I mer än 20 år har Máxima Acuña, en urfolkskvinna från Cajamarca-regionen i Peru, kämpat mot gruvbolaget Yanacocha som gjort allt för att få bort henne från hennes ägor. Nyligen beslutade Perus högsta domstol att gruvbolagets åtal om om markockupation ska läggas ner.

Efter nära fem år av rättsprocesser baserade på ogrundade anklagelser om markockupation, har nu Perus högsta domstol beslutat att lägga ner åtalet mot miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Den 46-åriga urfolkskvinnan har genom sitt agerande blivit en internationell symbol för kvinnors kamp i miljöfrågor.

Konflikten i Cajamarca är densamma som på så många andra håll i Peru, Latinamerika och världen. Gruvföretag vill åt jordens ådror av glimmande guld – lokalbefolkningen föredrar att ha ren jord och vattentillgångarna kvar. Under familjen Acuñas ägor, och under marken runt omkring dem, finns det mycket guld. Uppemot 6 miljoner uns, enligt uppskattningar av Newmont Mining.

Sedan tidigare drivs flera stora gruvprojekt i den här delen av Peru och flera av dem har medfört konflikter mellan gruvbolagen och invånarna. 2012 sköts fem personer till döds av peruansk polis under en demonstration mot Congagruvan i Cajamarca. Efter denna händelse pausades gruvprojektet. Om det startar igen sägs det bli den största gruvan i hela Latinamerika. Ett projekt som enligt miljöaktivister och forskare skulle få enorma konsekvenser på närmiljön och invånarna. Främst vad gäller tillgången på vatten.

Flera provinser i Peru har i dagsläget stora vattenförsörjningsproblem och mycket av det vatten som finns är förorenat med tungmetaller som följd av gruvnäringen. Situationen har lett till att invånarna organiserat sig mot gruvprojekten. I Cajamarca har människor dag som natt turats om att vakta de gruvhotade lagunerna som försörjer området med vatten. Trots att både polis och gruvbolagens vaktstyrkor angripit dem har de inte backat. Det är intill en av dessa laguner som Máxima Acuñas familjs mark ligger.

Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz
Den peruanska miljöaktivisten och gruvmotståndaren Máxima Acuña. Foto: Jorge Chavez Ortiz

”Jag har inte sålt marken”

Máxima Acuña och hennes man Jaime Chaupe har varit bestämda i sitt beslut att stanna kvar på ägorna – trots att påtryckningarna från Yanacocha för att få bort familjen varit enorma. Poliser och företagets anställda har vid flera tillfällen gjort intrång på Màxima Acuñas mark, förstört det enkla huset och tvingat bort familjen med våld. Gruvbolaget har till och med kommit med en grävmaskin för att jämna huset med marken. Vid det tillfället, 2011, blev tonårsdottern Gilda Chaupe desperat och ställde sig framför maskinen varpå hon mejades ner och svimmade. Inför åsynen av denna scen sprang Màxima Acuña mot poliserna och blev även hon nerslagen.

Efter denna incident anmäldes och fälldes Máxima Acuña för våld mot tjänsteman. Först tre år senare, i december 2014, friades hon från anklagelserna. En stor seger i kampen för de mänskliga rättigheterna. Men även om friandet väckte hopp om rättvisa var slaget långt ifrån vunnet. Hoten och intrången på familjens egendom slutade inte – trots domslutet. Och företaget har fortsatt att hävda att Acuñas mark är deras. Att hon sålt den. Något hon själv, om och om igen, nekat till i media:

– Jag har inte sålt min mark och företaget har heller aldrig kunnat visa upp några papper på något köp, säger Máxima Acuña, som tilldelades det gröna nobelpriset, Goldman Environmental Prize, för sin kamp mot gruvbolaget år 2016.

Acuñas kamp har medfört ett ökat fokus på just kvinnors kamp i miljökonflikter i Peru. Den har inspirerat flera feministiska rörelser att ta ställning, såväl som den har inspirerat kvinnor att engagera sig. Med det sagt bör tilläggas att Máxima Acuña långt ifrån är ensam om sitt öde. Hon delar det med tusentals andra – både kvinnor, män och barn.

Text: Lisa Karlsson och Sigrid Petersson
Foto: Jorge Chavez Ortiz

Fler artiklar du kanske gillar

Baserad på kategorin Reportage från Latinamerika

Val i Honduras: ”Jag tror inte på systemet”

Den 26 november 2017 hålls val i ett polariserat Honduras. Här kan du läsa om hur Yasmin Lopez, ordförande för rådet för småbrukarkvinnor och jordbruksutveckling (CODIMCA), ser på valet och situationen i landet.

· Reportage från Latinamerika

Bolivias kvinnor följer i urfolkskrigarens spår

Trots lagar om könskvotering har kvinnor i Bolivia fortfarande begränsat politiskt inflytande. Med stöd från Latinamerikagrupperna arbetar landets urfolkskvinnor för att förändra situationen.

· Reportage från Latinamerika
Varje dag jobbar Lorenzo på sin chacra, sitt fält. Det gränsar till GMO-sojafält på två olika håll, en situation som många småbrukare i Paraguay tvingas leva med idag. Foto: Julian Dannefjord

En hotad ekologisk oas i ett hav av gift

Julian Dannefjord gjorde under hösten 2016 och våren 2017 praktik på Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation i Paraguay där han mötte småbrukaren Lorenzo Espínola som kämpar för sin rätt att äga mark.

· Reportage från Latinamerika
Kulturella fester är en glädjefylld del av Sisas arbete med urfolksrörelsen. Här deltar hon i dans med kichwafolket. Tupparna fångade i den traditionella vårleken är en viktig del av den andinska vårfesten Pawkar Raymi. Foto Elli Viljanen.

”Vi är inte aktivister – vi är revolutionärer!”

Sisa Contento i Ecuador blev bortförd av polis under en fredlig manifestation för urfolks rättigheter och senare frisläppt. Flera av hennes kamrater sitter fortfarande häktade. Läs intervjun som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika
Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy i demonstrationståg med urfolksnätverket Conaie i Ecuador. Foto: Anne-Gaël Bilhaut

Ungdomsledaren från regnskogen: ”Vi är rebeller i blodet”

Latinamerikagruppernas praktikant Alexandra Jerlstad har träffat ungdomsledaren Etsa Salvio Franklin Sharupi Tapuy från Amazonas i Ecuador.

· Reportage från Latinamerika

”Mig får de aldrig bort” – en kvinnas kamp för mark i Paraguay

Simeona Riquelme i Paraguay är den enda kvinnan i hennes by som äger mark. Vår praktikant Maja Heide har träffat henne för ett samtal om orättvisa och outtröttlig drivkraft.

· Reportage från Latinamerika
Jordockupation är, och har historiskt varit, ett vanligt sätt för småbrukare och jordlösa i Paraguay att få tillgång till mark att bruka. Foto: Maja Heide

Röster från ockuperad mark

Varför väljer människor att ockupera mark trots att de riskerar avhysning och våld? Vår praktikant Maja Heide har mött fyra småbrukare i Paraguay som berättar om vad marken betyder för dem.

· Reportage från Latinamerika
Esther Yumbay leder en förening för urfolks rättigheter i Ecuador. Foto Elli Viljanen.


”De kallade mig indian”

Trots att hon som barn blev utsatt för rasism och diskriminering, vägrade Esther Yumbay att dölja sin identitet som urfolk. Läs porträttet som vår praktikant Elli Viljanen har skrivit.

· Reportage från Latinamerika

Paraguays kvinnor och kampen om fröerna

I Latinamerika kämpar småbrukarorganisationer för att konsumenter och producenter ska få mer makt och inflytande över livsmedelsproduktionen. Latinamerikagruppernas kommunikatör Sori Lundqvist åkte till Paraguay för att se hur motståndet mot de stora jordbruksföretagen kan se ut i praktiken.

· Reportage från Latinamerika
Ecuadors urfolkdledare talar inför massorna efter mötet med presidenten

44 urfolksledare mötte Lenín

Ecuadors nationella urfolksrörelse Conaie, visade att de åter är en politisk kraft att räkna med. Basorganisationer från Anderna, Stillahavskusten och Amazonas intog Quito i tisdags och tågade genom huvudstaden till presidentpalatset för att tala med landets nye statsöverhuvud Lenín Moreno.