Matsuveränitetsveckan 2016 är i full gång i Sverige och María Canil reser över landet för att berätta om hur urfolk och småbrukare i Guatemala drabbas av storföretagens framfart på landsbygden. Hon deltar i paneldebatter och rundabordssamtal, och samtalar med småbrukarkollegor från andra kontinenter.

María Canil från urfolksorganisationen Conavigua är glad och pratsam, men blir allvarlig när hon berättar om den hårda och farliga kampen för rättigheter i Guatemala. Politiska ledare får utstå förföljelse och det har varit svårt att göra sina röster hörda.

– Det är vår verklighet. Men vi försvarar vattnet för mänsklighetens skull, inte bara för våra egna byar. Floderna går vidare till andra samhällen, till andra länder. När vi försvarar skogarna är det för reningen av luften som gynnar hela mänskligheten. Vår vision är allomfattande, medan de stora bolagen endast tänker på hur de själva ska bli miljardärer.

Organisationen Conavigua bildades år 1988 av guatemalanska urfolkskvinnor som förlorat familjemedlemmar under inbördeskriget (1960-1996). María Canil har suttit i styrelsen sedan starten och blev nyligen omvald på sin nuvarande post som vice samordnare. Därutöver sitter hon i det kontinentala småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas samordningskommitté för kvinnor.

Med en pappa som urfolksledare och senare borgmästare, och en farmor som arbetade ute i samhället, var María Canil själv entusiastisk när arbetet för kvinnors rättigheter började. Organisationen Conavigua arbetar bland annat med att påverka beslutsfattare för att lyfta urfolkkvinnors rätt till ett anständigt boende, till utbildning och hälsa, samt kvinnors rätt till mark.

– Som en del av [småbrukarnätverket] Cloc/La Vía Campesina försöker vi lyfta kvinnors roll för en omfattande jordbruksreform. Vi måste kunna garantera att kvinnor har resurser för ett värdigt boende. En plats från vilken ingen kan avhysa henne. Vi behöver även synliggöra kvinnors bidrag till landets ekonomi. Vi arbetar mycket men vårt bidrag uppmärksammas inte och vi får ingen ekonomisk ersättning.

På frågan om hur situationen för kvinnor förändrats i landet sedan organisationen grundades i slutet på 1980-talet, säger María Canil att det idag finns fler instanser för kvinnors rättigheter. Det har exempelvis skapats ett nationellt ombud för frågor som särskilt rör urfolkskvinnor; La Defensoría de la Mujer Indígena. Samtidigt får de fortfarande kämpa hårt för att få möjlighet att påverka den nationella offentliga och ekonomiska politiken.

– Vi har gjort studier. Efter 30 år av demokratiskt styre har bara nio urfolkskvinnor haft plats i kongressen. Det är inget fullständigt eller jämlikt deltagande. När det gäller viktiga ekonomiska beslut får vi inte något utrymme. Men med allt det arbete vi gör har det blivit bättre.

María Canil berättar om när Conavigua grundades, om hur kvinnorna som träffades i början stöttade och motiverade varandra. Hon nämner hur viktig den typen av organisering är:

– Många kvinnor saknar den här möjligheten att vara talespersoner för kvinnors rättigheter. Det är vi själva som måste hjälpa varandra för att se till att det här utrymmet ska finnas.

 

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.