I mer än 20 år har Máxima Acuña, en urfolkskvinna från Cajamarca-regionen i Peru, kämpat mot gruvbolaget Yanacocha som gjort allt för att få bort henne från hennes ägor. Nyligen beslutade Perus högsta domstol att gruvbolagets åtal om om markockupation ska läggas ner.

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markockupation, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Konflikten i Cajamarca är densamma som på så många andra håll i Peru, Latinamerika och världen. Gruvföretag vill åt jordens ådror av glimmande guld – lokalbefolkningen föredrar att ha ren jord och vattentillgångarna kvar. Under familjen Acuñas ägor, och under marken runt omkring dem, finns det mycket guld. Uppemot 6 miljoner uns, enligt uppskattningar av Newmont Mining.

Sedan tidigare drivs flera stora gruvprojekt i den här delen av Peru och flera av dem har medfört konflikter mellan gruvbolagen och invånarna. 2012 sköts fem personer till döds av peruansk polis under en demonstration mot Congagruvan i Cajamarca. Efter denna händelse pausades gruvprojektet. Om det startar igen sägs det bli den största gruvan i hela Latinamerika. Ett projekt som enligt miljöaktivister och forskare skulle få enorma konsekvenser på närmiljön och invånarna. Främst vad gäller tillgången på vatten.

Flera provinser i Peru har i dagsläget stora vattenförsörjningsproblem och mycket av det vatten som finns är förorenat med tungmetaller som följd av gruvnäringen. Situationen har lett till att invånarna organiserat sig mot gruvprojekten. I Cajamarca har människor dag som natt turats om att vakta de gruvhotade lagunerna som försörjer området med vatten. Trots att både polis och gruvbolagens vaktstyrkor angripit dem har de inte backat. Det är intill en av dessa laguner som Máxima Acuñas familjs mark ligger.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz
Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

”Jag har inte sålt marken”

Máxima Acuña och hennes man Jaime Chaupe har varit bestämda i sitt beslut att stanna kvar på ägorna – trots att påtryckningarna från Yanacocha för att få bort familjen varit enorma. Poliser och företagets anställda har vid flera tillfällen gjort intrång på Màxima Acuñas mark, förstört det enkla huset och tvingat bort familjen med våld. Gruvbolaget har till och med kommit med en grävmaskin för att jämna huset med marken. Vid det tillfället, 2011, blev tonårsdottern Gilda Chaupe desperat och ställde sig framför maskinen varpå hon mejades ner och svimmade. Inför åsynen av denna scen sprang Màxima Acuña mot poliserna och blev även hon nerslagen.

Efter denna incident anmäldes och fälldes Máxima Acuña för våld mot tjänsteman. Först tre år senare, i december 2014, friades hon från anklagelserna. En stor seger i kampen för de mänskliga rättigheterna. Men även om friandet väckte hopp om rättvisa var slaget långt ifrån vunnet. Hoten och intrången på familjens egendom slutade inte – trots domslutet. Och företaget har fortsatt att hävda att Acuñas mark är deras. Att hon sålt den. Något hon själv, om och om igen, nekat till i media:

– Jag har inte sålt min mark och företaget har heller aldrig kunnat visa upp några papper på något köp, säger Máxima Acuña, som tilldelades det gröna nobelpriset, Goldman Environmental Prize, för sin kamp mot gruvbolaget år 2016.

Acuñas kamp har medfört ett ökat fokus på just kvinnors kamp i miljökonflikter i Peru. Den har inspirerat flera feministiska rörelser att ta ställning, såväl som den har inspirerat kvinnor att engagera sig. Med det sagt bör tilläggas att Máxima Acuña långt ifrån är ensam om sitt öde. Hon delar det med tusentals andra – både kvinnor, män och barn.

Text: Lisa Karlsson och Sigrid Petersson
Foto: Jorge Chavez Ortiz

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika
Lantarbetare besprutar jordbruksgift utan skyddsutrutsning på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

Vanligaste bekämpningsmedlet kan orsaka cancer

Glyfosat är världens mest sålda bekämpningsmedel. Men användningen är kontroversiell. Inom EU pågår just nu en omprövning som kan leda till ett eventuellt förbud, samtidigt som kontrollen i Latinamerika ofta är obefintlig.

Neiro Andres Quiñones Zuñiga, 19 år. Foto: Hanna Helander

Giftfri odling en väg till fred

Den 28 februari 2017 invigdes Colombias första universitet för agroekologi. På centret söder om Bogotá utbildas unga jordbrukare i odling och politisk mobilisering. Utbildningen är en strategi i kampen för miljö, matsuveränitet och tillgång till mark.

Jordbruksjätte tar död på urfolkens levebröd

Mayabönderna på Mexikanska Yucatanhalvön har sysslat med biodling sedan urminnes tider, långt före den spanska koloniseringen. Men sedan staten och jordbruksföretagen börjat sponsra en riklig användning av bekämpningsmedel i området håller bina på att dö.

Kampen om rent vatten i Guatemala. Foto: Sori Lundqvist

Kampen om rent vatten

Guatemalas stillahavskust kännetecknas av stora plantager av banan, sockerrör, afrikansk palmolja och gummiträd som kräver och förorenar mängder av vatten. För regionens småbrukare har odlingarna varit direkt förödande.

Hero Perez är koordinatör på småbrukarorganisationen ANC på Dominikanska Republiken. Foto: Lari Honkanen

”Självaste regnet är förorenat”

I spåren av en politik där stora jordbruksföretag dominerar har många inhemska grödor försvunnit från Dominikanska Republiken. De nya hybrid-arterna är känsliga för farsoter, men tåliga för kemikalier.

Ingen undgår sojans gifter

Majoriteten av Paraguays befolkning lever av ett småskaligt jordbruk. Ändå odlas grödor för export på 90 procent av landets jordbruksmark. Odlingarna kräver rikliga mängder kemiska bekämpningsmedel och skadar intilliggande ekologiska jordbruk, djur och människor.
– Det är ett sätt för dem att få bort oss småbrukare, säger Belén Romero på organisationen Conamuri.

Unga småbrukare på utbyte: “Jag känner mig modigare och starkare nu”

En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra.

Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation

Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib’Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats.

La Escuela Continental de Mujeres de la CLOC-Vía Campesina, Nicaragua, 2016. Foto: Sori Lundqvist

Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen

Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter.

Här formas framtidens urfolksledare

Varje helg ordnar organisationen Conaie en ambulerande, politisk ungdomsskola i Ecuador. Detta med finansiellt stöd av Latinamerikagrupperna. Denna helg håller skolan till vid kusten och samlar urfolk från grupperna Puna, Manta och Huancavilca.