Matsuveränitetsveckan 2016 är i full gång i Sverige och María Canil reser över landet för att berätta om hur urfolk och småbrukare i Guatemala drabbas av storföretagens framfart på landsbygden. Hon deltar i paneldebatter och rundabordssamtal, och samtalar med småbrukarkollegor från andra kontinenter.

María Canil från urfolksorganisationen Conavigua är glad och pratsam, men blir allvarlig när hon berättar om den hårda och farliga kampen för rättigheter i Guatemala. Politiska ledare får utstå förföljelse och det har varit svårt att göra sina röster hörda.

– Det är vår verklighet. Men vi försvarar vattnet för mänsklighetens skull, inte bara för våra egna byar. Floderna går vidare till andra samhällen, till andra länder. När vi försvarar skogarna är det för reningen av luften som gynnar hela mänskligheten. Vår vision är allomfattande, medan de stora bolagen endast tänker på hur de själva ska bli miljardärer.

Organisationen Conavigua bildades år 1988 av guatemalanska urfolkskvinnor som förlorat familjemedlemmar under inbördeskriget (1960-1996). María Canil har suttit i styrelsen sedan starten och blev nyligen omvald på sin nuvarande post som vice samordnare. Därutöver sitter hon i det kontinentala småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas samordningskommitté för kvinnor.

Med en pappa som urfolksledare och senare borgmästare, och en farmor som arbetade ute i samhället, var María Canil själv entusiastisk när arbetet för kvinnors rättigheter började. Organisationen Conavigua arbetar bland annat med att påverka beslutsfattare för att lyfta urfolkkvinnors rätt till ett anständigt boende, till utbildning och hälsa, samt kvinnors rätt till mark.

– Som en del av [småbrukarnätverket] Cloc/La Vía Campesina försöker vi lyfta kvinnors roll för en omfattande jordbruksreform. Vi måste kunna garantera att kvinnor har resurser för ett värdigt boende. En plats från vilken ingen kan avhysa henne. Vi behöver även synliggöra kvinnors bidrag till landets ekonomi. Vi arbetar mycket men vårt bidrag uppmärksammas inte och vi får ingen ekonomisk ersättning.

På frågan om hur situationen för kvinnor förändrats i landet sedan organisationen grundades i slutet på 1980-talet, säger María Canil att det idag finns fler instanser för kvinnors rättigheter. Det har exempelvis skapats ett nationellt ombud för frågor som särskilt rör urfolkskvinnor; La Defensoría de la Mujer Indígena. Samtidigt får de fortfarande kämpa hårt för att få möjlighet att påverka den nationella offentliga och ekonomiska politiken.

– Vi har gjort studier. Efter 30 år av demokratiskt styre har bara nio urfolkskvinnor haft plats i kongressen. Det är inget fullständigt eller jämlikt deltagande. När det gäller viktiga ekonomiska beslut får vi inte något utrymme. Men med allt det arbete vi gör har det blivit bättre.

María Canil berättar om när Conavigua grundades, om hur kvinnorna som träffades i början stöttade och motiverade varandra. Hon nämner hur viktig den typen av organisering är:

– Många kvinnor saknar den här möjligheten att vara talespersoner för kvinnors rättigheter. Det är vi själva som måste hjälpa varandra för att se till att det här utrymmet ska finnas.

 

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.

José Luis Fernández är urfolksledare i sitt samhälle San Francisco Xochicuautla och representant i Mexikos nationella urfolkskongress. Foto: Sigrid Petersson

Mexikos urfolk utmanar regeringsmakten

Efter att gång på gång ha blivit fördrivna från sina områden och utsatta för våld av den mexikanska staten, har nu urfolken i Mexiko gått samman för att skapa ett regeringsalternativ och ställa upp i presidentvalet år 2018.

Massdemonstrationer i Brasilien

De politiska korruptionsskandalerna avlöser varandra i Brasilien, samtidigt som sociala rörelser i allt större utsträckning utsätts för våld och hot. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation De Jordlösas Rörelse (MST) mobiliserar brett, och har tillsammans med andra sociala rörelser tagit fram ett förslag på hur krisen ska lösas.

“Vi kvinnor måste ta plats i politiken”

Trots smutskastning och sexuella trakasserier fortsätter den 32-åriga Vicky Jovani Peña Gonzales i Peru att engagera sig politiskt. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist har träffat henne för ett samtal om machokultur och problem som kvinnor möter inom politiken.

Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

Den peruanska gruvmotståndaren Máxima Acuña frias från alla anklagelser

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markintrång, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.