Matsuveränitetsveckan 2016 är i full gång i Sverige och María Canil reser över landet för att berätta om hur urfolk och småbrukare i Guatemala drabbas av storföretagens framfart på landsbygden. Hon deltar i paneldebatter och rundabordssamtal, och samtalar med småbrukarkollegor från andra kontinenter.

María Canil från urfolksorganisationen Conavigua är glad och pratsam, men blir allvarlig när hon berättar om den hårda och farliga kampen för rättigheter i Guatemala. Politiska ledare får utstå förföljelse och det har varit svårt att göra sina röster hörda.

– Det är vår verklighet. Men vi försvarar vattnet för mänsklighetens skull, inte bara för våra egna byar. Floderna går vidare till andra samhällen, till andra länder. När vi försvarar skogarna är det för reningen av luften som gynnar hela mänskligheten. Vår vision är allomfattande, medan de stora bolagen endast tänker på hur de själva ska bli miljardärer.

Organisationen Conavigua bildades år 1988 av guatemalanska urfolkskvinnor som förlorat familjemedlemmar under inbördeskriget (1960-1996). María Canil har suttit i styrelsen sedan starten och blev nyligen omvald på sin nuvarande post som vice samordnare. Därutöver sitter hon i det kontinentala småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas samordningskommitté för kvinnor.

Med en pappa som urfolksledare och senare borgmästare, och en farmor som arbetade ute i samhället, var María Canil själv entusiastisk när arbetet för kvinnors rättigheter började. Organisationen Conavigua arbetar bland annat med att påverka beslutsfattare för att lyfta urfolkkvinnors rätt till ett anständigt boende, till utbildning och hälsa, samt kvinnors rätt till mark.

– Som en del av [småbrukarnätverket] Cloc/La Vía Campesina försöker vi lyfta kvinnors roll för en omfattande jordbruksreform. Vi måste kunna garantera att kvinnor har resurser för ett värdigt boende. En plats från vilken ingen kan avhysa henne. Vi behöver även synliggöra kvinnors bidrag till landets ekonomi. Vi arbetar mycket men vårt bidrag uppmärksammas inte och vi får ingen ekonomisk ersättning.

På frågan om hur situationen för kvinnor förändrats i landet sedan organisationen grundades i slutet på 1980-talet, säger María Canil att det idag finns fler instanser för kvinnors rättigheter. Det har exempelvis skapats ett nationellt ombud för frågor som särskilt rör urfolkskvinnor; La Defensoría de la Mujer Indígena. Samtidigt får de fortfarande kämpa hårt för att få möjlighet att påverka den nationella offentliga och ekonomiska politiken.

– Vi har gjort studier. Efter 30 år av demokratiskt styre har bara nio urfolkskvinnor haft plats i kongressen. Det är inget fullständigt eller jämlikt deltagande. När det gäller viktiga ekonomiska beslut får vi inte något utrymme. Men med allt det arbete vi gör har det blivit bättre.

María Canil berättar om när Conavigua grundades, om hur kvinnorna som träffades i början stöttade och motiverade varandra. Hon nämner hur viktig den typen av organisering är:

– Många kvinnor saknar den här möjligheten att vara talespersoner för kvinnors rättigheter. Det är vi själva som måste hjälpa varandra för att se till att det här utrymmet ska finnas.

 

 

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Nationell strejk och massprotester mot den sittande presidenten i Colombia

Torsdagen den 21 november 2019 utlystes en nationell strejk i Colombia. Den fredliga strejken,”El Paro Nacional” fick stor uppslutning men under kvällen och följande dagar utbröt våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och polis. Den 23 november utlystes utegångsförbud.

· Reportage från Latinamerika

Valutgång mobiliserar organisationen Bartolina Sisa

Praktikanterna Louise Gripenberg och Emil Wenlöf berättar om kvinno- och urfolkrörelsen Bartolina Sisas åsikter om Evo Morales och den rådande politiska situationen i Bolivia.

· Reportage från Latinamerika

Latinamerikas kvinnor manifesterade för kvinnors rätt till liv och värdighet och mot förtryck och exploatering

Under perioden 8 mars till den 15 mars 2019 deltog kvinnor från hela Latinamerika i olika manifestationer, seminarier och debatter mot kapitalismens och patriarkatets strukturella våld. Här kan du läsa om några aktioner som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Brasilien, Colombia och Guatemala arrangerade.

“Att försvara småbrukares rättigheter är att försvara hela mänsklighetens framtid”

Den 18 november 2018 röstade FN:s generalförsamling för Deklarationen för småbrukares rättigheter. Deklarationen erkänner mänskliga rättigheter för världens småbrukare och röstades igenom med 119 röster för, 49 nedlagda röster och 7 röster emot. Bland de länder som röstade emot var Sverige.

Colombia – ett folkmord i slowmotion

Hashtagen ”Nos están matando” de dödar oss vittnar om allt annat än fred. Sedan fredsavtalet undertecknades för tre år sedan har morden på människorättsförsvarare ökat lavinartat. En trend som inte verkar vara övergående. Lovisa B Wiklund, praktikant hos Fensuagro berättar om läget för landsbygdsbefolkningen i Colombia.

Colombias fredsavtal öppnar upp för exploatering av mineraler i provinsen Sumapaz

Latinamerikagruppernas praktikant Alida Gadea berättar om småbrukarnas situation i provinsen Sumapaz, Colombia.

· Reportage från Latinamerika

Småbrukares rättigheter kan komma att erkännas i år

Trots att lejonparten av världens mat produceras av småbrukare, har de inte ens tillgång till en tredjedel av jordens odlingsbara marker och 80 procent av de som hungrar i världen, är just småbrukare och landsbygdsbefolkning. Småbrukarnätverket La Via Campesina hoppas att 2018 blir året då FN antar deklaration för småbrukares och lantarbetares rättigheter.

En ledarskapskurs blev vändpunkten

När Ada Luisa Farrach Lopez hade tagit ut sin examen i företagskommunikation och marknadsföring, var hon ivrig i jakten på jobb, bil och hus. Men idag ringaktar hon konsumtionssamhällets ekorrhjul. Istället är hon en förkämpe för kvinnor och för ett ekologiskt hållbart jordbruk.

”Quilombos kamp är samma som urfolkens”

Quilombon Cafundó är ett jordbrukssamhälle i en savannlik dalgång, drygt två timmars bilfärd från São Paulo. Här kämpar småbrukare av afrikanskt ursprung för att bevara sin identitet, sin kultur och sin mark. Men synen som möter oss när vi kliver ut ur bilen är inte alls vad jag väntat.

Pueblo Kayambi kämpar för att bevara Ecuadors natur

Ecuador var först i världen att skriva in naturens rättigheter i konstitutionen. Ändå används en rad gifter i jordbruket och det senaste året har den ecuadorianska staten gett tillstånd för gruvdrift på över 1,7 miljoner hektar mark som antingen är natur-reservat eller hör till urfolk.