This post is also available in: Español (Spanska)

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

– Kommunikationen är ett verktyg för att ändra på folks mentalitet, säger Daniel Pascual.

Han kommer från det guatemalanska maya-nätverket Waqib’ Kej och det här är det första kontinentala toppmötet i sitt slag som han deltar i. Han är imponerad över hur långt man kommit i urfolkskommunikation. Inte bara de rent tekniska framstegen inom radio, teve och skriven media, utan också innehållet i form av urfolksfilosofi och att försvara sina rättigheter.

– Kommunikation är en strategisk bas som kan användas för olika ändamål som utbildning och folkbildning. Som politisk och ideologisk grund borde den vara anti-neoliberal och anti-patriarkal, säger Daniel Pascual.

Till universitetscampuset i Tiquipaya utanför Cochabamba i Bolivia, har närmare två tusen deltagare från 23 länder rest, majoriteten urfolk från spanskspråkiga länder. Det är tredje gången som kontinentens urfolk organiserar ett toppmöte kring kommunikation. Tidigare toppmöten har hållits i Colombia år 2010 och i Mexiko år 2013. Latinamerikagrupperna stöttar Waqib’Kejs och Pueblo Kayambis deltagande, genom att finansiera resan till Bolivia.

Mötesdeltagarna har delat in sig i åtta olika arbetsgrupper med varierande teman rörande urfolkskommunikation. Domingo Hernandez, även han från maya-nätverket Waqib’ Kej, är mötesordförande för den åttonde arbetsgruppen, vars tema är urfolkskommunikation till försvar av Moder Jord, autonomi och urfolksrättigheter.

– Kommunikation är mycket mer än det som går igenom en mikrofon eller en kameralins. Kommunikation är också en ideologisk förändring, en världsåskådning, en politisk kamp, säger Domingo Hernandez.

Inom hans arbetsgrupp råder en enighet om att kommunikationens politiska utmaning består i avkolonisering med antiimperialistiska- och antikapitalistiska förtecken.

Silvia Calagullin från organisationen Pueblo Kayambi i Ecuador som är en av Latinamerikagruppernas samarbetspartners. Foto Lari Honkanen
Silvia Calagullin från organisationen Pueblo Kayambi i Ecuador som är en av Latinamerikagruppernas samarbetspartners. Foto Lari Honkanen

Silvia Calagullin tillhör organisationen Pueblo Kayambi i Ecuador. Hennes ögon lyser och hela hon skiner upp när hon talar om toppmötet. Hon är särskilt imponerad över skickligheten hos urfolkskommunikatörerna, inte minst de bolivianska. Bolivia har dessutom nationella tevekanaler med programledare och reportrar i traditionella urfolkskläder.

– Jag har upptäckt att kommunikation är ett verktyg även för oss, säger Silvia Calagullin.

Toppmötets 63-sidiga slutdokument är en programförklaring inför de kommande fem åren. Nästa möte kommer att hållas i Guatemala, med Waqib’Kej som huvudansvarig för arrangemanget.

– De här toppmötena handlar inte bara om att träffas under några dagar och prata och äta tillsammans, utan besluten måste implementeras, säger Domingo Hernandez. Vi kommer att utvärdera hur det gått vid nästa toppmöte.

Efter att mötet officiellt avslutats stannar representanterna från Waqib’Kej och Pueblo Kayambi kvar i Bolivia några dagar för att göra organisationsbesök. Bland annat besöker man den nationella kvinno-organisationen Bartolina Sisa på deras huvudkontor i La Paz.

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.

Brasiliens jordlösa kräver att mordet på Marielle Franco utreds och straffas

This post is also available in: Español (Spanska)“Marielle stod MST nära. Hon var en viktig försvarare av mänskliga rättigheter, social jämlikhet och kämpade för arbetarklassen. Den senaste tiden var hon mycket kritisk mot polisens och militärens övergrepp mot allmänheten i Rio, som har ökat sedan militärens intervention i staden. Vi kräver en snabb utredning av […]