posibilidad de hacer nuevos amigos fueron los motivos originales por los que Rumi Yumbay, hoy líder nacional de las juventudes indígenas de Ecuador, se interesó en la escuela política.

-Al principio yo vine solamente para encontrarme con amigos y divertirme. Pero luego me interesó más la política, dice Rumi Yumbay.
Después de los juegos se hace un análisis de la situación mundial. El capitalismo es denunciado y cuestionado como modelo económico. Se pide a los participantes que reflexionen críticamente sobre su propia educación y la visión del mundo implícita en la política educativa.

La escuela política se creó cuando la CONAIE se dio cuenta de que muchos líderes indígenas carecían de ideología política. Esto provocaba que fueran fácilmente cooptados por el presidente Rafael Correa.

Es decir, bastaba con ofrecerles un puesto en el gobierno o en una agencia gubernamental para que se convirtieran en instrumentos del gobierno. Como consecuencia los líderes indígenas perdieron la lealtad hacia sus bases, explica Rumi Yumbay.

Otra participante de la escuela es Diana Mantua, líder de la localidad Las Tunas, en la provincia de Manabí. Ésta es la primera vez que ella participa. Diana considera que la escuela política es importante para la formación de líderes y para la defensa de las comunidades indígenas.

-He obtenido nuevas ideas y he aprendido a defender nuestros territorios, dice Diana Mantua. Para la cena todos ayudan a preparar un platillo con almejas. La velada está llena de discusiones políticas informales, así como gente tocando la guitarra y cantando. Al día siguiente se evalúa el fin de semana y se pone fecha para la próxima reunión.

Texto e imagen: Lari Honkanen

Traducción: Mónica Hernández Rejón

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Nyheter

Latinamerikagrupperna tillsätter ny verksamhetsledare

Glada nyheter! Latinamerikagrupperna är oerhört glada över att kunna meddela att vi anställer Tove Melin som verksamhetsledare! Anställningen börjar den 1 maj, men i praktiken kommer Tove att börja sitt arbete hos oss från och med september eftersom hon fram tills dess är föräldraledig. Hon tar alltså över rollen som Oscar Barajas för tillfället har […]

· Nyheter

Välkommen på en storslagen kväll i solidaritetens tecken!

Vårens mest färgsprakande solidaritetsfest! Den 20:e maj i Folkets Hus, Sofielund, i Malmö.

· Nyheter, Evenemang

Podd på enkel spanska

Latinamerikagrupperna presenterar ett ny poddserie: Latinoamérica Testifica. Fem avsnitt på spanska om strukturella problem i Latinamerika, i relation till klimatet och mänskliga rättigheter.

· Nyheter

Temagruppens motion vann i kategori ”Klimat -och miljörättvisa” i årets klimatriksdag

Latinamerikagruppernas temagruppen Buen Vivir och Naturens Rättigheter lämnade in en motion (motion 114) till 2022 års klimatriksdag om naturens rättigheter och skydd för miljöförsvarare. Motionen vann i sin kategori ”Klimat -och miljörättvisa” och var alltså en av tolv motioner som igår över lämnades till representanter för alla riksdagspartier utom SD.

· Nyheter

Regeringens beslut kränker urfolksrätten

Tillsammans med andra människorättsorganisationer riktar vi kritik mot det omdebatterade gruvprojektet i Kallak/Gállok.

· Nyheter, Debatt & opinion

Samtal om mänskliga rättigheter i Colombia

Välkomna på ett samtal och filmvisning som hålls av Latinamerikagrupperna i Eskilstuna och Eskilstuna folkhögskola!

· Nyheter, Evenemang

150 000 familjer i Brasilien riskerar att förlora sina hem

Just nu riskerar över 150 000 familjer i Brasilien att förlora sina hem. Därför har De jordlösas rörelse lanserat en namninsamling, ZERO Evictions, som du kan skriva under!

· Nyheter

Latinamerikagrupperna är kritiska mot regeringens beslut om gruvnäring i Gállok

Latinamerikagrupperna ställer sig starkt emot regeringens beslut att godkänna koncession för gruvnäring av bolaget Bewoulf Mining i Gállok. 

· Nyheter, Debatt & opinion

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse?

Vill du bli en del av Latinamerikagruppernas styrelse och bidra till en starkare solidaritetsrörelse? Vi söker nu efter styrelseledamöter med olika bakgrunder och erfarenheter som kan vara med och driva föreningens strategiska arbete framåt. Känner du någon som vill engagera sig och som du tror passar för uppdraget? Eller är du intresserad själv?

· Nyheter

“Med feminismen sätter vi namn på allt vi gör”

Småbrukarorganisationen ATC i Nicaragua har under mer än 30 år arbetat med jämställdhet och utformat egna feministiska strategier. Yolanda Areas, som arbetar med jämställdhetsfrågor berättar om en lång resa av intressanta erfarenheter och om vikten av en feminism som utgår ifrån småbrukarorganisationernas egna verklighet. Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) i Nicaragua är en del […]

· Nyheter