This post is also available in: Español (Spanska)

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

– Kommunikationen är ett verktyg för att ändra på folks mentalitet, säger Daniel Pascual.

Han kommer från det guatemalanska maya-nätverket Waqib’ Kej och det här är det första kontinentala toppmötet i sitt slag som han deltar i. Han är imponerad över hur långt man kommit i urfolkskommunikation. Inte bara de rent tekniska framstegen inom radio, teve och skriven media, utan också innehållet i form av urfolksfilosofi och att försvara sina rättigheter.

– Kommunikation är en strategisk bas som kan användas för olika ändamål som utbildning och folkbildning. Som politisk och ideologisk grund borde den vara anti-neoliberal och anti-patriarkal, säger Daniel Pascual.

Till universitetscampuset i Tiquipaya utanför Cochabamba i Bolivia, har närmare två tusen deltagare från 23 länder rest, majoriteten urfolk från spanskspråkiga länder. Det är tredje gången som kontinentens urfolk organiserar ett toppmöte kring kommunikation. Tidigare toppmöten har hållits i Colombia år 2010 och i Mexiko år 2013. Latinamerikagrupperna stöttar Waqib’Kejs och Pueblo Kayambis deltagande, genom att finansiera resan till Bolivia.

Mötesdeltagarna har delat in sig i åtta olika arbetsgrupper med varierande teman rörande urfolkskommunikation. Domingo Hernandez, även han från maya-nätverket Waqib’ Kej, är mötesordförande för den åttonde arbetsgruppen, vars tema är urfolkskommunikation till försvar av Moder Jord, autonomi och urfolksrättigheter.

– Kommunikation är mycket mer än det som går igenom en mikrofon eller en kameralins. Kommunikation är också en ideologisk förändring, en världsåskådning, en politisk kamp, säger Domingo Hernandez.

Inom hans arbetsgrupp råder en enighet om att kommunikationens politiska utmaning består i avkolonisering med antiimperialistiska- och antikapitalistiska förtecken.

Silvia Calagullin från organisationen Pueblo Kayambi i Ecuador som är en av Latinamerikagruppernas samarbetspartners. Foto Lari Honkanen
Silvia Calagullin från organisationen Pueblo Kayambi i Ecuador som är en av Latinamerikagruppernas samarbetspartners. Foto Lari Honkanen

Silvia Calagullin tillhör organisationen Pueblo Kayambi i Ecuador. Hennes ögon lyser och hela hon skiner upp när hon talar om toppmötet. Hon är särskilt imponerad över skickligheten hos urfolkskommunikatörerna, inte minst de bolivianska. Bolivia har dessutom nationella tevekanaler med programledare och reportrar i traditionella urfolkskläder.

– Jag har upptäckt att kommunikation är ett verktyg även för oss, säger Silvia Calagullin.

Toppmötets 63-sidiga slutdokument är en programförklaring inför de kommande fem åren. Nästa möte kommer att hållas i Guatemala, med Waqib’Kej som huvudansvarig för arrangemanget.

– De här toppmötena handlar inte bara om att träffas under några dagar och prata och äta tillsammans, utan besluten måste implementeras, säger Domingo Hernandez. Vi kommer att utvärdera hur det gått vid nästa toppmöte.

Efter att mötet officiellt avslutats stannar representanterna från Waqib’Kej och Pueblo Kayambi kvar i Bolivia några dagar för att göra organisationsbesök. Bland annat besöker man den nationella kvinno-organisationen Bartolina Sisa på deras huvudkontor i La Paz.

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

This post is also available in: Español (Spanska)Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.

Här formas framtidens urfolksledare

This post is also available in: Español (Spanska)Varje helg ordnar organisationen Conaie en ambulerande, politisk ungdomsskola i Ecuador. Detta med finansiellt stöd av Latinamerikagrupperna. Denna helg håller skolan till vid kusten och samlar urfolk från grupperna Puna, Manta och Huancavilca.